Lagrum · SFS 1949:341
3 §
1 kap. Inledande bestämmelser
Författningen är upphävd genom SFS 1988:1145. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.
1 mom. Explosiva varor indelas i denna förordning i följande huvud slag, nämligen
sprängämnen, såsom dynamit, nitrocellulosa, nitroglycerin och trotyl, krut, såsom nitrocellulosakrut och svartkrut, ammunition, såsom hagel- och kulpatroner, patroner för slaktmasker samt laddade patron- och laddningshylsor, granater, bomber och minor, tändmedel, såsom sprängkapslar, tändhattar och stubin, samt
pyrotekniska varor, såsom fyrverkeripjäser och knallpjäser samt pjäser för rökalstring. Kungörelse (1963:185).
2 mom. Alltefter sin farlighet hänföras de explosiva varorna till transportklasserna A, B, C, D och E. De olika transportklasserna omfatta följande varuslag, nämligen
transportklass A blyazid, nitroglycerin och andra högkänsliga explosivämnen samt ammunition och tändmedel, som icke kunna anses transportsäkra, transportklass B sprängkapslar och andra sprängkraftiga tändmedel med undantag av detonerande stubin, transportklass C dynamit, svartkrut samt därmed i avseende å transportsäkerhet jämförliga sprängämnen och krutslag, transportklass D mindre känsliga sprängämnen och krutslag, detonerande stubin och militära ammunitionseffekter i allmänhet, samt
transportklass E annan ammunition än ovan nämnts, icke sprängkraftiga tändmedel i allmänhet, såsom tändhattar och snabbstubin, samt pyrotekniska varor. Förordning (1982:925).
3 mom. Med militär explosiv vara förstås i denna förordning explosiv vara, som är avsedd uteslutande eller huvudsakligen för militärt ändamål.
Återfunnen ur typografin, ej kontrollerad — riksdagens text saknar ankare här. Ingen citatknapp; kontrollera mot källan innan du citerar.