Lagrum · SFS 1911:55
72 §
Bestämmelser afseende allenast ekonomiska föreningar med personligen ansvariga medlemmar
Författningen är upphävd genom SFS 1951:309. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.
Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blivit av första domstolen i konkurssaken prövat, åligger det konkursförvaltaren att ofördröjligen i den ordning, som finnes stadgad för kungörande av meddelanden åt föreningens medlemmar, infordra uttaxerade beloppen.
Infordrat belopp, som ej erlägges å utsatt tid, skall utsökas av konkursförvaltaren; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika gällande som domstols laga kraft ägande dom.
Finnes vid utmätning föreningsmedlem sakna genast utmätningsbar tillgång till utsökta beloppets fulla gäldande, eller varder föreningsmedlems egendom afträdd till konkurs, må, i förra fallet, hvad som brister och, i senare fallet, hvad å medlemmen belöper uttagas hos öfriga medlemmar, så långt deras ansvarighet räcker. I ty fall skola de vid första uttaxeringsförslaget stadgade grunder lända till efterrättelse.
Är ej förslaget till uttaxering af alla borgenärerna och föreningsmedlemmarna gilladt, må utdelning ej ske, innan tid för klanders anställande är försutten. Har förslaget öfverklagats, må ej belopp, som klandret afser, annorledes än mot borgen utdelas, förrän slutlig dom öfver klandret fallit.
Lydelse enligt SFS 1921:240 (ändringsregistret)