Sök i Ratio Lex

1978/79:7

104 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 6,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 33 av 104 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Skr. 1978/79:7, 1978/79:7

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens skrivelse 1978/79: 7

med
överlämnande av årsredovisning för Svenska Varv AB;

beslutad
den 29 juni 1978.

Regeringen
överlämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll,
årsredovisning för år 1977 för Svenska Varv AB.

På
regeringens vägnar TORBJÖRN FÄLLDIN

NILS G. ÅSLING

/ Riksdagen 1978179. I saml. Nr 7

Skr.
1978/79; 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr, 1978/79: 7

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-06-29

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Romanus, Turesson,
Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo, Wirtén.

Föredragande:
statsrådet Åsling

Skrivelse
med överlämnande av årsredovisnuig för Svenska Varv AB

Med
anledning av propositionen 1976/77:139 om vissa varvsfrågor gav riksdagen sin
mening till känna beträffande redogörelse tiU riksdagen för den statliga varvskoncemen
innebärande att samma regler bör gälla för sådan redogörelse som för
Statsföretag AB (NU 1976/77:53, rskr 1976/77:343). I enlighet härmed bör
årsredovisningen för Svenska Varv AB varje år överlämnas tiU riksdagen.
Redovisningen för tiden t. o. m. den 31 december 1977 fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga.

Med
hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag att regeringen överlämnar
redovisningen för år 1977 för Svenska Varv AB till riksdagen.

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
Svenska Varv AB

Styrelse

Ordinarie
ledamöter

Per
Ekström, ordförande

Sven G
Andrén

Bertil
Danielsson

Bengt
Damfors

Per Fritzson,
arbetstagarledamot

Stig Malm,
arbetstagarledamot

Lars Malmros

Sven Olving

Nore Sundberg

Styrelsesuppleanter

Hans G
Forsberg

Sture Johansson,arbetstagarledamot

Allan Larsson, arbetstagarledamot

Ingvar Trogen

Erland Wessberg,verkställandedirektöi

opaginerad Kontrollera mot PDF

Revisorer Revisorssuppleanter

Lars Elvstad, auktoriserad revisor Harry Ahlman,
auktoriserad revisor

Göran Tidström, auktoriserad revisor Nils Brehmer,
auktoriserad revisor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Koncernledning

Erland Wessberg,
VD, Lars Forsberg, vVD Torsten Söderström Bengt Tengroth

Koncernchef

opaginerad Kontrollera mot PDF

Koncernens verksamhet i sammandrag (Mkr)"

1977

1976

1975

1974

1973

Fakturerad
försäljning

4660

4 592

2738

2361

1911

- varav
export

3195

3073

1870

1614

1446

Rörelseresultat
före finansiella poster

-1266

43

-111

153

57

Resultat
före bokslutsdispositioner

och skatt

-1842

-17

-123

62

134

Balansomslutning

13477

13 124

9195

7 238

5 337

- varav
kundfordringar

5 082

5 045

2864

2 354

2050

- varav
produkter i arbete

2823

2579

1963

1 125

747

Investeringar
i anläggningar och skepp

526

406

494

481

239

Orderstock
på balansdagen

6374

4 130

7 250

9490

10140

Antal
anställda på balansdagen

23803

26319

20 121

18439

16294

' Svenska Varv AB började sin verksamhet 1977-07-01 som
moderbolag för de tre varvsföretagen AB Götaverken, Uddevallavarvet AB och Kariskronavarvet
AB vars aktier tillfördes bolaget under hösten 1977. Hela 1977 års verksamhet i
de tre bolagen ingår emellertid i koncernens siffror. Siffrorna för 1976 och
tidigare år utgörs av material hämtat från respektive bolags redovisningar utan
beaktande av koncernredovisningsaspekter. Se vidare not 19.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 7 4

Svenska
Varv kort historik

Koncemen
har funnits som företagsgrapp sedan den I juli 1977 men de flesta av
dotterbolagen har varit verksamma sedan lång tid.

Beslut
om att sammanföra alla statliga varvsindustriella företag under ett moderbolag
fattades av riksdagen den 3 juni 1977. Moderbolaget bildades därefter den I
juli 1977. I den nya koncernen sammanfördes AB Götaverken, Karlskronavarvet AB
och Uddevallavarvet AB, samtliga med dotterbolag.

Det
äldsta bolaget inom Svenska Varv är Karlskronavarvet AB som grandades 1679 och
således har byggt fartyg under nästan 300 år. Varvet var från början helt
inriktat på att täcka den svenska örlogsflottans behov av underhåll,
reparationer, moderniseringar och nybyggen.. Efter andra världskriget
genomfördes en omorganisation på grund av marinens minskade behov av tjänster
i fredstid. De produktiva enhetema inom örlogsvarvet sammanfördes till
Marinverkstäderna i Karlskrona. Samtidigt inleddes en omstrakturering av
verksamheten mot en mer civil produktion. 1961 ombildades företaget till Kariskronavarvet
AB och blev ett rent civilt varvsbolag i syfte att ytterligare stärka den civila
produktionsinriktningen. Under 1960-talet förvaltades aktiema i företaget av
Försvarsdepartementet. 1970 överfördes så Karlskronavarvet till
Industridepartementet och gick upp i det då nybildade Statsföretag AB.
Omfattande investeringar har genomförts i anläggningarna framför allt under
1970-talet då i princip ett helt nytt varv byggts upp.

Uddevallavarvet
AB grundades 1946 av skeppsredare Gustav B. Thor-dén. Företaget utvecklades
snabbt och var efter ca 15 år ett av världens tio största varv. 1958 övertogs
varvet av en stiftelse med representanter för staten, Uddevalla stad och fyra
större affärsbanker. Bakgrunden var att företaget i samband med investeringar
råkat i likviditetskris. I januari 1963 träffades en överenskommelse mellan
staten och Eriksbergs Mek. Verkstads AB om att de skulle bli hälftendelägare i
Uddevallavarvet. Avtalet skrevs på tio år men det sades upp av staten i maj
1971. Uddevallavarvet blev då helt statsägt som dotterbolag i Statsföretag AB.
Under senare år har ett omfattande investeringsprogram genomförts vid varvet,
som bl. a. fått en byggdocka för fartyg på upp till 800000 dwt och nya
verkstäder.

AB
Götaverken grandades 1841 av skotten Alexander Keiller som en mekanisk verkstad
"för förfärdigande af allehanda machiner, redskap och gjutgods utaf jern
eller andra metaller". Det första fartyget, ångslupen KÄRE, levererades
1847. Sedan dess har i Göteborg byggts omkring 900 fartyg. Det ursprangliga
nybyggnadsvarvet vid Göta älv har förvandlats till ett av Europas största
reparationsvarv. Götaverken City varvet. Fartygsbyggandet i Göteborg har istället
koncentrerats till Götaverken Arendal, som blev klart 1963.

Det
1915 grundade Öresundsvarvet i Landskrona kom 1941 i Götaverkens ägo och blev
därmed den första enheten utanför Göteborg. Ett av de äldsta företagen i
Svenska Varv är Götaverken Finnboda i Stockholm. Varvet kom till redan 1874 och
knöts till Götaverken 1974. Sedan början av 1970-talet ingick i koncernen också
Götaverken Sölvesborg, grandat på 1890-talet. På industrisidan kompletterades
de tidigare enheterna inom Götaverken - Ångteknik, Motor och Byggaluminium -
1976 med installationsföretaget Calor-Celsius som är verksamt över hela
Sverige såväl som utomlands. AB Götaverken utvecklades successivt till att bli
moderbolag i en koncem som till slut omfattade elva större rörelsedrivande
enheter vil-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79:7 5

ka
tillverkade fartyg, utförde reparationer och ombyggnad av fartyg eller bedrev
annan industriell verksamhet.

Under
slutet av 1960-talet försämrades Götaverken-koncernens lönsamhet, något som
1971 ledde till ett ägarskifte varvid dåvarande Salénrederierna AB tog över
företaget. I början av 1974 träffades en överenskommelse mellan regeringen och
Salénrederiema AB om att Statsföretag AB den I januari 1975 ingick som
aktieägare i AB Götaverken med 9,5% av aktiekapitalet. Den I juli 1976 ökades
det statliga engagemanget till 51 % enligt ett ramavtal mellan staten och Saléninvest
AB. Samtidigt övertog AB Götaverken det 1853 grundade Eriksbergs Mek.
Verkstads AB, där nybyggnadsverksamheten kommer att upphöra i början av 1979.
Den 1 juli 1977 blev Götaverken-koncernen helstatlig.

Koncernöversikt

Varvsmarknadens
utveckling

Efter
andra världskriget skedde en mycket snabb ekonomisk utveckling främst i
Västeuropa, USA och Japan. Sjötransportema ökade kraftigt och väridens
varvskapacitet expanderade snabbt särskilt i Japan. 1 mitten av 1960-talet
kunde ett mindre överskott av varvskapacitet skönjas. Under denna period
började långa redarkrediter bli ett av de avgörande konkurrensmedlen.
Finansieringen av dessa blev en snabbt växande belastning för varven och soliditeten
försämrades kraftigt.

Den
svenska varvsindustrins utbyggnad fortsatte under 1960-talet för att kunna
tillgodose redamas efterfrågan på allt större fartyg, där de svenska varven för
att kunna konkurrera med de japanska satsade på serieproduktion av
standardfartyg.

Under
perioden 1973-74 ökade efterfrågan på fartyg i en utsträckning som översteg
utbudet, vilket medförde höjda fartygspriser och långa orderstockar för
varven. Denna extremt goda varvskonjunktur blev kortvarig och visade sig
efterhand ha varit starkt överdriven. Från mitten av 1970-talet har efterfrågan
på fartyg minskat och priserna sjunkit. Den långvarigt svaga fraktmarknaden
har för många redare medfört svårigheter att fullfölja ingångna avtal, vilket i
sin tur ökat pristrycket på såväl nybyggt som andrahandstonnage.

Den
japanska varvsindustrin hade redan tidigare ökat sin produktivitet, bl. a.
genom investeringar i nya stora varv, i en sådan utsträckning att relationen
mellan de japanska och de svenska produktionskostnaderna kraftigt försämrats.
Japan har därefter varit prisledare för den internationella varvsindustrin
främst vad gäller tank- och bulkfartyg. Detta har ytterligare förstärkt den
svenska varvsindustrins strukturproblem.

Etablering
av Svenska Varv-koncemen

Den
krissituation för de svenska varven som uppkom under 1976-77 krävde ett
statligt ingripande. Riksdagen fastställde därför ett stödpaket för den svenska
varvsindustrin samtidigt som det beslöts att Svenska Varv-koncernen skulle
bildas den 1 juli 1977. Staten övertog Saléninvests aktier i AB Götaverken, som
tillsammans med de helstatliga varven Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet
AB sammanfördes till ett moderbolag. Detta fick i uppgift att styra och
samordna koncernens totala verksam-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 7 6

het samt att svara för att de strukturella problemen inom koncemen
löstes på ett rationellt sätt.

I samband med att Svenska Varv bildades startades en omstrakturering
av AB Götaverken i syfte att ombilda resultatenheterna Götaverken Aren-dal,
Götaverken City varvet och Götaverken Motor till aktiebolag. Denna
omstrukturering slutfördes vid årsskiftet 1977/78 i och med att AB Götaverken
bytte namn till Götaverken Arendal AB. Götaverkenkoncernen upplöstes därvid och
AB Göiaverkens större dotterbolag överfördes till Svenska Varv AB. Samtidigt
bildades ett utvecklingsbolag. Svenska Varv Utveckling AB. Svenska
Varvkoncernen består därefter av moderbolaget samt 14 dotterbolag.

Dotterbolagen bedriver sin verksamhet självständigt inom
de ramar och med beaktande av de anvisningar som ges av styrelse och
koncernledning. Styrningen av koncernen sker främst genom att mål, långsiktsplaner
och budgetar för dotterbolagen fastställs och kontrolleras.

Moderbolaget ansvarar för koncernens
finansieringsverksamhet inklusive upptagande av lån i dotterbolagen samt för
huvudparten av nybyggnadsvarvens försäljningsverksamhet. Uddevallavarvet
svarar dock självt för sin fartygsförsäljning liksom de mindre nybyggnadsvarven
Karlskronavarvet och Götaverken Sölvesborg.

1977/78 års varvsutredning

Den under 1977 ytterligare försvagade sjöfartskonjunkturen
och de fortsatta förändringarna av valutakurserna föranledde, sedan Svenska
Varv-koncernen etablerats, en omedelbar revidering av koncemens prognoser t. o.
m. 1980 för resulat och kapitalbehov. Dessa nya beräkningar visade pä stora
negativa resultat för hela perioden.

Efter Svenska Varv AB:s redogörelse för sitt ekonomiska
läge den 3 november 1977 beslöt regeringen att tillsätta en utredning för att
kartlägga den svenska varvsindustrins situation och framtid. Utredningen kommer
att resultera i två propositioner till riksdagen varav den första propositionen
framlades i april och behandlar erforderligt kortsiktigt kapitaltillskott. Den
andra propositionen, som behandlar de långsiktiga konkurrensmöjligheterna och
varvsindustrins framtida straktur, planeras bli framlagd under juni månad för
beslut under höstriksdagen.

Resultat och kapitalbehov

Koncernens omsättning 1977 uppgick till 4660 Mkr' och
resultatet före värdegarantier, bokslutsdispositioner och skatt till -2242 Mkr.
Koncernen kan tillgodogöra sig 400 Mkr i statliga värdegarantier för
produktion i egen regi, vilket förbättrar resultatet i motsvarande mån.

Rörelseresultatet efter avskrivningar men före
reserveringar, dvs. resultatet av levererad orderproduktion och upparbetad
lagerproduktion värderad till självkostnad, uppgår till 242 Mkr.

Den negativa marknadsutvecklingen nödvändiggör dock stora
reserveringar för kundrisker och föriustrisker i pågående arbeten.

De under 1975 fattade besluten att producera fartyg för
egen räkning, s.k. lagerfartyg, har genom utvecklingen på fartygsmarknaden
visat sig vara olyckliga. Eftersom marknadspriser för lagerfartygen idag
väsentligt

' Samtliga uppgifter omfattar helåret 1977.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 7 7

understiger
självkostnaden, har resultatet belastats med 594 Mkr avseende förlustreservering
för pågående produktion. Mot bakgrund av marknadsutvecklingen har tidigare
planerad produktion av lagerfartyg, som mest 18 fartyg, genom beslut under året
ytteriigre reducerats med 3 till 9 fartyg. Eftersom dessa beslut i några fall
fattats i ett relativt sent skede ingår i förlustreserveringen 96 Mkr avseende annulleringskostnader
av förbeställt material. Dessa kostnader understiger väsentligt de kostnader
koncernen hade åsamkats vid lagerproduktion till rådande marknadspriser.

Vidare
har resultatet belastats med 806 Mkr avseende reserveringar för
kundfordringsrisker och 109 Mkr avseende borgensåtaganden. Dessa reserveringar
har gjorts mot bakgmnd av att ett antal kunder på grund av rådande dåliga
fraktkonjunkturer inte kunnat, och inte heller beräknas kunna fullfölja
räntebetalningar och amorteringar av erhållna krediter. Rådande extremt låga
priser på andrahandsmarknaden för fartyg har vidare drastiskt minskat värdet av
erhållna säkerheter i form av fartygsinteckningar.

Valutaförluster
belastar resultatet med 846 Mkr varav 96 Mkr är realiserade. Vid bedömning av
denna post bör beaktas att de under året genomförda svenska devalveringarna
givit förluster på ca 490 Mkr. Den stora exponeringen i Sfr samt Sfr-kursens
kraftiga uppgång under året från 168 kr till 234 kr per 100 Sfr svarar för
resterande belopp. Av totala valutaförlusten svarar Götaverken för 629 Mkr,
Eriksberg för 158 Mkr samt Uddevallavarvet för 59 Mkr.

Rederi
verksamheten har påverkat extraordinära kostnader med -51 Mkr genom
nedskrivning av eget fartygsinnehav till marknadspris.

Som
framgår av ovanstående påverkas resultatet mycket kraftigt av gjorda reserveringar
för i stor utsträckning orealiserade förluster. Koncernens ovissa
framtidsutsikter samt extremt riskfyllda situation har givit styrelsen och
verkställande direktören anledning att i detta bokslut använda jämförelsevis
försiktiga värderingar. I korthet har följande väsentliga värderingsprinciper
tillämpats:

-
produkter i arbete har förlustreserverats
med den bedömda totala slutliga förlusten för respektive objekt värderat till
marknadspris - dock har reserveringen begränsats till upparbetade kostnader.
Detta innebär att en stor del av väntade förluster för under 1978 färdigställda
lagerfartyg tagits i årets bokslut,

-
eget fartygsinnehav respektive
andelar i fartyg - redovisade som anläggningstillgångar - har värderats till
bedömt marknadspris. Koncernen kan mot bakgrand av bedömd framtida
marknadsutveckling och kapitalförbrukning tvingas reali.sera de förlustrisker
som beaktats vid värderingen av fartygsinnehavet,

-
för samtliga osäkra fordringar
har reserveringar gjorts med skillnaden mellan utestående fordran och
säkerhetens värde värderat till mar-kadspris. Vid värdering av sådana risker
där koncemen genom egna andelar kontrollerar rederiet har använts ett beräknat
avkastningsvärde som givit något högre värden än marknadspris,

-
fordringar och skulder i
främmande valutor har värderats till den lägsta respektive högsta av
anskaffningsdagens och balansdagens kurser utan någon form av periodisering.
Kvittning av kursvinster och kursförluster har skett i den mån amorteringar av
fordringar och skulder i samma valuta ligger inom samma kvartal.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Av koncernens resultat före finansiella intäkter och
kostnader. -1 267 Mkr, svarar de stora nybyggnadsvarven för - 1 010 Mkr enligt
följande:

(Mkr)

Gölaverken
Eriksbergs Uddevalla-

Götaverken

Arendal
Mek.

varvet

Öresunds-

Verkstad

varvet

Fakturering

1203

(1131)'
623

(734)
517

(833)

690

(650)

Rörelseresultat
före

reserveringar

211

(120) -1

(-173)
60

(95)

168

(72)

Förlustreservering

pågående
produktion

-390

(-36)
11

(-33)-106

(-23)

-79

(-46)

Rörelseresultat
därefter

-179

(84) 10

(-206)
-46

(72)

89

(26)

Reservering
för kund-

fordringsrisker

-365

(0) -109

(0) -308

(-50)

-103

(-25)

Resultat
för finansiella

poster

-544

(84) -98

(-206)-354

(22)

-14

(1)

Vid en bedömning av Arendals och Öresundsvarvets resultat
bör beaktas atl dessa enheter haft en gemensam försäljningsorganisation.
Fördelningen av order mellan varven har skett av koncernledningen i samarbete
med respektive varv. Dessutom måste beaktas att i Eriksbergs och Uddevallavarvets
resultat ingår respektive varvs rederirörelse med - 10 respektive -2 Mkr.
Resultatet för Arendals och Öresunds varvets rederirörelser ingår i Zenit.

Resterande del av resultatet före finansiella intäkter och
kostnader, -257 Mkr, fördelar sig på följande sätt:

(Mkr)

Fakturering

Resultat före finansiella

intäkterochkostnader

Karlskronavarvet

236

(318)

-10

(13)

Götaverken
Sölvesborg

37

(37)

-14

(-7)

Rederi
AB Zenit

21

(3)

-67

(2)

Götaverken
Cityvarvet

347

(360)

-110

(-70)

Götaverken
Finnboda

201

(111)

-25

(-117)

Götaverken
Aluminium

39

(18)

0

(0)

Calor-Celsius

662

(640)

9

(25)

Götaverken
Motor

270

(289)

15

(3)

Götaverken
Ångteknik

378

(260)

6

(6)

Ej
fördelade gemensamma

kostnader/elimineringar

-567

(-)

-6!

(-)

' Siffrorna inom parantes avser 1976.

2 Avser pensionsavsättningar o. dyl. 19 Mkr,
koncernmässiga föriustreserveringar 14 Mkr, internvinster 10 Mkr, ej fördelade
avskrivningar 7 Mkr, centrala kostnader 5 Mkr, övrigt 6 Mkr.

Kommentarer till respektive enhet återfinns i den följande
redovisningen av enheterna.

Redan när koncernen bildades var soliditeten låg och årets
föriust har mer än förbrukat det egna kapitalet. För att undvika
tvångslikvidation erfordras ett kapitaltillskott.

I den proposition som nu offentliggjorts, proposition
1977/78:174, för beslut under vårriksdagen föreslås att koncernen tillförs
totalt 2000 Mkr fördelat enligt föjande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 7 9

- I 050 Mkr som garantier mot kundfordringsrisker
och föriuster på la

gerproduktionen att utbetalas i takt med att förlusten realiseras,

-
846 Mkr kontant
kapitaltillskott som utbetalas i takt med att 1977 års reserveringar för
valutaförluster realiseras,

-
104 Mkr som
kontant kapitaltillskott.

Föreslaget stöd ger koncernen ett tillskott till det egna
kapitalet med ca 160 Mkr utöver 1977 års förlust.

Resultatprognos 1978

Koncemens prognostiserade föriust för 1978 uppgår före
värdegarantier, bokslutsdispositioner och skatt till ca 1 500 Mkr. Genom
utnyttjande av tidigare beslutade värdegarantier på 400 Mkr, kommer dock
resultatet att förbättras i motsvarande mån.

Resultatprognosen är baserad på följande väsentliga
förutsättningar

-
verksamhetsvolymen
vid varven följer de nivåer som fastslogs i föregående varvsproposition
(1976/77:139). Eftersom order jämte redan beslutad lagerproduktion inte fyller
denna kapacitet ingår dessutom i prognosen förluster på produktion av
ospecificerade objekt alternativt merkostnader för outnyttjad arbetskraft och
andra kapacitetsförluster,

-
oförändrad
extremt dålig fraktmarknad med åtföljande låga fartygspriser och fortsatta
betydande kundrisker,

- fortsatta valutaförändringar med risk för
ytterligare kursförluster.

Detta skulle innebära att likvidationsskyldighet kommeratt föreligga vid

1978 års utgång. Å andra sidan framgår av nu lagd
proposition att koncernen, i den kommande proposition som behandlar den
framtida strakturen i svensk varvsindustri, föreslås erhålla en soliditet som
är lämplig med hänsyn till verksamhetens omfattning.

Koncemens likviditet är för närvarande tillfredsställande.
För 1978 förutses dock ett betydande lånebehov som till största delen måste
ske i främmande valuta med därav följande valutarisker.

Personal

Under 1977 har personalfrågoma kommit att spela en viktig
roll inom koncernen. De av riksdagen under året beslutade produktionsnivåerna
vid nybyggnadsvarven innebär väsentliga minskningar av antalet anställda. Mot
bakgrand bl. a. av det besväriiga läget på arbetsmarknaden i övrigt har strävan
varit att åstadkomma den nödvändiga personalminskningen genom s. k. naturlig
avgång, dock med undantag för bolagen i Göteborg, där varsel har måst
tillgripas med anledning av nedläggning av Eriksberg. Den pågående omstraktureringen
har medfört att omskolnings- och vidareutbild-ningsfrågoma kommit i förgmnden.
Detta blir också fallet under de närmast följande åren.

Personalarbetet inom koncernen är starkt decentraliserat.
De 14 dotterbolagen sköter genom sina personalfunktioner självständigt det
egna personalarbetet.

Den 1976 inledda sammanläggningen av Eriksberg och
Götaverken har under året satt sin prägel på personalarbetet vid bolagen i
Göteborg. Denna samordning jämte nedläggningen av varvsverksamheten vid
Lindholmen och Eriksberg medför att över 6000 arbetsplatser vid varven i Göteborg
försvinner under perioden 1976-79. Den beslutade produktionsminskningen har
under året medfört uppsägning av ca 270 tjänstemän vid

s. 10 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 7 10

bolagen
i Göteborg, där också 380 tiänstemän och arbetsledare erbjudits förtidspension.

Sammanlagt
har under året antalet anställda inom koncernen minskat med drygt 2 500
personer. Endast en mycket måttlig nyrekrytering har skett. På tiänstemannasidan
har externrekrytering varit aktuell endast i undantagsfall och avsett vissa
specialbefattningar.

Framtidsutsikter

Koncemens
framtidsutsikter domineras av problemen på fartygsmarknaden. Under de närmaste
åren bedöms kapacitetsöverskottel inom världens varvsindustri bestå med priser
under svensk självkostnad främst vad gäller tank- och bulkfartyg. Möjlighetema
att med rimlig kostnadstäckning konkurrera internationellt om order på sådana
fartyg torde därför vara utomordentligt små. Svenska rederier väntas inte
heller under de närmaste åren tillföra svensk varvsindustri order i en
omfattning tillräcklig för att täcka nuvarande produktionsvolym även om staten
genom olika åtgärder kraftigt skulle verka för dylika beställningar.
Investeringsviljan är i nu rådande situation låg och de närmaste årens
utveckling av fraktmarknaderna förväntas ej ändra detta förhållande.

Att
belägga nybyggnadsvarven med lönsam produktion av standardfartyg är således
inte möjligt även om konjunkturmässiga förhållanden under kortare perioder kan
ge enstaka lönsamma order på tank-/bulkfartyg. Svenska Varvs produktsortiment
måste därför kompletteras med produkter inriktade på nya marknadsområden där
nya problemlösningar eller ny teknik kan skapa konkurrensfördelar som ger
lönsamhet. Möjligheterna att med produktion av specialfartyg och med alternativ
produktion täcka hela volymbortfallet på standardfartygssidan får dock anses
uteslutna. Produktionsvolymen vid de svenska nybyggnadsvarven måste därför
reduceras kraftigt under de närmaste åren. Denna volymminskning är ekonomiskt nödvändig,
trots atl den leder till avsevärda neddragningskostnader och i vissa fall till
en direkt kapitalförstöring. Beslut om dimensionering av nybyggnadskapaciteten
förväntas fattas av riksdagen under innevarande år.

Även
reparationsvarvens framtida utveckling är osäker. Vid en förbättring av
sjöfartskonjunkturen efter 1980 torde dock reparationsmarknaden förbättras
snabbare än marknaden för fartygsbyggen. Av stor betydelse för den framtida
konkurrenskraften är också resultatet av det rationaliseringsprogram som
Götaverken Cityvarvet har påbörjat.

Industribolagens
produkter exklusive fartygsmotorer är föga beroende av sjöfartskonjunktureraa.
Götaverken Motor försöker långsiktigt minska beroendet av produktion av
fartygsmotorer genom breddning av produktprogrammet till andra produktområden
exempelvis komponenter till den petrokemiska industrin.

Inom
det nystartade Svenska Varv Utveckling AB drivs ett antal affärsutvecklingsprojekt
vilka tillsammans med varvens eget omorienteringsar-bete på sikt bör kunna
tillföra koncemen nya verksamhetsfält utanför varvssektom. Ett av de större
projekten avser pråmbaserade petrokemiska fabriker. Den potentiella marknaden
för dylika fabriker bedöms vara relativt god.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 7 11

Varvens
valutasituation

Under
1950- och 1960-talen, då den japanska varvsindustrin snabbt byggdes upp,
etablerades successivt nya konkurrensmedel vid försäljning av fartyg. Vid sidan
av låga priser offererade de japanska varven fördelaktiga betalningsvillkor
för att öka sina marknadsandelar. Rederierna erbjöds mot slutet av 1960-talet
åttaåriga krediter med mellan 5 och 6% ränta. Eftersom denna form av
finansiering var väsentligt billigare för rederierna än lån på den internatonella
kapitalmarknaden, ökade leveranskrediterna från varven mycket snabbt.

Utvecklingen
med kraftigt ökad kreditvolym och den instabila valutamarknaden orsakade två
typer av problem för varven:

-
stora ränteförluster på
kundkrediter, eftersom konkurrensen från Japan ej tillät varven att ta ut marknadsmässiga
räntor,

-
svårigheter att para fordringar
och skulder i samma utländska valuta och med samma förfallotider.

Varvens
kunder hade som regel sina intäkter i dollar och ställde därför normalt krav på
att teckna nybyggnadskontrakt i denna valuta. Endast i situationer med mycket
stark efterfrågan hade varven möjlighet att teckna kontrakt i svenska kronor.
Så länge det gällde kreditkontrakt kunde varven dock inte i någotdera fallet
undgå valutarisker.

Då
ett kontrakt tecknades i dollar t. ex. tre år före leverans, vilket var en normal
tidsrymd, hade varvet med hänsyn till att merparten av kostnaderna togs i
svenska kronor valutarisker fram till leverans. Vid leverans kunde den
framtida kursrisken elimineras genom att varven tog upp ett motsvarande lån i
dollar för refinansiering av kundfordran.

Togs
å andra sidan ett kontrakt i svenska kronor hade varvet ingen valutarisk fram till
leverans, men i händelse en refinansiering i kronor visade sig omöjlig, uppstod
en kursrisk efter leverans mellan kronor och refinan-sieringsvalutan. Några
kurssäkringssystem för att minska eller eliminera dessa risker fanns ej.

Valutarelationerna
var dock under 1950- och 1960-talen relativt stabila och risker förknippade med
kursförändringar utgjorde inget allvariigt problem för varven. Under
1970-talet har bilden drastiskt förändrats med kraftiga förskjutningar mellan
olika valutor.

Dollarkontrakt
ingångna i början på 1970-talet medförde i många fall stora föriuster genom att
dollarkursen kraftigt föll efter det att kontrakt tecknats. För att undvika
risker för ytteriigare kursförluster tecknade varven i den goda marknaden
1972-1973 ett stort antal kontrakt i svenska kronor. Detta resulterade i flera
fall i att varven gick miste om valutavinster när dollarn senare förstärktes
gentemot svenska kronan.

En
del av varvens kundfordringar i svenska kronor kunde refinansieras hos svenska
banker och framför allt hos Svensk Exportkredit. Den svenska kreditmarknaden
visade sig dock snabbt helt otillräcklig för varvens stora och växlande refinansieringsbehov.
Varven tvingades därför att i hög grad utnyttja de intemationella
kreditmarknaderna och ta upp lån i främmande valutor.

Under
1971 och 1972 refinansierade varven sina kundfordringar till en stor del i Sfr.
1973 och första hälften av 1974 var varvens upplåningsbehov i utländska valutor
litet i relation till de stora försäljningar som ägt rum under perioden.
Varven var under denna period tidvis överlikvida på grund av stora
förskottsinbetalningar.

Då
varven under 1974 på nytt tvingades börja låna på den intemationella marknaden
föll valet för vissa av varven återigen på Sfr.

1
samband med upplåningen under 1975 vidtog speciellt i Götaverken-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 7 12

koncernen
en konsolidering av låneskulden på så sätt att stora kortfristiga krediter
ersattes av lån med löptider på upp till fem år.

Sfr:s
värde har sedan 1971 nära nog fördubblats jämfört med svenska kronan. Varvens Sfr-lån
har därigenom resulterat i mycket störa förluster eller förlustrisker som givit
en genomsnittlig årskostnad på Sfr-lånen uppgående till ca 18%, varav den
nominella räntesatsen svarar för ca 6%.

Nyupplåning
av Sfr upphörde under 1975 och den utestående skulden för de varv som nu ingår
i Svenska Varvkoncernen var då I 800 milj. Sfr.

På
grandval av de risker som Sfr-skulden innebar inleddes under 1976 en successiv
avveckling av Sfr-lånen.

Under
hösten 1977 fattade Svenska Varvs styrelse beslut om återbetalning av Sfr-lånen
i snabbast möjliga takt med utnyttjande av de möjligheter till förtidsinlösen
som låneavtalen ger. Hela Sfr-skulden beräknas vara återbetald 1981, snabbare
avveckling än så torde inte vara möjlig.

Beslutet
att avveckla Sfr-skulden innebär visserligen att exponeringen i denna valuta
minskar men samtidigt ökar den i dollar successivt. Försäljningarna i dollar
kan reducera denna exponering men en total balans innebärande att ingen
valutarisk föreligger kan med hänsyn till koncernens verksamhet aldrig uppnås.

Prefabricerade
fabriker

Denna
nya affärsidé bygger på att fabriker, såväl petrokemiska som andra, kan
tillverkas och testas i en effektiv industriell miljö för att därefter förflyttas
på sitt fundament (pråm) till operationsplatsen på land alternativt till havs.

Den
kraftiga ökningen av gas- och oljeprospektering i otillgängliga områden med i
huvudsak outvecklad eller obefintlig infrastraktur har lett till helt nya krav
vid exploatering av fyndighetema och för uppbyggnad av industri som utnyttjar
gas och olja som råvara. Avsaknaden av infrastraktur har i många fall lett till
kraftiga förseningar och/eller kvalitetsproblem vid anläggningsbyggande på
konventionellt sätt. En prefabricering av en komplett anläggning i ett
välutvecklat industriland gör det möjligt att avsevärt förkorta leveranstiderna
då fabriksområdet kan ställas i ordning samtidigt med att anläggningen byggs
upp i en modem och rationell produktionsanläggning, exempelvis ett varv.

På petrokemiområdet
samarbetar Svenska Varv Utveckling AB med det danska ingenjörsföretaget HaldorTopsoe
A/S.

Svenska
Varv AB bildar tillsammans med HaldorTopsee A/S en kombination av kunskap,
erfarenhet och resurser som är väl lämpad att utveckla och genomföra
petrokemiska projekt. Haldor Topsoe är intemationellt erkänt som
ingenjörsföretag inom petrokemi och som leverantör av katalysatorer för
kemiska processer av olika slag.

Anpassningen
av processen till råvara och det inledande ingenjörsarbetet görs av Haldor Topsoe
A/S, medan detaljkonstraktionen, en stor del av komponenttillverkningen,
montage samt inköp och administration hanteras av Svenska Varvs enheter.

Produktsortimentet
omfattar för närvarande fabriker för framställning av ammoniak, urea och
metanol med naturgas som råvara, fabriker för fraktionering av naturgas samt
massafabriker.

Kalkyljämförelser
mellan en konventionell landbaserad petrokemisk fabrik med normala
installationsvillkor och en motsvarande prefabricerad petrokemisk fabrik visar
att det prefabricerade alternativet är mycket kon-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 7 13

kurrenskraftigt. Merkostnaden för en offshore-baserad
anläggning i avseende på pråm, bojsystem och övrig extrautrustning kompenseras
av bl. a. lägre kostnader för montage, markarbeten och infrastruktur.

Den naturgas som erhålles i samband med oljeproduktionen
till havs, s. k. associated gas, bränns upp eller återpumpas tillbaka i
oljekällan eftersom gasvolymerna oftast är alltför marginella för att det
skall vara lönsamt att transportera gasen till land via pipelines. Det finns
även ett växande antal marginella naturgaskällor som idag pluggas då det inte
finns lönsamma metoder att exploatera gasen.

Svenska Varv och Haldor Topsae A/S kan genom utvecklingen
av pråmbaserade petrokemiska fabriker erbjuda ett intressant alternativ att
utnyttja denna naturgas. Den pråmbaserade fabriken som förankras vid
gasförekomsten är en självförsörjande enhet som får sin energi och råvara från
naturgasen och som omvandlar denna till petrokemiska produkter.

Utvecklingsländernas möjligheter att etablera eller bygga
ut sin basindustri inom exempelvis petrokemiområdet begränsas idag av att den
totala investeringskostnaden blir 50- 100% högre än en motsvarande anläggning i
ett industriland.

Ett sätt att reducera investeringskostnaden i dessa länder
är att använda sig av prefabricerade petrokemiska fabriker på land. Genom att
konstruera hela anläggningen i en eller flera pråmbaserade moduler, som efter
tillverkning och testning transporteras till operationsplalsen, kan hela
anläggningen med hjälp av invallningsteknik placeras på land i närheten av
stranden.

Projekten har presenterats i ett flertal länder och har
rönt ett mycket positivt mottagande. Affärsmöjligheterna bedöms vara goda.

Fartygsmarknaden

Redan tidigt under 1977 hade världens varvsindustri i
stort sett levererat alla de fartyg som beställdes under de goda åren
1972-1974. Produktionen under 1977 sjönk och varvens orderstockar ger mycket
låg beläggning under de närmaste åren. Orderstocken för väridens varv uppgick
vid årsskiftet till 47 milj. dwt. Detta torde motsvara cirka ett års
sysselsättning vilket bör jämföras med varvsindustrins normala orderstock på 2 å
3 år.

Mot bakgrund av ovanstående beläggningssituation är de
mycket låga priser som för närvarande offereras av varv runt om i världen inte
förvånande. Den omedelbart tillgängliga varvskapaciteten är fiera gånger
större än efterfrågan. Prisbildningen reflekterar fiera extraordinära
förhållanden. Koreanska varv har blivit prisledare. Japanska och västeuropeiska
varvs prissättning reflekterar en kombination av marginalprissättning för
fortsatt drift av varvsverksamheten och kraftigt subventionerade priser.

De svenska varvens konkurrenskraft på den interationella
marknaden är svår att fastställa då marknadskrafterna satts ur spel. För 1976
beräknas att japansk självkostnad uppgick till mellan 65 och 75% av den
svenska. Den japanska yenens stigande värde och den svenska kronans nedskrivning
har positivt påverkat svensk varvsindustris relativa kostnadsläge såväl
gentemot Japan som mot Korea. Den kvarvarande skillnaden i kostnadsläge
gentemot Japan, Korea och andra lågkostnadsländer är dock fortfarande så stor
att den även vid balans mellan utbud och efterfrågan på varvskapacitet skulle
utgöra ett mycket svårbemästrat handikapp för svensk varvsindustri.

I det längre perspektivet är det svårt att identifiera
sådana faktorer som

s. 14 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 7 14

skulle
kunna bidra till en omsvängning i varvsindustrins marknadsförutsättningar.
Tankersjöfarten utvecklades positivt under 1977. På sikt torde tanktonnagebehovet
öka med endast 1-6%. Huvudsaklig orsak till denna ökning är den ökade
amerikanska oljeimporten. Det kvarstående överskottet på tanktonnage är
emellertid synnerligen stort och torde motsvara en årsproduktion för världens
varvsindustri. Förhoppningsvis kommer ett betydande antal av de upplagda
fartygen att gå direkt till skrotning, varför en reduktion i det totala överskottet
är att vänta. Emellertid torde utvecklingen av tonnagebehovet inte bli
särskilt gynnsam under de närmaste åren. Flera för lankersjöfarten negativa
händelser kommer att inträffa. Produktionen vid Prudhoe Bay i Alaska beräknas
nästa år uppgå till 55 milj. ton och medföra att någon ökning av den
amerikanska oljeimporten inte kommer att inträffa. En fortsatt ökning av
oljeproduktionen i Nordsjön förutses. SUMED-pipelinen frän Röda havet till
Medelhavet kommer att färdigställas. Suezkanalens utbyggnad kommer att
slutföras. Allt detta kan innebära att även en mycket stark utveckling av
oljekonsumtionen i världen under kommande år inte kommer att nämnvärt öka
efterfrågan på tanktonnage.

Bulkflottan
har vuxit mycket hastigt under senare år och överskottet på bulkfartyg är
relativt sett av samma storleksordning som överskottet på tankfartyg. Liksom
för tanktonnaget kommer den tidigare snabba behovstillväxten att brytas. En av
de viktigaste orsakerna är Japans avtagande ökning i råvaruimporten. Japan
svarade tidigare under uppbyggnaden av de japanska basindustrierna för en
mycket stor del av ökningen i behovet av bulktonnage. Någon ny faktor av samma
betydelse står idag inte att finna.

Förhållandena
för ro/ro-, container- och general cargo-tonnage har inte varit lika svår som
för tank- och bulktonnage. Det finns dock tecken som tyder på att ett överskott
håller på att byggas upp även för dessa fartysty-per. Konkurrensen om nybeställningama
kommer att vara lika svår som för tank- och bulktonnage då produkterna är av
standardtyp och produktionstekniken välkänd vid de flesta större varv.

För
vissa tekniskt avancerade fartygstyper avsedda för mer speciella ändamål har
marknaden varit bättre och fartygsprisema högre. Dessa typer av fartyg bör
kunna erbjuda större möjligheter för svensk varvsindustri att utnyttja sin goda
teknik och flexibilitet. De marknadsandelar som skulle kunna erövras kan dock
inte bli så stora att nuvarande och planerad produktionskapacitet på långt när
kan fyllas.

Sammantaget
torde inte utvecklingen inom sjöfarten under de närmaste åren föranleda ett
behov av omfattande nybeställningar av fartyg hos varven. En väsentlig
reduktion av varvskapaciteten i världen är därför nödvändig för att åstadkomma
acceptabla arbetsförutsättningar för den kvarvarande delen av industrin. De
hittills vidtagna åtgärdema i denna riktning har varit otillräckliga och tyvärr
förefaller inte planer ännu föreligga på en sådan reduktion av världens
varvsindustri som skulle inom rimlig tid bringa varvskapaciteten i världen i
balans med efterfrågan på tonnage.

Götaverken
Arendal

Götaverken
Arendal var till och med 1977 en resultatenhet inom AB Götaverken, men har per
1978-01-01 ombildats till ett aktiebolag och blivit dotterbolag till Svenska
Varv AB.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79:7 15

Produktprogram och leveranser

Götaverken Arendal är koncemens största nybyggnadsvarv.
Det är ut-rastat med två dockor som har en kapacitet att bygga fartyg på upp
till 230000 dwt. Varvets aktuella produktprogram omfattar föratom tank-, bulk-,
roll on/roll off- och PROBO-fartyg (Products/oil/bulk/ore-fartyg) också
specialtonnage som kylfartyg. Föratom fartyg projekteras även pråmbaserade
processanläggningar, plattformar och annan utrastning för offshore-industrin
samt flytdockor. I mars 1978 tecknades kontrakt med Sovjet (Sudoimport)
avseende en självförsörjande flytdocka på 80000 dwt med leverans 1979.

Leveranserna under 1977 omfattade följande sju tankfartyg
på sammanlagt 1086900 dwt:

-
M/T MESSINIAKI FILIA
(155 500 dwt) till Gulf and Oceanic Transport Limited, c/o Karageorgis, Pireus.

-
M/T AMURIAYH
(155200 dwt) till Iraq National Oil Company, Bagh-dad.

-
M/T MESSINIAKI FISIS
(155250 dwt) till Foundation Sea Transports Limited, c/o Karageorgis, Pireus.

-
M/T MESSINIAKI FRONTIS
(155 250 dwt) tiU Dominant Navigation Limited, c/o Karageorgis, Pireus.

-
M/T HITTIN
(155200 dwt) tiU Iraq National Oil Company, Baghdad.

-
M/T THALASSINI DOXA
(155 300 dwt) till Victory Transocean Ship-ping S A, c/o Lemos & Pateras
Limited, Monrovia.

-
M/T ALMUSTANSIRIYA
(155 200 dwt) till Iraq National Oil Company, Baghdad.

Årets resultat

Resultatet före finansiella intäkter och kostnader uppgår
till -544 Mkr. Förlustreservering för pågående produktion belastar resultatet
med 390 Mkr. Denna reservering är hänförlig till den tidigare inom koncernen beslutade
lagerproduktionen som till stor del lades på Arendalsvarvet. Vidare belastas
resultatet med 365 Mkr avseende reservering för kundfordringsrisker.

Under 1977 har Götaverken Arendal fortsatt sitt rationaliserigsprogram,
vilket har medfört en ökning av Arendals effektivitet.

Invcsteringama har håUits på en mycket låg nivå. Föratom
uppförande av en rationell målningshall för 9 Mkr omfattar de i huvudsak ersättnings-och
miljöinvesteringar för 6 Mkr.

Leveranstvist

Under 1976 vägrade en beställare att ta leverans av tre
tankfartyg. Leveranstvisten har i enlighet med kontraktsbestämmelsema hänskjutits
till intemationella handelskammaren i Paris för skiljedom. Denna offentliggjordes
i april 1978 och innebar att köparen skall acceptera omgående leverans av fartygen.
Ytterligare ett tankfartyg som byggts under 1977 har ej levererats.

Fartygsorder

Under 1977 har Salénrederiema och Rederiaktiebolaget Transatlantic
tecknat order på fyra kylfartyg på vardera 14800 dwt respektive ett roll on/roll
off-fartyg för produktion på Götaverken Arendal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammanläggning med Eriksberg och personalreduktioner

Den av riksdagen beslutade nedläggningen av Eriksberg och
koncentrationen av aU nybyggnadsverksamhet till Arendal har inneburit
påfrestningar. Under 1977 överfördes 328 arbetare och 109
tjänstemän/arbetsledare från Eriksberg till Arendal.

Vid årets slut var antalet anställda totalt 3 927, en
minskning med 251 sedan föregående årsskifte. De uppsägningar som genomfördes
i febraari berörde 117 tjänstemän och arbetsledare vid Arendal.
Förtidspensionering planeras fram till 1979 för 72 personer. Anställningsstopp
för tjänstemän har gällt sedan 1975.

1973-
1977 i sammandrag (Mkr)

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning

720

693

996

1131

1203

Rörelseresultat
före finansiella

intäkter
och kostnader'

-106

-81

-134

83

-544

Investeringar

90

120

49

14

15

Balansomslutning'

-

-

-

2707

2714

Antal
anställda på balansdagen

3330

4137

4305

4181

3927

' Balansomslutning kan endast redovisas fr. o. m. 1976
eftersom affärsredovisningen tidigare var gemensam för enhetema inom AB
Götaverken. Angivna värden för rörelseresultatet före 1976 är uppskattade.

Götaverken Öresundsvarvet AB Produktprogram och leveranser

Götaverken Öresundsvarvet AB bygger på bädd fartyg upp
till 130000 dwt. Det utför också till skillnad från övriga större
nybyggnadsvarv i koncernen reparationer och ombyggnader av fartyg i en flytdocka
samt en torrdocka på maximalt 12 000 dwt respektive 30000 dwt. Götaverken Öresundsvarvet
utför även legoarbeten till kunder inom och utom Svenska Varv-koncernen.

Det aktuella produktprogrammet omfattar kylfartyg, ro/ro-fartyg,
produkttankfartyg, etc. Också andra typer av specialfartyg kan bli aktuella
liksom delar eller hela anläggningar för offshore-industrin.

Leveranserna under 1977 omfattade fyra fartyg på
sammanlagt 491 825 dwt:

-
M/S MONTCALM
(123 125 dwt bulk) till Compagnie Générale Mari-time et Financiére, Paris.

-
M/S AUSTRALIAN
PURPOSE (122600 dwt bulk) till The Australian Shipping Commission. Melbourne.

-
M/S TARCOOLA
(123 000 dwt bulk) till Partrederiet Tarcoola, c/o Wilh Wilhelmsen, Oslo.

-
M/S TONGALA
(123 100 dwt bulk) till Partrederiet Tongala, c/o WUh Wilhelmsen, Oslo.

Årets resultat

Resultatet före finansiella intäkter och kostnader uppgår
till -14 Mkr. Det har belastats med 79 Mkr avseende reserveringar för
förlustrisker i pågående produktion samt 103 Mkr avseende reservering för
kundfordringsrisker.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 7 17

Under 1977 färdigställdes bl.a. investeringar i blästrings-
och målningsanläggning samt en verkstad för fordonsreparationer.
Reparationskapaciteten ökades genom anskaffande av en flytdocka för fartyg på
upp till 12000 dwt. Dessutom färdigställdes en plåtslageriverkstad för
reparations-verksamheten i närheten av varvets torrdocka. En utökad och
moderniserad hälsovårdscentral togs i brak under året.

Fartygsorder

Under 1977 har Salénrederiema tecknat order på två kylfartyg
på vardera 14800 dwt för produktion på Götaverken Öresundsvarvet. Dessutom har
Öresundsvarvet erhållit beställning på tre roll on/roll off fartyg på vardera
6900 dwt från Oden Line i Skärhamn.

Personal

Antalet anställda vid varvet ökade från ca 2400 år 1970
till maximalt 3 500 i oktober 1975. Sedan dess har antalet minskat och var vid
utgången av 1977 3 251.

Intagningen till varvet, med undantag för den 3-åriga
verkstadsskolan, upphörde vid årsskiftet 1975/76. Därefter har endast personal
till nyckelbefattningar rekryterats externt.

Personalomsättningen har samtidigt kraftigt sjunkit under
hela 1970-talet till 10% 1977. Totalfrånvaron för kollektivanställda sjönk
under 1977 till 20% (1976 = 22%). För tjänstemän och arbetsledare är omsättning
och frånvaro mycket låg.

1973-
1977 i sammandrag (Mkr)

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning

407

447

473

650

690

Rörelseresultat
före finansiella

intäkter
och kostnader

72

70

-4

0

-14

Investeringar

13

74

41

32

23

Balansomslutning

808

1 143

1445

1419

1772

Antal
anställda på balansdagen

2921

3 195

3521

3404

3251

Eriksbergs Mek. Verkstads AB

Den nuvarande verksamheten vid Eriksberg skall, enligt ett
riksdagsbeslut 1976, läggas ned varvid personalen överförs till AB Götaverken.
Nedläggningen skall vara slutförd under 1979.

Leveranser

1977 års leveranser från Eriksberg omfattade sex fartyg på
sammanlagt 366 100 dwt:

-
M/T INLAND (31
600 dwt produkttanker) till Partrederiet för M/T INLAND, Göteborg (Broströms
Rederi AB och Rederi AB Ejdern).

-
M/T SOLOGNE
(135 500 dwt) till Société Frangaise des Transports Maritimies S A, Paris.

2 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

-
M/S THULELAND
(31900 dwt isförstärkt bulkfartyg) till Broströms Rederi AB, Göteborg.

-
M/T BROLAND (31
600 dwt produkttanker) till Direct Transport London Ltd, London.

-
M/T ERIKA (135
500 dwt) till Compagnie Maritime des Chargeurs Réunis, Paris.

Årets resultat

Resultatet före finansiella intäkter och kostnader uppgår
till -98 Mkr. Det har belastats med reserveringar för kundfordringsrisker med
109 Mkr. Dessutom har resuhatet påverkats positivt med 12 Mkr av en upplösning
av tidigare reserveringar avseende pågående produktion.

Riksdagen har i enlighet med regeringens proposition
1976/77:139 beslutat att täcka Eriksbergs föriuster m. m. under åren 1976-
1979 med ett engångsbelopp på 859 Mkr. 1 detta belopp ingick ej eventueUa valutaföriuster,
föriustrisker avseende bolagets lämnade fartygskrediter eller omförhandlingar
av inneliggande orderstock. Kostnaden för avveckling av Eriksberg har blivit
större än vad som beräknades främst beroende på.ökade valuta-och kundförluster.

Fartygsfbrsäljning

Ett tankfartyg på 136000 dwt, färdigställt 1975, men på
grand av beställarens insolvens ej levererat, har sålts. Köpare är ett
amerikanskt företag och fartyget kommer att levereras under våren 1978.

Sammanläggning

Det i
december 1975 tecknade ramavtalet mellan staten och Saléninvest AB förutsatte
en sammanläggning av Eriksbergs Mek. Verkstads AB med AB Götaverken och ett
upphörande av nybyggnadsverksamheten vid Eriksberg. Avtalet godkändes av
riksdagen i juni 1976. Under hela 1977 har ett intensivt arbete pågått med att
lösa de problem som den omfattande personalomflyttningen medför. Överföringar
till olika Götaverkenenheter har kunnat ske så att den enskildes berättigade
krav i regel tillgodosetts. Vid årsskiftet 1975/76 hade bolaget ca 4750
anställda. Motsvarande siffra vid utgången av 1977 var 2 230. Under åren 1976
och 1977 har alltså antalet anställda reducerats med drygt 2 500, varav 1 248
överförts till olika enheter inom koncernen och 154 förtidspensionerats. Av 36
personer, som blivit uppsagda har 29 slutat under 1977. 1 övrigt har
personalminskningen skett genom naturlig avgång.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1973-1977
i sammandrag (Mkr)

1973'
1974 1975 1976 1977

opaginerad Kontrollera mot PDF

623

Fakturerad försäljning

Rörelseresultat
före finansieUa

intäkter
och kostnader

Balansomslutning

Investeringar

Antalet
anställda på balansdagen

1 132 955 996 734

792

63

124

O -73 -183 -206 -98 2055 2599 3301
3 174 3376 43 28

5 586 5
536 4748 3 870 2230

opaginerad Kontrollera mot PDF

' avser perioden 1972-10-01-1973-12-31 varav
investeringar i skepp 77 Mkr

s. 19 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 7 19

Trots de störningar, som sammanläggningen av naturliga
skäl medfört, har det planerade produktionsprogrammet kunnat genomföras.

Efter utdockningen i början av mars 1978 av en turbintanker
på ca 400000 dwt påbörjas det sista fartygsbygget vid Eriksberg. Det blir en
produkttanker om ca 31 600 dwt som byggs för egen räkning. Fartyget planeras
vara färdigt i början av 1979.

Uddevallavarvet AB Produktprogram och leveranser

Uddevallavarvet AB har nu i stort sett fullbordat sitt
investeringsprogram i vilket bl. a. ingår en nybyggnadsdocka med en maximal
kapacitet på 800000 dwt. Varvet har dessutom två fartygsbäddar med kapacitet
för att bygga fartyg på upp till 250000 respektive 130000 dwt. Det aktuella produktprogrammet
omfattar bl.a. tankfartyg, OBO-fartyg, bulkfartyg och styckegodsfartyg samt
stora fartygsmotorer och hjälpmotorer. Storleken varierar från styckegodsfartyg
på 18000 dwt upp till grundgående tankers på 490000 dwt.

Leveranserna under 1977 omfattade fyra fartyg på
sammanlagt 498849 dwt:

-
M/T HERVANG
(126999 dwt) till Vaboens rederier. Kristiansand.

-
M/S POLYCRUSADER
(118500 dwt) till Einar Rasmussen. Kristiansand.

-
M/T GEORGIA
(125 000 dwt) till A/S Gerrards Rederi. Kristiansand.

-
M/T CURRO (128
350 dwt) till Jörgen PJensen Rederi A/S, Arendal.

Årets resultat

Resultatet före finansiella intäkter och kostnader uppgår
till -354 Mkr. Det har belastats med reserveringar avseende föriustrisker i
pågående produktion, 106 Mkr, och kundfordringar, 308 Mkr.

Investeringar

Under 1977 genomfördes investeringar för 93 Mkr vilka
huvudsakligen innebar ett fullföljande av tidigare fattade investeringsbeslut.
Plåtverkstäderna, nybyggnadsdockan och bockkranen som till stor del var
färdigställda vid utgången av 1976 togs i bruk i början av 1977. Senare under året
var även lokaler färdigställda för hälsovård, skyddsavdelning och personalutrymmen.
Arbetena på utrustningskajen som var under uppförande under året kommer att
avslutas i början av 1978.

De totala kostnadema för Projekt 73 som pågått under åren
1974- 1978 uppgår till ca 630 Mkr. Därav har t. o. m. 1977 528 Mkr aktiverats
och 5 Mkr utgörande omkostnader i samband med projektet resultatförts. Samtliga
räntekostnader under byggnadstiden, ca 92 Mkr, har likaledes redovisats som
kostnad under respektive år.

Fartygsorder

Uddevallavarvet erhöll under året beställning på två
motortankfartyg om vardera ca 128 000 dwt. Dessutom pågick vid årets slut långt
framskrid-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 7 20

na förhandingar med en beställare om leverans av tre
motortankfartyg om vardera ca 80000 dwt. Dessa order bekräftades i januari
1978.

Under 1977 har på grund av beställarens ekonomiska
svårigheter ett kontrakt på ett bulklastfartyg om 118000 dwt bedömts ej kunna
fullföljas. Produktionen har därför omlagts att gälla en OBO-carrier om 55 000 dwt
för leverans 1979 för vilken ett nytt kontrakt förutses kunna tecknas.

Personal

Antalet anställda minskade under året med ca 80.
Uddevallavarvet har vid årsskiftet 1977/78 130 fler anställda än vad som angavs
i den varvsproposition som riksdagen fastställde 1977.

Personalomsättningen och frånvaron var i stort sett
oförändrad jämfört med 1976.

1973-1977 1 sammandrag (Mkr) 1973 1974 1975 1976 1977

Fakturerad försäljning 405 566 410 833 517

Rörelseresultat före finansiella

intäkterochkostnader 53 87 11 22 -354

Balansomslutning 1531 1852 2091 2668 2 347

Investeringar 16 105 192 225' 93'

Antalet anställda på balansdagen 3273 3391 3473 3401 3316

' varav investeringar i skepp 20 respektive 30 Mkr

Götaverken Cityvarvet

Götaverken Cityvarvet var t. o. m. 1977 en resultatenhet
inom AB Götaverken men har per 1978-01-01 ombildats till ett aktiebolag och
blivit dotterbolag till Svenska Varv AB.

Produktprogram och leveranser

Götaverken Cityvarvet är norra Europas största och
modernaste reparationsvarv med fyra flytdockor, en torrdocka och välutrustade
verkstäder. Den största flytdockan kan docka fartyg på upp till 200000 dwt.
Produktprogrammet omfattar klassning, fartygsreparationer och ombyggnader samt
servicearbeten ombord i fartyg och tillverkning av diverse komponenter och
verkstadsprodukter.

Under 1977 har Götaverken Cityvarvet levererat bl.a. M/S
DORRIT CLAUSEN som byggts om till s. k. live-stock carrier för transport av levande
djur. Dessutom har under året två större arbeten påbörjats varav det ena avser
ombyggnad av ett fartyg till en s. k. kemikalietanker och det andra avser
nybyggnad av en flytande bostadsplattform för offshore-industrin.

Årets resultat

Resultatet före finansiella intäkter och kostnader uppgick
till - 110 Mkr. Det har belastats med reservationer för föriustrisker i
pågående produktion med 13 Mkr och i kundfordringar med 10 Mkr.

En av de främsta orsakerna till årets föriust var den
dåliga reparations-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79:7 21

marknaden med en prisnivå som låg avsevärt under
Götaverken Cityvarvets självkostnad. Andra orsaker var att beläggningen var
klart lägre än föregående år och att produktiviteten var låg. Orderstocken
under 1977 motsvarade i genomsnitt endast några veckors beläggning.

Investeringar

De stora invcsteringama i samband med ombyggnaden av
Götaverken City varvet till ett modern reparationsvarv avslutades 1976 då den
nya anläggningen togs i bruk i sin helhet. Totalt investerades cirka 350 Mkr
under perioden 1973-1976.

Under 1977
uppgick investeringarna till 6 Mkr och omfattade normala och löpande
ersättningsinvesteringar i maskiner och utrastning.

Reparationsmarknaden

Reparationsmarknaden har varit dålig under 1977. Detta
beror på att den fortsatt svaga sjöfartskonjunkturen - med frakter som pä sin
höjd inte medgivit mer än driftskostnadstäckning - har medfört en kraftig minskning
av redarnas förmåga och vilja att reparera och underhälla sitt tonnage i normal
omfattning.

När sjöfartsmarknaden återhämtar sig kommer en
normalisering av reparationsmarknaden att inträffa samtidigt som det under
flera år uppdämda reparationsbehovet utlöses. Detta latenta behov avser såväl
seglande fartyg som upplagda.

De främsta konkurrenterna för de svenska reparationsvarven
finns i Nordeuropa beroende på att reparationsverksamheten till stor del är geografiskt
avskärmad. Under 1977 har konkurrensförmågan förbättrats gentemot de ledande
konkurrenterna i Nederländerna, Västtyskland och Belgien men prisnivån låg
fortfarande avsevärt under Cityvarvets självkostnad.

Rationaliseringar och breddning av verksamheten

Under 1977 påbörjades ett omfattande
rationaliseringsprogram för att höja produktiviteten inom Götaverken
Cityvarvet. Programmet beräknas komma att ge väsentliga positiva
resultateffekter på två till tre års sikt.

Götaverken City varvet intensifierade under 1977 sina
ansträngningar för att bredda sin verksamhet med en ökad legoproduktion och reserepara-tionsverksamhet.
Bemanningen på marknadssidan förstärktes under året vilket ökade möjligheterna
att aktivera marknadsbearbetningen.

Framtidsutsikter

Mot bakgrund av att den dåliga sjöfartsmarknaden torde
komma att bestå under 1978 finns det mycket små utsikter till mera väsentliga
förbättringar av reparationsmarknaden under 1978. Resultatprognosen indikerar
därför fortsatta stora förluster under 1978.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79:7

1973-1977
i sammandrag (Mkr)

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning

183

286

355

361

347

Rörelseresultat
före finansiella

intäkter
och kostnader'

7

23

_o

-69

-110

Investeringar

70

80

116

65

6

Balansomslutning'

-

-

-

572

530

Antal
anställda på balansdagen

2 379

2 560

2613

2 495

2 505

' Balansomslutning kan endast redovisas fr. o. m. 1976
eftersom affärsredovisningen tidigare var gemensam för enheterna inom AB
Götaverken. Angivna värden för rörelseresultatet före 1976 är uppskattade.

Karlskronavarvet AB

Produktprogram och verksamhet

Karlskronavarvet, som grundades 1679 för att bygga och
reparera örlogsfartyg åt främst den svenska marinen, har på senare tid även
börjat bearbeta den civila fartygsmarknaden. I det aktuella produktprogrammet
ingår öriogsfartyg bl. a. patrullbåtar, ubåtar och minfartyg samt fartyg i aluminium
och glasfiberarmerad plast. Vidare utför varvet ombyggnads-, reparations- och
moderniseringsarbeten på i första hand marinens fartyg. Företaget tillverkar
också stålkonstruktioner samt bedriver viss entreprenadverksamhet och
maskinbearbetning åt annan industri.

Årets resultat

1977 års resultat före finansiella intäkter och kostnader
uppgick till - 10 Mkr. Resultatförsämringen jämfört med 1976 är hänföriig till Hvilans
Mekaniska Verkstads AB samt till avvecklingskostnader i samband med överlåtelsen
av Hvilans till ASEA.

Ändrad verksamhetsinriktning

På grund av den allmänna varvssituationen minskade under
året Karlskronavarvets produktion av fartygssektioner och i vissa fall roder
till storvarven. Den besväriiga situationen kunde dock lösas genom
utbildningsinsatser och genom överföring av plåtslagare och svetsare främst
till utrustningssidan. Nedgången i sektionstillverkningen bedöms fortsätta
också kommande år, varför stora ansträngningar gjorts för att finna annan lämplig
produktion. Dessa insatser resulterade under hösten i att kontrakt kunde
tecknas med ett svenskt partrederi om tillverkning av två roll on/roll off-fartyg
på vardera 3 400 dwt.

Marinens planer på beställningar av en serie minjaktsfartyg
har efter ett regeringsbesked skjutits på framtiden. Orsaken var marinens
penningbrist. Detta har allvariigt påverkat varvets långsiktiga planering,
eftersom omkring 250 man skulle ha engagerats i tillverkningen av dessa fartyg
under sex år. Vidare har uppskovet drabbat den utveckling mot större fartyg i glasfiberarmerad
plast som bedrivits vid varvet sedan 1970-ialets början. För att tillvarata
kunnandet och det förspräng som varvet fortfarande har inom plastfartygsområdet
har andra, näriiggande projekt påbörjats. Samarbete sker med bl. a.
kustbevakningen och fiskeriorganisationer. Tillsam-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 7 23

mans med kustbevakningen har varvet utvecklat ett
speciellt kustbevakningssystem som också presenterats på exportmarknaden.

Under året
har kontrakt tecknats med Försvarets Materielverk om ett tredje minfartyg som
skall ersätta HMS ÄLVSNABBEN som långresefartyg. Det nya fartyget skall
levereras 1981 och ger en viss grundbeläggning på plåt- och svetsavdelningarna
under de närmaste åren.

Framtidsutsikter

För framtiden kan konstateras att den nedgång som skett
inom den marina produktionen med största säkerhet kommer att fortsätta. Det
gäller såväl nybyggnation som underhåll.

Detta
innebär att Kariskronavarvet måste fortsätta att ytteriigare intensifiera
utvecklingsarbetet avseende både nya fartyg och nya alternativa produkter.
Ansträngningarna på exportmarknaden måste ökas. Det kan i detta sammanhang
noteras att projektarbete bedrivs tillsammans med andra företag såväl när det
gäller flytande gaskraftverk som vindkraftanläggningar.

1973-1977 i sammandrag (Mkr) 1973 1974 1975' 1976' 1977'

Fakturerad försäljning 105 136 226 318 236

Rörelseresultat före finansiella

intäkterochkostnader 10 14 15 13 -10

Investeringar 4 12 23 28 22

Balansomslutning 274 280 441 505 594

Antal
anställda på balansdagen 1572 1636 2237 2225 2051

' inkl Hvilans Mekaniska Verkstads AB

Götaverken Finnboda AB

Produktprogram och leveranser

Götaverken Finnboda är ett av de största reparationsvarven
i Östersjön med fem flytdockor och tre torrdockor. Varvet kan docka fartyg på
upp till 35 000 dwt. Produktprogrammet omfattar huvudsakligen reparationer och
ombyggnader av fartyg. Det kompletteras dock med tillverkning av stål-pontoner,
mindre flytetyg, fartygssektioner och tunga stålkonstruktioner samt legoarbeten.

Leveranserna under 1977 på sammanlagt 68000 dwt omfattade

-
M/T NORDIC
AURORA på 32000 dwt till Nordic Aurora Shipping Ltd, London, som är ett
dotterbolag till Rederi AB Zenit.

-
M/T NORDIC BREEZE
på 32 000 dwt tiU Nordic Breeze Shipping Ltd. London, som är ett dotterbolag till
Rederi AB Zenit.

-
stålpontonen
NILS ARNE på 4 000 dwt till Arne A velin Bogserbåts AB. Stockholm.

Årets resultat

Resultatet före finansiella intäkter och kostnader uppgick
till -25 Mkr. Det belastas med reservering för förluster i pågående produktion
uppgående till 31 Mkr.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Under 1977 genomfördes investeringar för 1 Mkr vilka avsåg
ersättningar av förbrukad materiel. Dessutom påbörjades ett
rationaliseringsprogram för att höja effektiviteten i administrationen och
produktionen. Detta program torde ge resultat redan 1978.

Marknaden

Under 1977 har den svaga reparationsmarknaden medfört att
Götaverken Finnboda AB:s produktionsvolym inte kunnat beläggas i erforderlig
utsträckning. Underbeläggningen har endast delvis kunnat kompenseras genom
ökad pontontillverkning.

Industriproduktionen har varit låg under 1977 och inga
större arbeten har utförts. Under sista kvartalet har dock antalet
förfrågningar på stålkonstruktioner ökat.

Efterfrågan på pontoner har under 1977 ökat men flera
intressenter torde avvakta tills frågan om statligt redarstöd vid beställning
av pontoner på svenska varvsföretag är avgjord. Under året har två pontoner
byggts varav en levererats. Den andra levereras under första kvartalet 1978.

Produktutveckling

Ett omfattande arbete har under 1977 bedrivits för att
utveckla en marin miljövårdsanläggning. Anläggningen kan användas för sanering
av olje-och kemikalieutsläpp, brandbekämpning samt mottagning och separering av
förorenat ballastvatten. Bidrag har sökts för att bygga en sådan anläggning.

Framtidsutsikter

Under 1978 förväntas reparationsmarknaden förbli
oförändrat dålig medan pontonmarknaden beräknas bli något bättre främst under
senare delen av året. Arbetet med miljövårdsanläggningen fortsätter och det
torde finnas vissa möjligheter att sälja en anläggning under 1978. Den svaga reparationsmarknaden
medför att Götaverken Finnboda även 1978 med all sannolikhet kommer att uppvisa
ett negativt resultat.

1973-1977
i sammandrag (Mkr)

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning

Rörelseresultat
före finansiella

intäkter
och kostnader

Investeringar

Balansomslutning

Antal
anställda på balansdagen

117

-4

7

134

588

40

-5

11

146

668

43

-23

3

210

714

111

-117

10

200

662

201

-25

1

259

554

Götaverken Sölvesborg AB

Produktprogram och leveranser

Götaverken Sölvesborg AB är koncemens minsta
nybyggnadsvarv och bygger specialfartyg såväl som konventionella handelsfartyg
på upp till ca 8000 dwt. Varvet utför också fartygsreparationer, klassningsarbeten
och

opaginerad Kontrollera mot PDF

ombyggnader av fartyg upp till ca 10000 dwt.
Produktprogrammet upptar vidare industri- och servicearbeten.
Fartygsleveranserna under 1977 omfattade

-
M/S HANÖSUND (passagerarfäria)
till Sölvesborgs kommun.

-
M/S WHITE SEA
(5 540 dwt torriastfartyg) till svenskt partrederi.

Årets resultat

Resultatet före finansiella intäkter och kostnader uppgick
till -14 Mkr. Det har belastats med 11 Mkr avseende föriustreserveringar för
pågående produktion och vidare med 9 Mkr avseende reservering för
kundfordrings-risker på grund av uteblivet statligt avskrivningslån för det
torrlastfartyg som levererades under 1977.

Kostnadsnivån bedömes idag vara jämförbar med flertalet
övriga svenska medelstora varv. I jämförelse med västeuropeiska varv är dock
kostnadsnivån ca 15%/ för hög. Under 1978 kommer åtgärder att genomföras med
målet att uppnå en marknadsanpassad kostnadsnivå och därmed konkurrenskraft.
Götaverken Sölvesborg AB genomförde under 1977 investeringar för 0,3 Mkr som i
huvudsak var ersättningsinvesteringar.

Verksamhetsinriktning

Den under 1976 dominerande tillverkningen av
fartygssektioner åt Götaverken Arendal avslutades under 1977 och Götaverken
Sölvesborg inriktade sin verksamhet på fartygsnybyggnad. Denna omfattar för
närvarande en serie av fem torrlastfartyg. Två av dessa var enligt ursprungligt
beslut planerade att byggas för egen räkning men de kunde senare säljas
förutsatt att statligt stöd erhölls till en grupp svenska partredare. Det
första fartyget levererades under 1977 trots att sådant stöd inte erhölls. Även
för det andra fartyget, levererat 1978, har stöd uteblivit.

Den
svaga marknadssituationen på reparent- och industrisidan har gjort att dessa
produktgrupper under året endast motsvarat ca tre procent av den totala
verksamhetsvolymen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1973-1977
i sammandrag (Mkr)

1973'
1974 1975 1976 1977

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fakturerad försäljning

Rörelseresultat
före finansiella

intäkter
och kostnader

Investeringar

Balansomslutning

Antal
anställda på balansdagen

37

30 42 49 37

0 2 5-7 -14

2 4 5 2 0

28 47 38
35 88

328 366 349 330 317

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bolaget arrenderades 1972-1973 av Götaverken Finnboda AB

Rederi AB Zenit Verksamhet

Rederi AB Zenits huvudsakliga uppgift har varit att
deltaga som partredare i fartyg byggda vid koncernens nybyggnadsvarv samt att
äga aktier och andelar i rederibolag som innehar sådana fartyg. Med anledning
av den

opaginerad Kontrollera mot PDF

rådande dåliga sjöfartskonjunkturen har bolaget därutöver
övertagit och organiserat driften av fartyg som helt eller delvis kommit att
tillhöra Svenska Varvkoncernen på grund av att beställare hävt kontrakt eller
icke infriat kreditåtaganden. Bolaget har ej bedrivit någon befraktningsverk-samhet
i egen regi. För sin verksamhet har bolaget under året tillförts en egen mindre
organisation som utövar styr- och kontrollfunktioner.

Årets resuUat

Resultatet före finansiella intäkter och kostnader uppgick
till -67 Mkr. Häri ingår reservering för förlustrisker i kundfordringar med 47 Mkr
varav 36 Mkr utgörs av fordringar avseende lån för kapital- och
driftskostnader. Av resterande 20 Mkr avser 13 Mkr nedskrivning av aktier och
andelar.

Fraktmarknaden för produkttankfartyg har under 1977
allmänt sett varit bättre än för annat tanktonnage. Fraktmarknaden för OBO-fartyg
har under 1977 varit otillfredsställande.

Zenit-koncernen består av följande helägda och delägda
bolag per 1977-12-31.

Helägda rörelsedrivande dotterbolag

-
Nordic Aurora Shipping
Ltd., London äger M/S NORDIC AURORA, ett produkttankfartyg på 32000 dwt.
Fartyget övertogs den 19 januari 1977.

-
Nordic Breeze Shipping
Ltd., London, äger M/S NORDIC BREEZE ett produkttankfartyg på 32000 dwt.
Fartyget övertogs den 19 oktober 1977.

-
Nordic Sky Shipping
Ltd., London, äger M/S NORDIC SKY ett OBO-fartyg på 124 000 dwt. Fartyget
övertogs den 3 juni 1977 efter att ha arresterats och inropats på
efterföljande exekutiv auktion. Övertagandet gjordes för att skydda Götaverken
Öresundsvarvet AB:s fordran på rederiet, ett Diamantis Lemos Ltd., London,
närstående bolag. Bemanning av ovannämnda brittiska fartyg handhas av välkända
brittiska managementföretag.

Delägda rörelsedrivande bolag

- Aktieandelen i Team-Ship holding Co Ltd., Guernsey
har under året

genom förvärv - i samband med rekonstruktion av ägarstrukturen -

ökats från 26 %. till ca 48 %. Den under året rådande fraktmarknaden har

medfört att Rederi AB Zenit liksom övriga delägare i Team-Ship-grup-

pen fått täcka uppkommet likviditetsunderskott under 1977. Bolaget har

också åtagit sig att under 1978 lämna likviditetslån till Team-Ship-grup-

pen. Värdet av aktierna i och fordringama på Team-Ship Holding Co

Ltd. har i detta bokslut nedskrivits till O kr.

Bolaget
äger sex OBO-fartyg på vardera 105 000 dwt. Nedanstående redovisning avser
Rederi AB Zenit med dotterbolag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1973-1977
i sammandrag (Mkr)

1973
1974 1975 1976 1977

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fakturerad
försäljning'

8

17

2

3

21

Rörelseresultat
före finansiella

intäkter
och kostnader

7

15

1

2

-67

Investeringar
i fartyg

-

-

-

-

262

Balansomslutning

23

17

41

62

293

' Innefattar försäljning av fartygsandelar,
driftsöverskott från fartygsandelar samt fraktintäkter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79:7 27

-
Rederi AB Zenit
äger 42,5 %' i A/S Sea Team. Oslo, som är befrakt-ningsagent för Team-Ship-gruppen
och Rederi AB Zenit.

-
Det 40-procentiga
intresset i A/S Havprins. Oslo, är oförändrat. Bolaget äger M/S HAVPRINS ett OBO-fartyg
på 124000 dwt. Driften av fartyget handhas av A/S Havtor. Rederi AB Zenit har
åtagit sig att tills vidare lämna likviditetsstöd till Ä/S Havprins.

-
Under året har
Rederi AB Zenit via två norska kommanditbolag, K/S A/S Varvara-Viscaya & Co
I samt K/S A/S Varvara-Viscaya & Co II inträtt som 40%.-ig delägare i två OBO-fartyg
på ca 104 000 dwt. M/S VARVARA och M/S VISCAYA. Dessa fartyg var tidigare helägda
av Halfdan Ditiev-Simonsen-rederierna som oförändrat driver fartygen. På grund
av ekonomiska problem för ägarna har det varit nödvändigt för Rederi AB Zenit
att engagera sig i dessa fartyg för att skydda Götaverken Öresundsvarvet AB:s
fordringar. Rederi AB Zenit har åtagit sig att tills vidare lämna
likviditetsstöd till de nya ägarbolagen.

Rederi AB Zenit har under 1977 även övertagit
kostnadsansvaret för T/S SYSLA, vilket fartyg formellt ägs av Waage-rederierna.
Om fartyget ej kan säljas under innevarande år är det sannolikt att Rederi AB Zenit
kan komma att få medverka till en ägar-rekonstruktion.

Order på kylfartyg

Enligt principavtal av den 30 mars 1977 mellan staten, Saléninvest
AB och AB Götaverken har Salénrederierna AB tillsammans med Rederi AB Zenit
tecknat order på sex kylfartyg. Fartygen skall levereras från Götaverken Arendal
AB respektive Götaverken Öresundsvarvet AB under 1978-1980 och kommer att
drivas av partrederier som skall ägas av Salénrederierna AB till 51 % och av
Rederi AB Zenit till 49 %. Option föreligger för båda parter att fem år från
respektive fartygs leveranstidpunkt överföra Rederi AB Zenits andelar i
partrederierna till Salénrederierna AB.

Framtidsutsikter

Rederi AB Zenit har tillsammans med Team-Ship-grappen och Halfdan
Ditlev-Simonsen & Co bildat en samseglingspool för OBO-fartyg. Samarbetet
trädde i kraft den 1 januari 1978 och omfattar f n. 13 OBO-fartyg i storieksklassen
100000-124000 dwt. Marknadsutsiktema för 1978 för denna typ av tonnage är dock
osäkra men effekterna av samseglingen förväntas inverka positivt.

Fraktmarknaden för produkttankfartyg förbättrades ej som
väntat under första kvartalet 1978. Marknadsutsiktema för helåret 1978 är
svårbedömda. Förväntningarna på en förbättring kvarstår dock.

Koncernens övriga rederi- och fartygsengagemang

De dotterbolag till Svenska Varv AB som - förutom Rederi
AB Zenit -har rederi- och fartygsengagemang är Eriksbergs Mek. Verkstads AB, Götaverken
Cityvarvet AB och Uddevallavarvet AB. Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB har
samlat sina rederiengagemang i sitt dotterbolag Rederi AB Ejdern som per
1978-01-01 övertagits av Rederi AB Zenit. Fartygsinnehavet ingår därför i
tabellen på sidan 28.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79:7

28

Tonnage
direktägt eller delägt via

bolag
eller partrederierlintresscntskap

Fartygstyp

Storiek

dwt

ca

Antal

Byggnadsår

Andel ca

Rederi AB Zenits andel i dwt

ca

OBO-fartyg OBO-fartyg OBO-fartyg OBO-fartyg'

105000 103 000 124000 124000

6

2 2 2

1972-1974 1973 1975 1976

A%7c 40% 40/100%

48%

301000 82000 174000 119000

Produkttankfartyg' Produkttankfartyg Produkttankfartyg

34000 32000 32000

4

2

1

1974-1975

1977

1977

35 %

100%

61%

48000 64000 19000

' Har tillförts efter årsskiftet. Till Team-Ship VII Ltd,
som är dotterbolag till Team-Ship Holding Co Ltd. har levererats två OBO-fartyg
på vardera ca 124000 dwt från Götaverken Öresundsvarvet AB. Leveransen av dessa
fartyg, M/S BRITAN-NIA TEAM och M/S GOTHIA TEAM, skedde den 6 febrtiari 1978
respektive den 8 mars 1978.1 samband därmed har Rederi AB Zenit träffat avtal
om att befrakta fartygen under tre år.

2 Har tillförts efter årsskiftet. Rederi AB Zenit har per
1978-01-01 förvärvat aktierna i Rederi AB Ejdern från Eriksbergs Mek. Verkstads
AB. Rederi AB Ejdem äger, via norska intressentskap, 35% i fyra produkltankfartyg
på ca 34000 dwt. Resterande 65 % ägs av Ole Schröder-bolagen som också driver
fartygen. Rederi AB Ejdern äger vidare ca 61 % i ett produkttankfartyg på ca
32000 dwt vilket drivs i partrederi med Broströms Rederi AB, som är
huvudredare.

Götaverken City varvet AB har efter årsskiftet, via ett
för ändamålet särskilt bildat norskt dotterbolag, övertagit dykservicefartyget
T/S SAMSON DI VER. Övertagandet har skett för att skydda en i samband med ombyggnad
uppkommen fordran. Fartyget är på 13 000 registerton och drivs i samarbete med
ett amerikanskt bolag av ett norskt rederi under norsk flagg.

Uddevallavarvet AB äger via norska partrederier 12,5 %
respektive 25 % av ett turbintankfartyg på ca 232 300 dwt och ett bulklastfartyg
på ca 118000 dwt som levererats 1976 respektive 1977. Varvet har även ett ägar-intresse
på 40% i det norska rederiet Jörgen P. Jensen Rederi A/S, Arendal. Detta
rederi äger fyra motortankfartyg på ca 128000 dwt vardera samt, via partrederi,
5% av ett motortankfartyg på ca 127000 dwt. Dessutom äger Uddevallavarvet via
ett svenskt partrederi 25 % av ett motor-tankfartyg på 490000 dwt som skall
levereras under 1978. Genom två norska partrederier äger vidare varvet 35%
respektive 40% i två motortankfartyg på ca 128000 dwt som också skall
levereras under 1978.

Uddevallavarvet
AB:s fartygsengagemang

s. 25 Kontrollera mot PDF

Fartygstyp

Turbintankfartyg Bulklastfartyg Motortankfartyg Motortankfartyg

Turbintankfartyg' Motortankfartyg'

Storiek

dwt

ca

232000 I

118000 I

128000 4

127000 1

490000 1

128000 2

Andel

Uddevalla-

Byggr

ladsår

ca

varvels andel

i dwt

ca

1976

12,5%

29000

1977

25%

30000

1975-

1977

40%

205000

1977

2%

2500

1978

25%

123000

1978

35/40%

96000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Calor-Celsius AB Produktprogram och leveranser

Calor-Celsius är ett av de största installationsföretagen
i Europa med dotterbolag i Finland, Norge och Västtyskland. Tyngdpunkten ligger
på rör- och elinstallationer i bostäder, sjukhus och industrier. 1 Sverige har
företaget 58 filialkontor samt tre verkstäder för förtillverkning av framför
allt rörkomponenter. Calor-Celsius marknadsför också sprinklersystem för
brandskydd. Genom dotterbolaget Celsius Vent AB säljs och installeras ett avgasutsugningssystem
för bil- och svetsavgaser och dotterbolaget AB Centralsug säljer och
installerar automatiska sopsugsystem i samtliga världsdelar.

Bland under året pågående installationsarbeten kan nämnas:

-
Bostadsområde i
Kista, Stockholm. 2 465 lägenheter för Platzer Bygg AB (rör).

-
Saléns
huvudkontor i Stockholm för byggnadsfirma Ohlsson & Skarne AB (rör-i-el).

-
Kärnkraftverket
Olkiluoto i Finland för Asea-Atom AB (rör).

-
Hotellbyggnad i
Leningrad för AB Skånska Cementgjuteriet (rör).

-
Kartongfabrik i
Skoghall för Uddeholms AB (rör).

-
Lampfabrik i
Kalmar för AB Luma (el).

-
Bostadsområde i
Caracas, Venezuela för lokal beställare (sopsugsystem).

Å rets resultat

Resultatet före finansiella intäkter och kostnader uppgick
till 9 Mkr. Årets resultat blev lägre än de två föregående åren vilket berodde
på ökade kostnader och en minskning av produktionsvolymen med 5%.

Det avtagande bostadsbyggandet och de vikande
industriinvesteringarna i Sverige medförde under 1977 en minskning av
orderingången med ca 18%. En viss kompensation för den vikande hemmamarknaden
kunde dock uppnås på exportmarknaderna där omsättningen under 1977 uppgick till
115 Mkr.

Under året har aktiekapitalet ökats från 8,5 Mkr till 25 Mkr
genom en fondemission på 5 Mkr och en nyemission på 11,5 Mkr.

Framtidsutsikter

För 1978 förutses, beroende på utvecklingen av
bostadsbyggande och industriinvesteringar i Sverige, en ytterligare minskning
av verksamhetsvolymen på den svenska marknaden. Genom omfattande
exportansträngningar är dock avsikten att under året ytterligare öka volymen
på den utländska verksamheten.

Nedanstående
redovisning avser Calor-Celsius AB med dotterbolag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1973-1977
i sammandrag (Mkr)

1973
1974 1975 1976 1977

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fakturerad försäljning

Rörelseresultat
före finansiella

intäkter
och kostnader

Investeringar

Balansomslutning

Antal
anställda på balansdagen

438 550 598 639 662

9 16 22 25 9

3 3 9 7 15

206 223 254 310 332

2950 3 100 3 125 3092 2984

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 7 Götaverken Ångteknik AB

30

opaginerad Kontrollera mot PDF

Produktprogram och leveranser

Götaverken Ångteknik är den dominerande leverantören av
återvinningsanläggningar för cellulosaindustrin i Sverige och Brasilien.
Produktprogrammet omfattar tillverkning och montage av återvinningsanläggningar
för cellulosaindustrin, kraftverkspannor, industriångpannor och marinpannor.
Företaget utför även tungt industrimontage samt tillverkning och montage av
komponenter inom energi- och petrokemiområdena.

Under 1977 levererades bl. a.:

-
ett sodahuspaket
till Stora Kopparbergs Bergslags AB, Skutskärsverken,

-
en sodapanneanläggning
till Kymi Kymmene OY, Finland.

-
en sodapanna
till Klabin do Paranä de Celulose S A, Brasilien,

-
en sodapanna
till Seshasayee Paper and Boards Ltd, Indien,

-
en MgO-panneanläggning
till Hunsfos Fabrikker, Norge.

Årets resultat

1977 års resultat, 6 Mkr. har kunnat uppnås genom
betydande besparingsåtgärder. Orderingången blev under året mindre än väntad
då endast ett fåtal cellulosaföretag gjort några större investeringar i den
rådande lågkonjunkturen. Trots detta har Götaverken Ångteknik kunnat
upprätthålla sysselsättningen på en tillfredsställande nivå genom en minskad
användning av underleverantörer och en ökad användning av egna anställda i
montage verksamheten.

Investeringar

Götaverken Ångteknik har under de senaste åren expanderat
kraftigt och investerat i moderna verkstäder i Göteborg och Gävle. Under 1977
har det därför endast genomförts investeringar för 2,6 Mkr vilka har avsett ersättningar
eller kompletteringar av den maskinella utrustningen.

1973 -
1977 i sammandrag (Mkr)

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning

73

133

160

261

378

Rörelseresultat
före finansiella

intäkter
och kostnader

-1

9

5

6

6

Investeringar

8

32

13

0

3

Balansomslutning

74

158

361

374

247

Antal
anställda på balansdagen

530

827

989

904

913

Brasilien-verksamheten

Verksamheten i Brasilien har under 1977 koncentrerats på
att slutföra tidigare tagna order. Pannmarknaden har under året varit påverkad
av den svaga konjunkturen. Under 1978 flyttas successivt verksamheten över till
det nybildade delägda tillverkningsbolaget Götaverken Industria e Comer-cia Ltda
vars anläggningar kommer att vara helt klara under hösten 1978. Det helägda
dotterbolaget Götaverken Ångteknik do Brasil kommer sedan att fungera som ett holdingbolag.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 7 31

Framtidsutsikter

Det är svårt att göra tillförlitliga marknadsprognoser och
därigenom resultatprognoser på grund av den osäkerhet som råder vad gäller
konjunkturutvecklingen för cellulosaindustrin och utbyggnader inom energiområdet.

För att på sikt minska beroendet av cellulosaindustrin har
Götaverken Ångteknik under 1977 genomfört satsningar på att bredda verksamheten
vilket har givit positivt resultat främst inom energi- och petrokemiområdena.
Detta kommer även att ske under 1978 parallellt med satsningar på produktutveckling.

Götaverken Motor

Götaverken Motor var till och med 1977 en resultatenhet
inom AB Götaverken, men har per 1978-01-01 ombildats till ett aktiebolag och
blivit dotterbolag till Svenska Varv AB. Götaverken Motor och Eriksbergs
Maskin verkstad har under året samordnats.

Produktprogram och leveranser

Götaverken Motor är en av världens största tillverkare av
marina dieselmotorer. Verkstäderna har en kapacitet på 375 000 kW per år.
Produktprogrammet omfattar främst dieselmotorer, reservdelar till dessa samt
teknisk service till fartyg i drift. Fartygsmotorerna som byggs på licens från Bur-meister
& Wain är främst avsedda för Götaverken Arendal och Götaverken
Öresundsvarvet, men även extern försäljning eftersträvas. Jämsides med
motortillverkningen svarar företaget för underleveranser till svensk industri
i form av maskinbearbetning samt montage- och underhållsarbeten.

Under 1977 levererades 12 huvudmaskinerier av Burmeister
& Wains K90- och K67-typ. De 12 dieselmotorerna hade en total effekt av
86000 kW (252700 EKH). Vidare har företaget sålt reservdelar och teknisk
service för drygt 70 Mkr. Underleveranser till andra svenska industriföretag omfattade
50000 timmar.

Under 1977 har påbörjats ett samarbete mellan
skandinaviska motortillverkare. Syftet är att genom koncentrerad tillverkning
av vissa produkter bl.a. öka serielängderna och minska framtida investeringar.
Detta bör på sikt leda till klart sänkta kostnader.

Årets resultat

Resultatet före finansiella intäkter och kostnader uppgick
till 15 Mkr. Jämfört med föregående år har resultatet förbättrats främst
beroende på att reservdelsförsäljningen och den tekniska servicen ökat under
andra halvåret. Resultatnivån påverkas dock negativt av principförändring av
vissa skuldvärderingar med 10 Mkr.

Investeringar

Under åren 197376 har mer än 85 Mkr investerats i
Götaverken Motors anläggningar. Resursema omfattar bearbetningsmaskiner,
montagehall, svetsverkstad samt värmebehandlingsverkstad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79:7 Marknaden

32

opaginerad Kontrollera mot PDF

Då huvuddelen av Götaverken Motors produktion avser
huvudmotorer till nybyggnadsvarven blir företagets marknadssituation en
spegling av varvens. För reservdelsmarknaden var utvecklingen under 1976 och
första halvåret 1977 ogynnsam. Andra halvåret visade en klar förbättring som
väntas bestå under 1978. Agentnätet har utökats under 1977 och representationen
har förstärkts bl. a. i Japan, Grekland, Singapore och Norge. För fartyg med
motorer av Götaverkens egen konstruktion vilka inte längre tillverkas
marknadsförs nu även färdiga paketlösningar för att effektivisera driften av
huvudmotorer. Från och med slutet av 1977 har Götaverken Motor också övertagit
det sortiment reservdelar som Eriksberg tidigare marknadsförde.

Breddning av verksamheten

Götaverken Motor har under året gjort stora ansträngningar
på produktutvecklingsområdet för att kunna balansera beroendet av varvs- och sjöfartskonjunktureraa.
Arbetet har bedrivits såväl genom utveckling av egna produktidéer som genom
anskaffande av patent- och licensrättigheter. Marknadsföring har påbörjats av
värmeväxlare och hydraulbultar. Under 1978 följs detta upp med bl. a.
verktygsmaskiner. Ett tiotal projekt av varierande storlek är under seriös
utveckling.

1973-1977
i sammandrag (Mkr)

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning

153

212

273

286

270

Rörelseresultat
före finansiella

intäkter
och kostnader'

14

16

20

3

15

Investeringar

13

21

26

16

3

Balansomslutning'

-

-

-

243

238

Antal
anställda på balansdagen

862

950

943

941

999

' Balansomslutning kan endast redovisas fr. o. m. 1976
eftersom affärsredovisningen tidigare var gemensam för enhetema inom AB
Götaverken. Angivna värden för rörelseresultatet före 1976 är uppskattade.

Götaverken Aluminium AB Produktprogram och verksamhetsformer

Götaverken .Aluminium med fabriker i Virseram och Robertsfors
tillverkar fönster och dörrar i aluminium samt pressar, anodiserar och bearbetar
aluminiumprofiler.

Under året har en omorganisation genomförts och en ny marknadsorien-terad
organisation med decentraliserat resultatansvar trimmats in. Den innebär att
ansvaret för tillverkning och marknadsföring av aluminiumprodukter åvilar en
resultatenhet. Bygg Aluminium, medan motsvarande ansvar för aluminiumprofiler,
anodisering och manufaktur åvilar resultatenhet Profil Aluminium. Sedan
omorganisationen genomförts ändrade vid årsskiftet 1977/78 Götaverken Byggaluminium
AB firmanamn till Götaverken Aluminium AB.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 7 33

Årets resultat

Resultatet 1977 uppgick till -0,2 Mkr. Ändrade principer
för värdering av produkter i arbete och garantiskulder har påverkat resultatet
negativt med 0,6 Mkr. Resultatet har även försämrats på grund av kostnader för in-trimning
av pressverket i Robertsfors samt förluster till följd av devalveringarna av
den svenska kronan. Vidare har resultatet påverkats av kundförluster i slutet
av året till föjd av det dåliga konjunkturläget.

Under 1977 har genomförts investeringar för 6 Mkr avseende
slutförande av investeringen i ett nytt pressverk i Robertsfors.

Marknaden

Efterfrågan var god i början av 1977 men blev svagare
under andra halvåret. Utländska konkurrenter ökade sitt tryck på marknaden
vilket pressade prisnivån och gjorde det svårt att kompensera uppgången av
världsmarknadsnoteringen för aluminium och effekten av devalveringama av den
svenska kronan.

Profil Aluminium lyckades under sitt första egentliga
verksamhetsår uppnå en marknadsandel i Sverige på 5 % och 1 250 ton
aluminiumprofiler levererades. Dessutom exporterades 300 ton profiler. Under
året togs den nya anodiseringsanläggningen i produktion och en mindre
bearbetningsavdelning för halvfabrikat upprättades.

Bygg Aluminium ökade sin andel av marknaden och ansträngningama
för att öka exportandelen gav tillfredsställande resultat. Under året utvecklades
isolerade byggsystem i aluminium för fönster och fasadelement för att motsvara
de nya krav som Statens Planverk ställer på täthet och isoleringsvärden.

Framtidsutsikter

Marknadsutvecklingen för aluminiumprofiler under 1978
bedöms bli svag vilket medför att pressverkets kapacitet inte helt kommer att
kunna utnyttjas. Ökade marknadsföringsansträngningar kommer dock att genomföras
för att öka kapacitetsutnyttjandet.

Efterfrågan på Bygg Aluminiums produkter beräknas öka
under de närmaste åren. Nya bestämmelser från Statens Planverk rörande
isolering av byggnadselement torde nämligen öka efterfrågan på vissa av Bygg
Aluminiums produkter, t.ex. välisolerade fönster.

1973-
1977 i sammandrag (Mkr)

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning

14

18

18

18

39

Rörelseresultat
före finansiella

intäkter
och kostnader

0.6

-0,7

-0,2

-0,1

-0.2

Investeringar

1

19

9

9

6

Balansomslutning'

10

36

18

40

50

Antal
anställda på balansdagen

98

119

100

142

175

' Balansomslutningen för 1974 omfattar inköp av
hyresfastighet till ett anskaffningsvärde av 18 Mkr som såldes 1975. Ökningen
i balansomslutning 1976 beror på investering i pressverk och anodiseringsanläggning
i Robertsfors.

3 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 7

s. 34 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 7 34

Svenska
Varv Utveckling AB

Svenska
Varv Utveckling AB bildades under hösten 1977. Utvecklingsbolagets uppgift är
att i samarbete med övriga bolag inom koncernen bedriva kommersiellt och
tekniskt utvecklingsarbete avseende stora affärsprojekt inom för koncemen nya
verksamhetsområden. Bolagets verksamhet skall ses som ett led i
ansträngningarna att omorientera koncernen mot nya produktområden. För att
tillföra bolaget ökat kunnande har till styrelsen knutits utomstående experter
från en rad olika branscher.

Svenska
Varv-koncernen samordnar via Utvecklingsbolaget de resursinsatser från övriga
dotterbolag som erfordras för att genomföra större af-fårsutvecklingsprojekt.
Utvecklingsbolaget stödjer också övriga dotterbolags försök att diversifiera
sin verksamhet. Dotterbolagens utvecklingsarbete inom deras traditionella
produktområden ligger dock utanför Utvecklingsbolagets verksamhetsområde.

I
projektarbetet skall samarbetet mellan Utvecklingsbolaget och övriga dotterbolag
successivt intensifieras i den takt som projekten framskrider. Vanligtvis är
Utvecklingsbolaget huvudansvarigt för marknadsanalyserna och det inledande
marknadsföringsarbetet medan något av de övriga dotterbolagen är
huvudansvarigt för konstruktions- och offertarbetet.

Utvecklingsbolagets
mål är att på sikt utveckla nya ekonomiskt bärkraftiga produkter och
marknader, som kan bidra till en omorientering av koncernens verksamhet.
Bolaget skall aktivt stödja övriga dotterbolags försök att uppnå erforderlig
beläggning för sina verkstäder, konstruktionskontor m. m. Detta kan
Utvecklingsbolaget bl. a. göra genom att söka och förmedla förslag till nya
produkter.

Antalet
anställda i Utvecklingsbolaget var i slutet av 1977 ca 25 personer och beräknas
öka till ca 50 personer under 1978. Personalen består av tekniker, ekonomer
och marknadsförare, som hämtats från övriga dotterbolag och som har
erfarenheter och kunnande om Svenska Varvs tillverkande bolag och deras
resurser.

Bolagets
verksamhet kommer i ett första skede främst att finansieras genom anslag från
moderbolaget samt genom vissa externa anslag.

För
närvarande (våren 1978) arbetar Utvecklingsbolaget med ett tiotal projekt
föratom de pråmbaserade petrokemiska anläggningarna och projekt med anknytning
till dem. Ett stort antal nya idéer och uppslag har redan behandlats och i
några fall lett till fortsatt utveckling inom något av de övriga dotterbolagen
till Svenska Varv AB.

Ex.
på pågående utvecklingsprojekt är:

-
Petrokemiska pråmbaserade
fabriker för framställning av ammoniak, urea och metanol m. m.

-
Oljelagringsstationer till
havs.

-
Off-shoreplattformar m.fl. off-shorekomponenter.

-
Flytande hamnar och
hamntransportsystem.

-
Ett antal projekt inom
energiområdet rörande förnyelsebara energikällor, förbränning, lagring m. m.

-
Projekt inom materialtransport-
och materialåtervinningsområdet.

Koncernens
finansieringsanalys (Mkr)

1
varvsföretag är olika former av kapitalanskaffning och kapitalanvändning på
ett helt annat sätt än i de flesta andra företag kopplade till varand-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ra. Detta förhållande speglas i denna finansieringsanalys,
som därför fått ett annat utseende än vad som är brukligt.

Angivna värden är nettoförändringar. Positiva värden
uttrycker en positiv likviditetspåverkan och vice versa.

1977

opaginerad Kontrollera mot PDF

'
Rörelseresultat före planenliga avskrivningar

Ej likviditetspåverkande poster i rörelsens kostnader

Likviditetspåverkande extraordinära intäkter och
kostnader

Skatt

Justerat resultat 330,9

-
Exklusive spärtade medel uppgående till 895,7 Mkr vid periodens början
respektive 784.1 Mkr vid periodens slut. Ingående balanser är exklusive
tillskottet vid koncernens bildande.

Kapitaltillskott vid koncernens bildande

Kontanttillskott från svenska staten Tillskott för
förlusttäckning Eriksberg

Efterleveransfinansiering externforsäljning

Växelfordringar - fartyg Växelfordringar - övrigt
Kundfordringar Refinansieringslån - fartyg Refinansieringslån - övrigt

Efterleveransfinansiering egna fartyg och andelar

Fartyg till eget rederi Refinansiering egna fartyg

Finansiering av pågående produktion

Produkter i arbete, lager samt förskott

till leverantörer

Förskott från beställare - fartyg

Förskott från beställare - övrigt

Lån för finansiering av fartygsproduktion

Lån för finansiering av övrig produktion

Leverantörskulder

Investeringsfinansiering

Investeringar Investeringslån

Övrig externfinansiering

Övriga lån

Spärrar övrig upplåning

Övriga fordringar och skulder

Summa

Internfinansiering

Justerat
resultat'

Räntenetto

Realiserade kursdifferenser

Förändring i likvida medel

Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid
periodens slut

+ 835,0 + 459,0

+1 294,0

-688,8 - 63,2 -102,3 + 596,5 +104,0

-
153,8

-368,4 + 233,3

-
135,1

-128,3 -830,8 -175,6 + 13,5 - 6,3 + 1,7

-1 125,8

-191,5 + 78,3

-
113,2

-106,4 + 12,4 + 220.8

+ 126.8

-
107,1

+ 330,9

- 94,3

- 96,0

+ 140,6

+ 33,5

760,6 794.1

462,1

-164.9

37.6

- 3,9

s. 36 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 7 36

Koncernens
resultaträkning (Mkr)

1977

not 1 not 2 not 3

+ 4660,4 + 7,7 -4206.0

not 1

+ 462,1

not 4

- 220,0

+ 242,1

nots not 6

- 593,8

- 915,1

Fakturerad försäljning Övriga rörelseintäkter Rörelsens
kostnader

Rörelseresultat före planenliga avskrivningar

Planenliga avskrivningar Rörelseresultat före
reserveringar

Förlustreservering pågående produktion Reservering för
kundfordringsrisker

Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader -1266,8

Finansiella intäkter och kostnader

not 7

+ 638,4

not 7

- 732,7

not 6

- 845,9

Ränteintäkter Räntekostnader Kursdifferenser, netto

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader -2 207,0

Extraordinära intäkter och kostnader not 8

Intäkter + 43,0

Kostnader - 78,4

ResuUat före värdegaranti, bokslutsdispositioner och skatt -2242,4

Statlig värdegaranti not 5 + 400,0

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt -1842,4

Bokslutsdispositioner not 9 - 7,0

Resultatföreskatt -1849,4

Skatt - 3,9

Periodens resultat -1853,3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 7

Koncernens balansräkning (Mkr)

37

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tillgångar

1977-12-31 Ingångsbalansräkning'

opaginerad Kontrollera mot PDF

Omsättningstillgångar

Kassa och bank

Egna obligationer

Växelfordringar

Kundfordringar

Fordran på
svenska staten

Förutbetalda kostnader och

upplupna
intäkter

Övriga
fordringar

Förskott till leverantörer

Material

Produkter i arbete

Förlustreservering för produkter

i arbete

Statlig
värdegaranti

Summa
omsättningstillgångar Sveriges Riksbank, spärrkonto

not 10

1571.1

2485.1

not 11

7,1

6.2

not 6,
12

580,5

892.7

not 6

485,0

450,1

not 3

409,0

-

not 6

169,6

_

322,4

866,2

112,1

164,8

not 5

295.5

338,7

not 5

3216,7

2976,9

not 5

-752,1

-398,2

not 5

+ 357,2

-

6774,1

7782,5

0,5

6,6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anläggningstillgångar

Långfristiga fordringar samt aktier och andelar

Växelfordringar

not 6, 12

4017,1

3703,2

Övriga
fordringar

not 6

51,6

137,0

Förskott
till leverantörer

7,8

23,4

Aktier
och andelar

not 22

3,4

13,2

Goodwill

not 13

5,3

12,7

Patent
och aktiverade utvecklings-

kostnader

not 14

0,8

4.5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa
långfristiga fordringar, aktier och andelar

Statlig värdegaranti

Anläggningar

Ofullbordade anläggningar

Maskiner och inventarier

Skepp och andelar i skepp

Byggnader

Tomter och markanläggningar

Summa
anläggningar

Summa
anläggningstillgångar

Summa
tillgångar

not 5

not 4

928,2

3 894,0

4086,0 15,3

28,2 676,6 435,3 933,1 275,9

444,5

85,9 797,8 271,4

2600.7

2 276,2

6686,7

6170,2

13476,6

13959,3

opaginerad Kontrollera mot PDF

se värderingsprinciper sid. 38.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 7 38

Skulder och eget kapital 1977-12-31 Ingångs-

balansräkning'

Kortfristiga skulder

not 6

94,2

55,1

not 6

477.5

491,7

not 6,
15

2046,3

1438.7

8.3

10.1

544,1

not 3

478,2

-

not 6

518.0

965,9

-

386,7

not 16

1 150.3

2 121,5

5 316,9

5
469,7

i

not 17

245,5

not 5

- 27,5

-

Växelskulder

Leverantörsskulder

Reverslån

Skatteskulder

Upplupna kostnader och förutbetalda

intäkter

Förlustläckningsreserv

Övriga skulder

Reservering för valutarisker

Förskott från kunder

Summa kortfristiga skulder

Avsatt för förlustrisker och borgensåtaganden

Brutto

Avgår statlig värdegaranti

Netto 218,0

Långfristiga skulder

11,5

30,9

not 6,

15

6934,9

5 518,8

not 6.

15

686,8

708.0

170,6

112.9

313,9

276,9

not 18

127,8

81,5

-

134,4

8245,5

6863,4

not 7

21,2

101,7

0,3

0,2

4,9

-

Växelskulder

Reverslån

Obligationslån

Övriga skulder

Avsatt till PRI-pensioner

Avsatt till pensioner, övriga

Förskott från kunder

Summa långfristiga skulder

Beskattat värderegleringskonto

Minoritetsintresse

Ackumulerade avskrivningar utöver plan

Eget kapital not 19

Bundet eget kapital

600,0 300.0 188,1

600,0 300.0 189,3

435,0 -1853,3

435,0

- 330,2

1
524,3

13476,6

13959,3

not
20

1314,2

803,5

not
21

10175,8

9069,2

Aktiekapital 6 000000 st aktier ä nom 100

Bundna fonder

Koncernreserv

Ansamlad förlust

För särskilda ändamål avsedda medel

Periodens resultat

Summa eget kapital

Summa skulder och eget kapital

Ansvarsförbindelser

Ställda panter

Värderingsprinciper

Material

Generellt värderas materialet till det lägsta av
anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet. Olika metoder för värdering av
material förekommer inom koncernen beroende på typ av verksamhet, olika
redovisningssystem m. m.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 7 39

Produkter i arbete

Produkter i arbete värderas generellt till det lägsta av
anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet. Tillverkningsorder som inte beräknas
ge full kostnadstäckning värderas till marknadsvärde varvid reservering sker
för total förlustrisk maximerad till på balansdagen nedlagda kostnader.

Fordringar

Fordringarna värderas individuellt varvid erforderliga
reserveringar görs. Vid bedömningen av fordringar jämte borgensåtaganden
avseende levererade fartyg har berörda rederiers tinansiella situation
analyserats. Vidare har nuvarande marknadsvärde för levererade fartyg, deras befrakt-ningssituation
samt fraktmarknaden i stort bedömts.

Anläggningar

Vid beräkning av de planenliga avskrivningarna indelas
anläggningstillgångarna i grupper med olika procentsatser anpassade till den
livslängd som anläggningarna beräknas ha. Avskrivningen beräknas på anskaffningsvärdena
på samtliga anläggningstillgångar som inte är helt avskrivna.

Egna skepp och andelar i skepp

Eget fartygsinnehav respektive andelar i fartyg värderas
till bedömt marknadspris eftersom dessa ej anskaffats för stadigvarande bruk
och då bedömd framtida markadsutveckling och kapitalbehov med stor sannolikhet
kan medföra att existerande förlustrisker måste realiseras under de närmaste
åren.

Fordringar och skulder i utländska valutor

Fordringar och skulder i utländska valutor värderas till
den lägsta respektive högsta av anskaffningsdagens och balansdagens kurser.
Därvid kvittas kursvinster och kursförluster i den mån amorteringar av
fordringar och skulder i samma valuta ligger inom samma kvartal.

Koncernredovisningsprinciper

Vid upprättande av koncernbalansräkningen har
förvärvsmetoden till-lämpats. Utländska dotterbolags resultat- och
balansräkningar omräknas enligt monetary/nonmonetary metoden.

Ingångsbalansräkning

Ingångsbalansräkningen utgör en sammanställning av de i
koncernen ingående bolagens balansräkningar per 1976-12-31 och moderbolagets
balansräkning per 1977-07-01. se not 19. Detta innebär att värderings- och
klassificeringsprinciperna på ett flertal områden varit annorlunda än de ovan
redovisade. Därför finns på vissa poster stora olikheter mellan ingångsbalansräkning
och balansräkning per 1977-12-31. Exempel på sådana poster är övriga
fordringar, övriga skulder och reservering för valutarisker.

Se vidare följande noter vari värderingsprinciperna
utförligare beskrivs.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79:7 40

Noter
till koncernens resultat- och balansräkningar

(Mkr)

Not
1

Fakturerad
försäljning och bruttoresultat per produktgrupp.

Fakturerad

Brutto

försäljning

resultat

Fartygsnybyggen

3099,6

+ 553.3

Fartygsreparationer

361,2

- 50,8

Fartygsmaskiner
och reservdelar

178,2

+ 7.6

Värmetekniska
produkter

377,9

+ 6.9

Produkter
för byggnadsindustrin

67,8

- 4.0

Rör- och
elentreprenader

661,6

+ 18,2

Rederiverksamhet

50,5

- 55.3

Övrigt

560,9

- 11.5

Koncemelimineringar

-697,3

- 2,3

4660,4

+ 462,1

I
bruttoresultatet ingår inte föriustreservering för pågående produktion eller reservering
för kundfordringsrisker.

Not
2

Övriga
rörelseintäkter består av diverse smärre intäkter såsom bidrag, försäljning
till anställda etc.

Not
3

I
rörelsens kostnader ingår bl. a. nedskrivning av aktier och andelar vilka
tillhör Rederi AB Zenit med 12,9 Mkr.

Staten
har enligt proposition 1976/77:139 beslutat tillföra Götaverken 859 Mkr för
förlusttäckning i Eriksberg och merkostnader vid sammanläggningen av Eriksberg
med Götaverken. Hittills har 450 Mkr utbetalats, vilka delvis använts för att
täcka Eriksbergs förlust för 1977, resterande 409 Mkr har i samband med
bokslutet upptagits som fordran.

De
merkostnader som uppkommit på grund av sammanläggningen av Eriksberg med
enheterna inom Götaverken har ökat rörelsens kostnader. Motsvarande belopp av
statens förlusttäckning har tillgodoräknats enheterna och minskat rörelsens
kostnader.

Eriksbergs
fordran avseende förlusttäckning 1976 reglerades under 1977 vid utbetalningen
av förlusttäckningen från staten. Eriksbergs rörelseförlust för 1977 har på
samma sätt täckts med föriusttäckningsmedel i samband med bokslutet.
Valutaförlusterna liksom kundriskreserveringen har däremot täckts med
koncernbidrag från AB Götaverken.

1
följande tabell redovisas hur ovanstående transaktioner bokförts i en förlustläckningsreserv
i AB Götaverken.

Förlusttäckningsmedel
från svenska staten +450

Förlust
i Eriksberg avseende 1976 -284

Merkostnader
för enhetema i Götaverken - 57

Rörelseförlust
i Eriksberg avseende 1977 - 40

Fordran
på svenska staten +409

Föriusttäckningsreserv
vid utgången av 1977 478

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utbetald ersättning som inte direkt tages i anspråk för föriusttäckning,
ränteberäknas och tillgodoräknas föriusttäckningsreserven samt bokföres som
minskad ränteintäkt kommande år.

Not 4

Vid beräkning av de planenliga avskrivningarna har
anläggningstillgångarna indelats i grupper med olika procentsatser anpassade
till den livslängd som anläggningarna beräknas ha. Avskrivningen beräknas på
anskaffningsvärdena på samtliga anläggningstillgångar som inte är helt
avskrivna.

På Eriksberg har. på grund av minskad nyttjandegrad av
anläggningarna fram till nedläggningen 1979. de planenliga avskrivningarna
ökats med 10,8 Mkr på maskiner och inventarier samt med 19,8 Mkr på byggnader
och markanläggningar. Till grund härför ligger en särskild plan, baserad på ett
framräknat restvärde vid 1979 års utgång.

Anläggningarnas
värden jämte planenliga avskrivningar t. o. m. 1976-12-31.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anläggningar

Anskaffningsvärde

Ackumulerade

planenliga

avskrivningar

Nettovärde

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ofullbordade
anläggningar

Maskiner
och inventarier

Skepp

Byggnader

Uppskrivning
av byggnader

Tomter och
markanläggn.

Uppskrivning av tomter

444.5

-

444,5

1.545,5

868.9

676.6

95.2

9,3

85,9

1 184.5

468.0

716.5

98,7

17.4

81,3

284.0

52,7

231,3

40,1

-

40,1

1416,3

2 276.2

3 692.5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anläggningarnas
värden jämte planenliga avskrivningar t. o. m. 1977-12-31.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anläggningar

Anskaffningsvärde

Årets planenliga avskrivningar

Ackumulera- Netto-de planenliga värde avskrivningar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ofullbordade
anläggningar

28,2

-

_

28,2

Maskiner
och inventarier

1 700.7

107.4

772,5

928,2

Skepp

463.6

19,0

28.3

435.3

Byggnader

1 309,2

54,5

451.7

857,5

Uppskrivning
av byggnader

96,9

3,9

21.3

75,6

Tomter
och markanläggningar

379.5

21.4

143,7

235.8

Uppskrivning
av tomter

40,1

-

-

40.1

4018.2

206,2

1417.5

2600,7

Avskrivning
på immateriella

tillgångar

13.8 220.0

-

Koncernens taxeringsvärden uppgår för mark till 261 Mkr
och för byggnader till I 203 Mkr.

Nots

1 produkter i arbete ingår objekt som inte beräknas ge
full kostnadstäckning. Vidare ingår 5 Färdiga skepp till ett värde av 558 Mkr
vars beställare vägrat att acceptera kontraktsenliga leveranser. Inom koncernen
tillämpas

4 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 7

s. 42 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79:7 42

en princip som innebär att total föriustrisk, maximerad
till på balansdagen nedlagda kostnader, belastar räkenskapsårets resultat. Förlustreserveringen
motsvarar den beräknade skillnaden mellan värdet av produkter i arbete på
balansdagen och uppskattat marknadsvärde.

1 den 1977 av riksdagen antagna s. k. varvspropositionen
förbinder sig staten att täcka viss del av de föriuster som uppstår på varvens
produktion i egen regi. Med sådan produktion jämställs i vissa fall objekt där
den statliga varvskoncemen har det reella ekonomiska risktagandet. Föriusterna
täcks genom att staten utfärdar s. k. värdegarantier, innebärande att staten
vid en framtida extern försäljning förbinder sig att täcka vid försäljningen
realiserad föriust motsvarande värdegarantin. Garantierna medför att varven i
viss utsträckning erhåller kompensation för i balansräkningen gjorda
reserveringar.

Värdegarantierna är maximerade till 400 Mkr för 1977 och
400 Mkr för

1978 och redovisEis i balansräkningen enligt följande

Omsättningstillgång 357,2

Anläggningstillgång 15,3

Korrigering till skuldposten avsatt för förlustrisker och

borgensåtaganden 27 5

Not 6

Värdering av fordringar avseende levererade fartyg

Vid bedömningen av fordringar avseende levererade fartyg
har berörda rederiers finansiella situation analyserats. Vidare har nuvarande
marknadsvärde och erhållna säkerheter för levererade fartyg, deras befrakt-ningssituation
samt fraktmarknaden i stort bedömts. Därvid framkomna förlustrisker har
belastat årets resultat samt dragits från varje berörd balanspost enligt
nedan. Av de 910 Mkr avser 801 Mkr reserveringar för kundfordringar och 109 Mkr
reserveringar för borgensåtaganden.

Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta

Vid värderingen av fordringar och skulder i utländska varlutor
har fordringar upptagits till den lägsta av anskaffningsdagens och
balansdagens kurser samt skulderna till den högsta av dessa kurser. Därvid har
beräknade kursdifferenser kvittats i den mån in- och utbetalningar i samma
valuta förfaller till betalning inom samma kvartal. Den efter denna kvittning
kvarvarande kursrisken har belastat resultatet samt dragits från, respektive
lagts till varje berörd balanspost enligt nedan.

Kvarvarande kursvinster påverkar resultatet först när de
realiseras. Av i resultaträkningen redovisade kursdifferenser är 96,0 Mkr
realiserade medan resterande 749,9 Mkr utgör reservering för orealiserade
kursrisker.

Växel- Kund-

Förutbetalda
kostnader

fordringar
fordringai

och upplupna intäkter

Omsättningstillgångar

Bruttovärde

674,3 552,4

182,4

Föriustreservering
för fordringar

63,1 67,4

12,8

Kursriskreservering

30,7

Värde
enligt balansräkning

580,5 485,0

169,6

s. 43 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79:7

43

Växelfordringar

Övriga
fordringar

Anläggningstillgångar

Bruttovärde

Föriustreservering
för fordringar

Kursriskreservering

Värde
enligt balansräkning

4 723,6

700,3

6,2

4017,1

118,3 66.7

51.6

Växelskulder

Leverantörskulder

Reverslån Övriga skulder

Kortfristiga skulder Bruttovärde Kursriskreservering
Värde enligt balansräkning

90.5

3,7

94.2

477.4

0,1

477.5

1821.4 517.8

224.9 0,2

2046,3 518.0

Reverslån

Obligationslån

Långfristiga skulder Bruttovärde Kursriskreservering
Värde enligt balansräkning

6 110,7

824,2

6934,9

609,2

77.6

686,8

Om samtliga fordringar och skulder värderats till
balansdagens kurs. dvs. även icke realiserade kursvinster beaktats, skulle
resultatet ha förbättrats med 117 Mkr.

Utöver ovan redovisade kursdifferenser påverkas rörelsens
intäkter och kostnader löpande under året av skillnader mellan de i
redovisningssystemen använda standardkurserna och betalningskurserna.

Not 7

Räntenivån på krediter till rederier avseende fartyg
levererade under peroden 1966-1977-12-31 uppgår till 5,5-9,75%. Den framtida
långfristiga marknadsräntan får bedömas ligga på en nivå mellan dessa procentsatser.
Nuvärdet av de ränteföriuster som kan uppstå på grund härav under 1978 till
1988 uppgår per 1977-12-31 till ca 47 Mkr vid en antagen långsiktig
marknadsränta av 8,5 %, Om hänsyn tages till motsvarande positiva räntemellanskillnader
uppgår nettot till 22 Mkr. En procents förändring av marknadsräntan motsvarar
ca 46 Mkr. Det beskattade värderegleringskon-tot är bl.a. avsett att täcka
dessa ränteföriuster. Den del av räntemellan-skillnadema som realiserats under
perioden ingår i ränteintäkter och räntekostnader.

Nots

Specifikation
av extraordinära intäkter och kostnader

opaginerad Kontrollera mot PDF

Intäkter

Föriusttäckning från svenska staten avseende Eriksberg

Övrigt

40,4 2,6

43,0

s. 44 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 7 44

Kostnader

Utrangeringsförluster 4,8

Extra nedskrivning av anläggningar 24,4

Reservering för värdefluktuationer på skepp 43,3

Övrigt 5,9

78,4

Not 9

Specifikation av bokslutsdispositioner

Avsättning till fonder i utländska dotterbolag -0,5

Avskrivning av fastighetsuppskrivning -1,6

Skillnad mellan avskrivningar enligt plan

och bokföringsmässiga avskrivningar -4,9

-7,0

Not 10

Likvida medel består av

Kassa och bank 1 491,1

Kortfristiga placeringar med högst sju dagars uppsägning 80,0

Dessutom fanns på balansdagen beviljade, ej utnyttjade checkräknings-och
fakturakrediter på 146,3 Mkr.

Av de likvida medlen var 784,1 Mkr spärrade på
balansdagen.

Not 11

Före förfallodagen inlösta egna obligationer för kommande
amortering av obligationslån.

Not 12

Huvudparten av dessa fordringar utgörs av krediter till
rederier. Krediterna sträcker sig oftast över 7 år. Långfristig del redovisas
som anläggningstillgång.

Not 13

Avser goodwill aktiverad i Calor-Celsius- och
Karlskronakoncernerna.

Not 14

Avser kostnader aktiverade i Calor-Celsius-koncernen och
Götaverken Aluminium AB.

Not 15

Koncernens upplåning hos banker och finansieringsinstitut
på balansdagen fördelade sig påföljande sått (nominella belopp) Kortfristiga
lån, resterande löptid under I år

-
svenska kronor 835,2

-
utländsk valuta ' 107,7

s. 45 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79:7 45

Medelfristiga lån, resterande löptid 1 -5 år

-
svenska kronor 912,0

-
utländsk valuta 2918,7

Långfristiga lån, resterande löptid över 5 år

-
svenska kronor 1 198,5

-
utländsk valuta 1514,0

Not 16

Utöver här redovisade kontanta förskott lämnar beställarna
s.k. förskottsväxlar som redovisas inom linjen. Växlarna används till
övervägande del som säkerhet för av svenska staten lämnade kreditgarantier. De
på detta sätt ianspråktagna förskottsväxlama redovisas som ställda panter.
Mottagna förskottsväxlar uppgår till 1 472 Mkr.

Efter inskrivning av fartygskontrakten i rätten har
beställarna panträtt i produkter i arbete till högst summan av inbetalda
förskott.

Not 17

Härav utgör reservering för skillnaden mellan planenligt
restvärde och marknadsvärde på egna skepp 136,3 Mkr och reservering för
borgensåtaganden 109,2 Mkr.

Notis

Pensionsskuld utöver avsatt till pensioner uppgår till
12,8 Mkr varav 12,0 Mkr täcks av kapital i pensionsstiftelser och 0,8 Mkr av
livförsäkring-

Not 19

Koncernredovisningen omfattar bolag som Svenska Varv AB
äger direkt eller indirekt till mer än 50%. Bolag ingående i koncemredovisningen
framgår av not 22.

Vid upprättande av koncernbalansräkningen har
förvärvsmetoden till-lämpats. Utländska dotterbolags resultat- och
balansräkningar har omräknats enligt monetary/nonmonetary metoden.

Bildandet
av Svenska Varvkoncernen genomfördes formellt i slutet av 1977. Dotterbolagens
aktier tillfördes genom apportemission. Deras resultat under 1977 har ej
påverkat apport värdet. Mot denna bakgmnd har det beslutats att koncernens
första verksamhetsår skall anses omfatta hela 1977.

Såsom ingångsbalansräkning har använts Svenska Varv AB:s
balansräkning per 1977-07-01 sammanställd med dotterbolagens balansräkningar
per 1976-12-31.

Apportvärdet av dotterbolagens aktier i Svenska Varv AB är
satt till 500 Mkr.

Då det förvärvade egna kapitalet i de tre dotterbolagskoncemerna
inklusive obeskattade reserver och nyemission i Uddevallavarvet uppgår till
689 Mkr har i ingångsbaiansräkningen redovisats en koncemreserv på 189 Mkr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Någon
latent skatteskuld har ej ansetts föreligga eftersom bland de i koncemen
ingående bolagen finns avsevärda förlustavdrag att utnyttja vid såväl statlig
som kommunal taxering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förändring
av eget kapital

Eget kapital 1977-01-01

Förändring i underkoncerners koncernreserver

Ökning av koncernreserv i AB Götaverken

Avgår fondemission

Försäljning av Ingenjörsfirman El-Marin AB

Summa förändring av koncernreserv Periodens resultat

Eget kapital 1977-12-31

Not 20

Ansvarsförbindelser

Borgensförbindelser (för vilka primärt lämnats fartygs-
eller

fastighetsinteckningar med 873,3 Mkr)

Garantiförbindelser (FPG)

Övrigt

1 524.3

-1.2

7,1

-5.0

-2.1

-1,2 - 1.2 -1853.3

- 330,2

1022,7

290,8

0.7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Not 21

Ställda
panter

Fastighetsinteckningar

Företagsinteckningar

Växlar med fartygsinteckningar som säkerhet

Depositioner och spärrade bankmedel

Fordringar med bankgarantier som säkerhet

Förskottsväxlar

Övriga panter

Not 22

Aktier och andelar

Moderbolagets aktier och andelar i dotterbolag

AB Götaverken ä nom. 10 Uddevaliavarvet AB ä nom. 1 000
Karlskronavarvet AB ä nom. 1 000 Götaverken Cityvarvet AB ä nom. 100 Götaverken
Motor AB ä nom. 100 Svenska Varv Utveckling AB ä nom. 100

1 074.2

360,7

5718.3

792,4

551,4

1 248,6

430.2

10 175,8

Antal

c
v.

D.O] 9,0} 2.01

500,0

220000

32000

10000

10000

500

Nom. Bokf. värde värde 0000000 200,0 220

1,0 1,0 0,1

1,0 1,0 0,1

32

opaginerad Kontrollera mot PDF

502,1

Moderbolagets aktier och andelar i utomstående bolag

502,1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Koncernföretags
aktier och andelar i dotterbolag Götaverken Öresundsvarvet AB ä nom. 1000
Götaverken Finnboda AB ä nom. 100 Götaverken Ångteknik AB ä nom. 100 Götaverken
Sölvesborg AB ä nom. 100 Götaverken Aluminium AB ä nom. 100 AB Göteborgs
Skeppsdockor ä nom. 1000 Renare Hav AB å nom. I 000 United Diesel AB ä nom. 100
Rederi AB Zenit ä nom. 1 000 Götaverken Konsult AB ä nom. 100 Götaverken Trading
AB ä nom. 100 Calor-Celsius AB ä nom. 100 Götaverken Vilande AB ä nom. 100

12000

12,0

12,0

21000

2,1

3,5

10000

1,0

1,0

3000

0,3

0,3

30000

3,0

2,8

1700

1,7

1,1

500

0,5

0,4

2600

0,2

0,2

2000

2,0

1,2

500

0,1

0,1

500

0,1

0,1

250000

25,0

41,3

11000

IJ

17,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rörlednings AB Celsius ä nom. 100

Elektro-Ek
AB ä nom. 100

Jönköpings
Rör AB ä nom. 100

Wolraths
Rör-El AB ä nom. 100

Eriksbergs
Mek. Verkst. AB ä nom. 1 000

Bruces Mekaniska Verkst. AB å nom. 100

Götaverken
Ångteknik Do Brasil Equipamentos

Termicos Ltda
ä nom. Cr $ 1

Götaverken
Byggaluminium i Virserum AB ä nom. 100

Götaverken
Byggaluminium A/S ä nom. D Kr 500

Götaverken
Byggaluminium i Robertsfors AB å nom. 100

AB H. Anderssons Värme å nom. 100

Friberg & Still AB ä nom. 100

Nordprefabricering industri i Lycksele AB ä nom. 100

AB Centralsug ä nom. 100

OY Kalmeri
AB ä nom. Fmk 1 000

Thermo Rör
AB ä nom. 1 000

Centralsug GmbH andelskapital

Celsius Anlagenbau andelskapital

Förvaltnings AB Pölsebo ä nom. 1 000

Hvilans Mekaniska Försäljnings AB ä nom. 100

Hvilans Mekaniska Verkstads AB ä nom. 500

Skandiaverken AB ä nom. 100

Diverse bolag och bostadsföreningar

Fastighets AB Lejonet nr 2 ä nom. 1 000

Götaverken Reparation Zäta AB

Rederi AB Ejdern ä nom. 50

Nordic Aurora Shipping Co Ltd f

Nordic Breeze Shipping Co Ltd £

Nordic Sky Shipping Co Ltd US$

Lans & Son Rörledningsfirma AB å nom. 100

5000

2 500

600

2000

100000

1000

100000

800

200

500

6000

3 500

750

1000

718

1000

1400

48000

6000

5000

100 500 150

200

0,5 0,3 0,1 0,2 100,0 0,1

0,1 0,1 0,1 0,1 0,6 0,4 0.1 0,1 0,7 1,0 0,1 0,1 1,4 4,8
3,0 0,5 1,4 0,1 0,1

0,6 0,3 0,1 0,2

0.3

0,1 0,1 0,1 0,1 0,6 0,5 0,1 0,1 0,8 1,0 0,1 0,1 3,9 5,9 7,4
0,5 1,3

opaginerad Kontrollera mot PDF

3,4

Övriga konccrnförclags aktier och andelar i utomstående
bolag

600

0.1

0.1

4000

0,4

0,4

5000

0,5

0,5

738

0.2

-

500

0,1

1,8

2500

0,2

0,2

134198

0,1

0,1

29000

0,1

0,1

3620500

16,7

-

10000

1,0

1,0

49312

49,3

-

60

0,1

0,1

1000

0,1

0,1 0,5

530416

0,2

0,2

0,3

0,1

1000

-

-

4

-

2130

-

-

4

-

-

425

-

-

400

_

5,2 1,8

Lips Nordic AB ä nom. 100

Electrolux Götaverken Global Shipservices AB å nom. 100

Götaverken Daros Gjuteri AB ä nom. 100

AB Tekniska Röntgencentralen ä nom. 500

Ingenjörsfirma El-Marin AB ä nom. 100

Pemco AB å nom. 100

Kontek Do Brasil Isolamentos Industrias Ltda

Götaverken Industries e Comercio Ltda

Team-Ship Holding Co Ltd å nom. USS 3 620500

Lindholmen Motor AB ä nom. 100

Lisnave Estaleiros Navais de Lisboa SARL ä nom. Esc. 1 000

Shipknow AG å nom. Sfr 1 000

Varuägarnas Intresse AB ä nom. 100

Div. bostadsrätter

Div. aktiefonder

Div. bolag

Varvsindustrins Data AB ä nom. 40

Jörgen P. Jensen Rederi AB ä nom. Nkr 1 000

A/S Havtor

A/S Havprins ä nom. Nkr 1 000

A/S Sea Team ä nom. Nkr 100

A/S Varvara-Viscaya

K/S A/S Varvara-Viscaya & Co I

K/S A/S Varvara-Viscaya & Co II

Koncemmässig nedskrivning

Koncemens aktier och andelar i utomstående bolag

s. 48 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79:7 48

Moderbolagets
förvaltningsberättelse

Enligt
de riktlinjer 1977 års riksmöte, på basis av regeringens proposition
1976/77:139, fastställde beträffande den statsägda varvsindustrin, skall
bolaget vara moderbolag för bolag som bedriver varvs- och mekaniska
verkstadsrörelser.

Den
22 juni 1977 antogs bolagsordningen enligt vilken bolagets firma (f. d. AB
Grundstenen 252) skall vara Svenska Varv AB samt beslöts om ökning av
aktiekapitalet från 50000 kronor till 266 666700 kronor genom nyteckning av
2666 167 aktier å vardera nominellt 100 kronor. För de tecknade aktierna
inbetalades 399925 050 kronor varvid överkursen tillfördes reservfonden.

Den
1 juli 1977 förvärvade svenska staten samtliga aktier i bolaget.

Genom
beslut på bolagsstämma den 9 september 1977 ökades aktiekapitalet från
266666700 kronor till 600000000 kronor genom apportemission och teckning av 3
333 333 st nya aktier å vardera nominellt 100 kronor. Som likvid överlät
svenska staten samtliga aktier i AB Götaverken, Karlskronavarvet AB och
Uddevallavarvet AB. Enligt beslut av 1977 års riksmöte värderades
apportegendomen till 499999950 kronor varvid överkursen tillfördes
reservfonden.

Under
året har bolaget även förvärvat samtliga aktier i Rederi AB Tärnan och
Motor-Marin i Göteborg AB, vars firmor ändrats till Götaverken Cityvarvet AB
respektive Götaverken Motor AB samt aktiekapitalen ökats till vardera 1 000000
kronor genom nyemission.

Svenska
Varv Utveckling AB har bildats med ett aktiekapital av 50000 kronor. Förutom
nämnda bolag tillkommer från I januari 1978 som dotterbolag samtliga större
rörelsedrivande bolag vilka t. o. m. 1977 ingick i Götaverken-koncernen varvid
AB Götaverkens firma ändrats till Götaverken Arendal AB.

Personal

Bolaget
har haft anställd verkställande direktör under tiden I juli-30 september. Från
och med I oktober har verkställande direktören i AB Götaverken även
tjänstgjort som verkställande direktör i bolaget. Personal, som upprätthållit
övriga funktioner i bolaget, har varit anställd i AB Götaverken.

Löner
och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören har uppgått till
358000 kronor.

Moderbolagets
resultaträkning för perioden 1976-12-27-1977-12-31 (tkr)

Fakturerad
försäljning

Rörelsens
kostnader ' °

Rörelseresultat
före avskrivningar ~ t *2S

Avskrivningar
enligt plan ~

Rörelseresultat
efter avskrivningar ~ 1825

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansiella
intäkter och kostnader

Ränteintäkter Räntekostnader Kursdifferenser, netto

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt

Bokslutsdispositioner

Aktieägartillskott till AB Götaverken Periodens resultat

not 3

+ 28969

- 2 783

- 10763

+ 13598

-775 000 -761402

opaginerad Kontrollera mot PDF

Moderbolagets
balansräkning (tkr)

opaginerad Kontrollera mot PDF

TUlgångar

1977-12-31
1977-07-01

opaginerad Kontrollera mot PDF

Omsättningstillgångar

Kassa, bank och kortfristiga

placeringar not 1

Förutbetalda
kostnader och

upplupna
intäkter

Övriga
fordringar

Summa omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar

Aktier och andelar not 2

Långfristiga fordringar hos dotterbolag Andra långfristiga
fordringar

Summa anläggningstillgångar

Summa tillgångar

455 186

27015 20043

502244

502050

152338

56

654444

1156688

834975

834975

500000

500000 1334975

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skulder
och eget kapital

1977-12-31
1977-07-01

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kortfristiga
skulder

Skuld till dotterbolag

Leverantörsskulder

Upplupna kostnader och förutbetalda

intäkter

Summa kortfristiga skulder

Långfristiga skulder

Skuld till douerbolag Diverse lån

Summa långfristiga skulder

Eget kapital

Bundet eget kapital

Aktiekapital (6000000 st. aktier å nom. 100 kr) Reservfond
Fritt eget kapital

För särskilda ändamål avsedda medel Periodens resultat

Summa eget kapital

Summa skulder och eget kapital

Ansvarsförbindelser

not 3

not 4

nots

18528 38

1449 20015

400000 163 100

563100

600000

600000

299975

299975

435000

435 000

-761402

-

573573

1334975

1156688

1334975

297325

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79:7

Moderbolagets finansieringsanalys (tkr)

50

opaginerad Kontrollera mot PDF

1976-12-27-1977-12-31

1977-07-01-1977-12-31

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tillförda
medel

Resultat före bokslutsdispositioner

och skatt

Ökning av
långfristiga skulder

Nyemission

Kapitaltillskott från svenska staten

Summa tillförda medel

Använda medel

Investeringar i aktier Aktieägartillskott till AB
Götaverken Ökning av långfristiga fordringar

Summa använda medel

Förändring av rörelsekapital

Specifikation av förändring av rörelsekapitalet

Ökning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga
skulder Ökning (+j/minskning (-) av kassa och bank

13 598

13 598

563100

563100

899925

-

435 000

-

576698

1911623

502050

2050

775000

775000

152 394

152 394

1429444

929444

+482179

-352746

+ 47 058

+ 47058

- 20015

- 20015

+455 136

-379789

+
482179

-352746

opaginerad Kontrollera mot PDF

Noter
till moderbolagets resultat- och balansräkningar (tkr) Not 1

Kassa, bank och kortfristiga placeringar

Banktillgodohavande

Kortfristiga placeringar (mindre än 7 dagars
uppsägningstid)

375 186 80000

455 186

opaginerad Kontrollera mot PDF

Not 2

Aktier och andelar

Aktierna i AB Götaverken, Karlskronavarvet AB och
Uddevallavarvet AB har enligt beslut av 1977 års riksmöte värderats till
sammanlagt 499999950 kronor utan uppdelning av beloppet på respektive bolag.
Med beaktande av i propositionen 1977/78:174 föreslaget kapitaltillskott till
Svenska Varvkoncernen har aktierna ansetts kunna redovisas till oförändrat
värde. Specifikation av aktier och andelar, se not 22 sid. 46.

Not 3

Skuld i utländsk valuta

I balansräkningen ingår bland långfristiga skulder US$ 35
000000 vilka värderats till den högsta av anskaffningsdagens eller balansdagens
kurs.

Detta innebär att skulden värderats till kurs 4,66 och att
årets resultat har belastats med orealiserade kursförluster om 10763 tkr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Not 4

Bundet eget kapital

Ingående bundet eget kapital

Kontantemission

Apportemission

Utgående bundet eget kapital

Fritt eget kapital

För särskilda ändamål avsedda medel

Avsatt för altemativ verksamhet

Avsatt för oljemottagningsanläggning

Övrigt

Aktiekapital Reservfond

50

266617 133 308

333 333 166667

600000

299975

35000

25000

375000

435000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nots

Ansvarsförbindelser Garantiförbindelser (FPG) Borgensförbindelser
för dotterbolags räkning

273 325 24000

297 325

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till disposition av moderbolagets resultat

Koncernresultat

Koncernen redovisar för perioden en förlust med 1 853 337 tkr.
Enligt upprättad koncernbalansräkning uppgår koncernens föriust inklusive fria
fonder och årets resultat per 1977-12-31 till I 418337 tkr. Härav åtgår 300 tkr
till föreslagen överföring till bundet eget kapital.

Moderbolaget

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att av
årets förlust 761 402 tkr, 375000 tkr täcks genom överföring från för särskilda
ändamål avsedda medel och att återstoden 386 402 tkr överföres i ny räkning.

Göteborg
i april 1978

opaginerad Kontrollera mot PDF

Per
Ekström, ordf. Sven G. Andrén Bertil Danielsson Bengt Damfors

Per Fritzon Stig Malm Lars Malmros

Sven Olving Nore Sundberg Erland Wessberg, VD

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning
och koncernredovisning har avgivits 1978-04-14. Revisionsberättelsen
innehåller särskilda uttalanden.

Lars Elvstad Göran Tidström Auktoriserade revisorer

s. 52 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79:7 52

Revisionsberättelse för Svenska Varv AB

Vi har granskat årsredovisningen, koncemredovisningen,
räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för
tiden 27 december 1976-31 december 1977. Granskningen har utförts enligt god revisionssed.

Moderbolaget

Årsredovisningen är uppgjord enligt aktiebolagslagen.

Bland tillgångarna redovisas aktier i dotterbolag till ett
värde av 502 Mkr. Aktiernas matematiska värde är negativt. Om det i proposition
1977/78:174 föreslagna kapitaltillskottet till koncemen beviljas och om därav sammanlagt
899 Mkr tillföres Uddevallavarvet AB och AB Götaverken kommer dock aktiemas
matematiska värde att återställas till 502 Mkr.

Under förutsättning att riksmötet godkänner regeringens
proposition 1977/78; 174 vad avser kapitaltillskott till Svenska Varv AB och
att ovan nämnt belopp om 899 Mkr därav tillföres Uddevallavarvet AB och AB Götaverken
tillstyrker vi att

bolagsstämman fastställer resultaträkningen och
balansräkningen

behandlar förlusten i enlighet med förslaget i
förvaltningsberättelsen.

Vi tillstyrker vidare att styrelsens ledamöter och
verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för deras förvaltning under
räkenskapsåret.

Koncernen

Koncemredovisningen är uppgjord enligt aktiebolagslagen.

Bland tillgångarna redovisas fordringar på svenska staten
på tillsammans 400 Mkr avseende värdegaranti enligt regeringens proposition
1976/77:139. Beloppet har beräknats i enlighet med inom Industridepartementet
föreliggande förslag till föreskrifter. Då dessa ej fastställts i avvaktan på
riksmötets behandling av proposition 1977/78:174, har formell garantiutfästelse
ännu ej kunnat lämnas av Riksgäldskontoret.

Vid värderingen av pågående produktion och kundfordringar
har betydande reserveringar för förlustrisker verkställts. Bedömningen av
dessa riskers storlek är i hög grad beroende av antagen utveckling på fraktmarknaden
samt för fartygens marknadsvärden. Mot bakgmnd av föreliggande
marknadsprognoser finner vi koncernens värdering realistisk. Marknadsutvecklingen
är dock förknippad med stor osäkerhet och förhållandevis små avvikelser i
prognosutfallet kan få betydande inverkan på de slutliga förlusterna.

Värderingen av koncernens tillgångar och skulder baseras
på antagande om fortsatt verksamhet för de i koncemen ingående bolagen. Detta
antagande förutsätter att riksmötet godkänner regeringens proposition
1977/78:174 angående kapitaltillskott och att staten även kommer att, direkt
eller indirekt genom generella stödåtgärder, kompensera koncemen för de mycket
stora förluster som förutses för de närmaste åren.

Under samma förutsättningar som för moderbolaget
tillstyrker vi att bolagsstämman fastställer koncemresultaträkningen och
koncernbalansräkningen.

1978-04-14

Lars Elvstad Göran Tidström

Auktoriserade revisorer

opaginerad Kontrollera mot PDF

Svenska
Varvkoncernen

organisation och
verksamhet 1977 i sammandrag

opaginerad Kontrollera mot PDF

SVENSKA VARV AB

DOTTERBOLAG

1977

Fakture-

Resultat före Investe-

Antal anst

ring

fin.
poster ringar

(31/12)

(Mkr)

(Mkr) (Mkr)

opaginerad Kontrollera mot PDF

KONCERNLEDNING

Koncernchef
(VD) Ordförande: Eriand Wessberg

Erland Wessberg
VD: Rolf Bergstrand

1203

-544

15

3927

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ekonomi (vVD) GÖTA VERKEN ÖRESUNDSVARVET AB

Lars
Forsberg Ordförande; Erland Wessberg 690

VD: Hans
G. Forsberg Affärsutveckling Torsten Söderström ERIKSBERGS MEK VERKSTADS AB

623

Arbetsmarknad
Bengt Tengroth

Ordförande: Bengt Tengroth VD: Rolf Bergstrand

517

KONCERNSTABER
Ekonomi Anders Ullberg

Finans

Peo
Lindholm

UDDEVALLAVARVET AB Ordförande: Erland Wessberg

VD: Ingvar Trogen

347

GÖTAVERKEN CITYVARVET AB Ordförande: Erland Wessberg VD:
Erkki Persson

KARLSKRONAVARVET AB Ordförande: Bengt Tengroth

236

Juridik

Sverker Albrektson
VD: Lars Inge Holster

14

98

-354

-110

- 10

23

79

93

22

3 252

2230

3316

2505

2051

opaginerad Kontrollera mot PDF

Marknad/Fartyg
Bengt Fink

Personal Lars Tagaeus

GÖTA
VERKEN FINNBODA AB

Ordförande: Bengt Tengroth' 201

VD: Hans Pemälv

GÖTAVERKEN SÖLVESBORG AB

Ordförande: Lars Forsberg 37

VD: Reimi Olsson

REDERI AB ZENIT

Ordförande:
Lars Forsberg 21

VD: Peter Winberg

CALOR CELSIUS AB

Ordförande:
Torsten Söderström 662

VD: Christer Zetterberg

GÖTAVERKEN ÅNGTEKNIK AB

Ordförande: Torsten Söderström 378

VD: Bo Löfgren

GÖTAVERKEN MOTOR AB

Ordförande:
Torsten Söderström 270

VD: Hans Leandersson

GÖTA VERKEN ALUMINIUM AB

Ordförande: Torsten Söderström 39

VD: Persy Hallgren

SVENSKA VARV UTVECKLING AB

Ordförande: Torsten Söderström -

VD: Rudolf Wassberg ' Fr. o. m. juni 1978

- 25

- 14

67

15

262

15

554

317

2 984

913

999

175

25

s. 54 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79:7 54

Innehåll

Sid

Koncernens
verksamhet i sammandrag 3

Svenska
Varv - kort historik 4

Koncernöversikt 5

Varvens
valutasituation 10

Prefabricerade
fabriker 12

Fartygsmarknaden 13

Dotterbolagens
verksamhet:

Götaverken
Arendal 14

Götaverken
Öresundsvarvet AB 16

Eriksbergs
Mek. Verkstads AB 17

Uddevallavarvet
AB 19

Götaverken
Cityvarvet 20

Karlskronavarvet
AB 22

Götaverken
Finnboda AB 23

Götaverken
Sölvesborg AB 24

Rederi
AB Zenit 25

Koncemens
övriga rederi- och fartygsengagemang 27

Calor-Celsius
AB 29

Götaverken
Ängteknik AB 30

Götaverken
Motor 31

Götaverken
Aluminium AB 32

Svenska
Varv Utveckling AB 34

Koncernens
finansieringsanalys 34

Koncernens
resultaträkning 36

Koncernens
balansräkning 37

Värderingsprinciper 38

Noter
till koncemens resultat- och balansräkningar 40

Moderbolagsredovisning 48

Revisionsberättelse 52

Organisation
och verksamhet

1977
i sammandrag 53

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Prop. 1979/80:166 om sjöfartspolitiken m.m. s. 64 i texten