224 §

Den som bärgar fartyg, vilket förolyckats eller är i fara, eller ombordvarande gods eller något, som hört till sådant fartyg eller gods, så ock envar, som medverkar vid bärgningen, äger rätt till bärgarlön. Till andel i bärgarlön är även den berättigad, vilken under den fara som föranlett bärgningen räddat någon från fartyget eller medverkat vid räddningen.

Har någon medverkat vid bärgningsföretag trots uttryckligt och befogat förbud av fartygets befälhavare, äger han icke rätt till bärgarlön.

Bärgarlön skall, i den mån så påfordras, utgå även om fartyg, som bärgats av annat fartyg, tillhör samma ägare som det andra fartyget.

Åligger det någon enligt avtal att verkställa bogsering eller lotsning eller utföra liknande arbete för fartygs räkning och råkar fartyget i fara, äger han rätt till bärgarlön för hjälp som han lämnar fartyget, endast om hjälpen icke kan anses ingå i fullgörandet av avtalet.

Har gods eller något, som hört till gods, bärgats, häftar ägaren med det bärgade men svarar ej personligen.

Kunna parterna icke enas om bärgarlönens storlek, skall denna bestämmas av domstol.