1 §
Statens postverk äger ensamrätt till regelbunden befordran mot avgift av slutna brev ävensom öppna försändelser innehållande helt eller delvis skrivna meddelanden.
Lagtext · SFS 1947:175
Kungörelse (1947:175) angående postverkets ensamrätt till brevbefordran m.m. upphävd
Upphävd genom SFS 1992:1723 den 1 januari 1993. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.
4 paragrafer i konsoliderad lydelse. Klicka på paragrafnumret för dess egen sida.
Departement: Kommunikationsdepartementet · Utfärdad: 9 maj 1947 · Hämtad 2026-02-27
Detta är den konsoliderade lydelsen — grundförfattningen med senare ändringar inarbetade, som riksdagen publicerar den. Den är inte originaltrycket och inte den autentiska texten. riksdagens post · ändringsregistret · Svensk författningssamling
2 §
Den som driver regelbunden yrkesmässig trafik är skyldig att för postverkets räkning mot skälig ersättning befordra post.
3 §
För befordran med trafikmedel i regelbunden yrkesmässig trafik må den som betjänar sådant trafikmedel icke mottaga försändelse som i 1 § avses annorledes än för postverkets räkning eller för att avlämnas till postverket.
Utan hinder av vad i första stycket sägs må dock med trafikmedel i regelbunden yrkesmässig trafik befordras
- a) öppna försändelser innehållande skrivna meddelanden, vilka uteslutande avse uppdrag för trafikföretaget att å ort som beröres av trafiken uträtta ärenden för uppdragsgivarnas räkning,
- b) försändelser innehållande mjölknotor och liknande meddelanden jämte därtill hörande bilagor, vilka medtagas vid transport av mjölkflaskor, samt
- c) försändelser, vilka i tjänsten utväxlas mellan befattningshavare inom trafikföretaget, mellan trafikföretag, vilka sinsemellan hava samtrafik, mellan trafikföretag och dess kommissionärer, agenter eller ombud eller mellan militära myndigheter i samband med militärtransporter.
Å försändelse som i b) och c) avses skall finnas uppgift om avsändarens namn. Därjämte skall dylik försändelse förses med anteckningen ''mjölknotor'' respektive ''tjänstesak'' eller annat motsvarande uttryck. Kungörelse (1953:92).
4 §*/k/ 1 mom. */-k/ Den som för annans räkning än postverkets bedriver sådan postbefordran som avses i 1 § döms till böter, och vare dessutom pliktig att till postverket utge ersättning med belopp motsvarande postavgiften för försändelse, som obehörigen befordrats. Lag (1991:266) .
2 mom. Bryter någon mot förbud som i 3 § stadgas, straffes på sätt i 1 mom. sägs, och vare jämväl den som bedriver trafiken förfallen till enahanda ansvar, såframt förseelsen begåtts med hans vetskap. Ersättningsskyldighet varom i 1 mom. förmäles åvilar den som för befordran mottagit försändelse i strid mot förbudet i 3 § samt, därest jämväl den som bedriver trafiken straffas, denne och mottagaren en för båda och båda för en.
3 mom. Befinnes med anteckning enligt 3 § sista stycket försedd försändelse vara av sådant innehåll, att den icke bort på sätt som skett fortskaffas, är avsändaren förfallen till ansvar och ersättningsskyldighet som i 2 mom. stadgas.
5 §
har upphävts genom lag (1991:266) .