Sök i Ratio Lex

Internationell rätt · Europakonventionen · ETS nr 005 · Avdelning II – Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna

Artikel 41 i Europakonventionen

Skälig gottgörelse

Ur Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Gäller som svensk lag genom lagen (1994:1219).

Så kom texten hit

Konventionsrätten

Artikelns text

Artikel 41 – Skälig gottgörelse

Om domstolen finner att ett brott mot konventionen eller protokollen till denna ägt rum och om den berörda höga fördragsslutande partens nationella rätt endast till en del medger att gottgörelse lämnas, skall domstolen, om så anses nödvändigt, tillerkänna den förfördelade parten skälig gottgörelse.

Engelska: Article 41 – Just satisfaction

If the Court finds that there has been a violation of the Convention or the Protocols thereto, and if the internal law of the High Contracting Party concerned allows only partial reparation to be made, the Court shall, if necessary, afford just satisfaction to the injured party.

Franska: Article 41 – Satisfaction équitable

Si la Cour déclare qu'il y a eu violation de la Convention ou de ses protocoles, et si le droit interne de la Haute Partie contractante ne permet d'effacer qu'imparfaitement les conséquences de cette violation, la Cour accorde à la partie lésée, s'il y a lieu, une satisfaction équitable.

Svenska först; den engelska och den franska texten under respektive rubrik. Punkterna och leden har egna adresser (#art-41-1, #art-41-3-a …) i den svenska texten.

Artikeln i konventionen

Europadomstolens avgöranden (10 488 dokument)

Protokoll nr 11 numrerade den 1 november 1998 om artikel 19 och följande. En hänvisning från en källa daterad före den dagen märks »kan avse konventionens lydelse före den 1 november 1998«; den tas inte bort.

Ur HUDOC:s artikelkoder. Domstolens avgöranden om artikeln, de viktigaste först: Europadomstolens register för artikeln.

Svensk rätt

Lagrum

Förarbeten (11 dokument, 17 ställen)

Protokoll nr 11 numrerade den 1 november 1998 om artikel 19 och följande. En hänvisning från en källa daterad före den dagen märks »kan avse konventionens lydelse före den 1 november 1998«; den tas inte bort.

Propositioner (2 dokument)

  1. Prop. 2008/09:213 Förtursförklaring i domstol s. 7 i texten
  2. Prop. 2007/08:95 Ett starkare skydd mot diskriminering s. 715 i texten

Statens offentliga utredningar (7 dokument, 13 ställen)

  1. SOU 2026:3 Genomförande av plattformsdirektivet s. 319 i texten
  2. SOU 2020:44 Grundlagsskadestånd - ett rättighetsskydd för enskilda s. 183 i texten
  3. SOU 2017:58 Amerikansk inresekontroll vid utresa från Sverige - så kan avtalen genomföras s. 186 i texten
  4. SOU 2016:87 Bättre skydd mot diskriminering s. 208 i texten
  5. SOU 2010:87 Skadestånd och Europakonventionen s. 129 · s. 185 · s. 406 i texten

Visa alla 7 – statens offentliga utredningar

Departementsserien (1 dokument)

  1. Ds 2007:10 Skadeståndsfrågor vid kränkning s. 12 i texten

Kommittédirektiv (1 dokument)

  1. Dir. 2007:23 Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol i texten

Rättsfall (8 dokument)

Protokoll nr 11 numrerade den 1 november 1998 om artikel 19 och följande. En hänvisning från en källa daterad före den dagen märks »kan avse konventionens lydelse före den 1 november 1998«; den tas inte bort.

Högsta domstolen (8 dokument)

  1. NJA 2024 s. 424 »Fosterhemsplaceringen« i texten
  2. NJA 2015 s. 417 »Ne bis-kompensationen« i texten
  3. NJA 2012 s. 211 »Den långsamma tingsrätten« i texten
  4. NJA 2007 s. 584 »Den felaktiga läkarundersökningen« i texten
  5. NJA 2007 s. 295 »Den långa häktningstiden« i texten
  6. NJA 2005 s. 462 »Finanschefen på ICS« i texten
  7. NJA 2003 s. 217 i texten
  8. NJA 2002 s. 88 i texten

Doktrin

Doktrin (1 dokument)

Protokoll nr 11 numrerade den 1 november 1998 om artikel 19 och följande. En hänvisning från en källa daterad före den dagen märks »kan avse konventionens lydelse före den 1 november 1998«; den tas inte bort.

Litteratur (1 dokument)

  1. Asp, Straffansvar vid brottsprovokation, 2001 s. 231 i texten