17 § — Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare
Åtalsunderlåtelse får beslutas, om den unge blir föremål för sådan åtgärd som anges nedan och det med skäl kan antas att därigenom vidtas vad som är lämpligast för den unge:
1. vård eller annan åtgärd enligt socialtjänstlagen (2001:453),
2. vård eller annan åtgärd enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, eller
3. annan åtgärd som innebär att den unge får hjälp eller stöd.
Åtalsunderlåtelse får också beslutas, om det är uppenbart att brottet har skett av okynne eller förhastande.
Vid bedömningen av om åtalsunderlåtelse skall meddelas skall åklagaren utöver vad som följer av första och andra styckena särskilt beakta den unges vilja att ersätta målsäganden för skada som uppkommit genom brottet, att avhjälpa eller begränsa skadan, att på annat sätt gottgöra målsäganden eller att medverka till att medling kommer till stånd enligt lagen (2002:445) om medling med anledning av brott.
Åtalsunderlåtelse får inte beslutas, om något väsentligt allmänt eller enskilt intresse därigenom åsidosätts. Vid bedömningen av om något väsentligt allmänt intresse åsidosätts skall särskilt beaktas om den unge tidigare har gjort sig skyldig till brott.
Gällande lydelse · Hela författningen
Lydelser
- SFS 1984:954 · text saknas · från 1985-01-01
- SFS 2001:459 · text saknas · från 2002-01-01
- SFS 2006:894 · från 2007-01-01
- SFS 2015:81 · text saknas · från 2015-07-01
- SFS 2025:405 · från 2025-07-01
- SFS 2026:1608 · text saknas · från 2027-01-01
- SFS 2026:1643 · text saknas · från 2027-01-02