1 §
I 10 kap. 1 § skollagen (1985:1100) finns grundläggande bestämmelser om riksinternatskolor.
Denna förordning innehåller ytterligare föreskrifter om sådana skolor.
Lydelse enligt SFS 1986:533 (ändringsregistret)
Lagtext · SFS 1970:333
Förordning (1970:333) om riksinternatskolor upphävd
Upphävd genom SFS 1991:1080 den 1 juli 1991. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.
28 paragrafer i konsoliderad lydelse. Klicka på paragrafnumret för dess egen sida.
Departement: Utbildningsdepartementet · Utfärdad: 27 maj 1970 · Riksdagens post ändrad 2025-10-17
Detta är den konsoliderade lydelsen — grundförfattningen med senare ändringar inarbetade, som riksdagen publicerar den. Den är inte originaltrycket och inte den autentiska texten. riksdagens post · ändringsregistret · Svensk författningssamling
Allmänna bestämmelser
2 §
har upphävts genom förordning (1986:533).
3 §
Privatskolförordningen (1967:270) skall, med undantag av 1--4, 12 a, 15 och 16 §§, 48 § första stycket, samt i övrigt på det sätt som följer av denna förordning, tillämpas på riksinternatskola.
I fråga om redovisning och revision gäller första stycket endast i den mån inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, skolöverstyrelsen bestämmer annat för en viss riksinternatskola.
Lydelse enligt SFS 1990:1220 (ändringsregistret)
4 §
har upphävts genom förordning (1986:533).
5 §
En riksinternatskola omfattar de skolformer som regeringen bestämmer och de studievägar på gymnasieskolenivå som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, skolöverstyrelsen bestämmer.
Skolformer och studievägar bestäms efter framställning av skolans styrelse.
Skolöverstyrelsen bestämmer för varje riksinternatskola antalet klasser av årskurs 1 i utbildningar på gymnasieskolenivå.
Lydelse enligt SFS 1983:201 (ändringsregistret)
5 a §
har upphävts genom förordning (1988:660).
Styrelse
6 §
Ledningen av en riksinternatskola utövas av en för skolan särskilt utsedd styrelse.
Om huvudmannen för en riksinternatskola är en enskild juridisk person, som inte bedriver annan verksamhet av nämnvärd omfattning och som låter nästan all sin egendom utgöra ekonomisk grund för riksinternatskolan, kan regeringen medge att skolan leds av huvudmannens egen styrelse. I ett sådant fall gäller inte 7 och 8 §§.
Det åligger styrelsen särskilt att
svara för driften av skolan med därtill hörande mark och anläggningar, anställa personal för skolan, fastställa elevavgifter, årligen upprätta budget och lämna redovisning för verksamheten, tillse att verksamheten fortgår enligt gällande föreskrifter samt
verka för samarbete mellan hem och skola och mellan skolan och berörda kommuner. Förordning (1990:1220).
7 §
Styrelsen består av åtta ledamöter. För ledamöterna finns fyra suppleanter, om ej regeringen bestämmer annat för viss riksinternatskola. Ledamöter och suppleanter utses för högst tre år.
Regeringen utser fyra ledamöter och två suppleanter för dem, om ej annat följer av fjärde stycket. Om utseende av övriga ledamöter och suppleanter meddelas bestämmelser i det reglemente för skolan som avses i 7 § privatskolförordningen (1967:270).
Regeringen förordnar en av ledamöterna i styrelsen att vara ordförande, om ej annat följer av fjärde stycket. Styrelsen utser inom sig vice ordförande.
Om huvudmannen vid sidan av riksinternatskolan driver annan verksamhet, skall huvudmannen, i enlighet med förslag av regeringen, dels utse de ledamöter och suppleanter som eljest utses av regeringen, dels förordna ordföranden.
Lydelse enligt SFS 1978:529 (ändringsregistret)
8 §
Styrelsen är beslutför, när mer än halva antalet ledamöter eller suppleanter för dem är närvarande. Suppleanterna skall kallas till alla styrelsens sammanträden.
Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning tillämpas reglerna i 18 § förvaltningslagen (1986:223) om omröstning.
Lydelse enligt SFS 1986:990 (ändringsregistret)
Elever
9 §
Vid riksinternatskola intages dels internatelever dels externatelever.
10 §
Som internatelever intages barn och ungdom som 1. har utlandssvenska föräldrar, 2. har behov av miljöbyte eller 3. är från glesbygd och icke kan beredas tillfredsställande inackordering.
11 §
Antalet internatplatser bör vara ungefär lika stort för pojkar och för flickor.
Av internatplatserna vid riksinternatskola bör högst 60 procent förbehållas barn och ungdom som har utlandssvenska föräldrar.
12 §
För att öka möjligheterna för internatleverna att välja studieväg eller visst ämne skall riksinternatskola verka för att eleverna vid behov skall kunna beredas undervisning i kommunal skola eller närbelägen riksinternatskola.
13 §
Ärende om intagning av internatelev prövas av en särskild intagningsnämnd som är gemensam för alla riksinternatskolorna.
Regeringen utser ordförande och övriga ledamöter i nämnden samt det antal suppleanter som behövs. Vid prövning av ärende om intagning av internatelev i viss interatskola är även rektor för skolan ledamot i nämnden.
Nämnden utser inom sig vice ordförande.
Lydelse enligt SFS 1978:529 (ändringsregistret)
14 §
Som externatelever intages sökande från den kommun, där riksinternatskolan är belägen, och från närliggande kommuner.
15 §
Ärenden om intagning av externatelever till riksinternatskolas grundskola prövas av skolans styrelse.
Ärenden om intagning av externatelev till annan utbildning prövas av den intagningsnämnd enligt 9 kap. 45 § första stycket gymnasieförordningen (1987:743) inom vars verksamhetsområde riksinternatskolan är belägen.
Lydelse enligt SFS 1987:732 (ändringsregistret)
Personal
16 §
Vid riksinternatskola med minst 60 elevhemsplatser finns en heltidstjänst som förste föreståndare. Dessutom finns för varje påbörjat 30-tal elevhemsplatser en heltidstjänst som föreståndare och en heltidstjänst som biträdande föreståndare.
Heltidstjänst enligt första stycket får utbytas mot deltidstjänster med en tjänstgöring som motsvarar sammanlagt en heltidstjänst.
17 §
Behörig till tjänst som avses i 16 § är den som
- a) är fri från sjukdom eller lyte som medför olämplighet för tjänsten,
- b) har intresse för eleverna och förståelse för deras studier, fritid och personliga förhållanden samt god förmåga att leda personal och
- c) på grundval av utbildning och praktisk erfarenhet bedömes vara lämplig för tjänsten.
18 §
Vid riksinternatskola finns tjänst eller tjänster som fritidsledare som sammanlagt motsvarar en heltidstjänst.
19 §
Vid riksinternatskola finns skolkurator.
Statsbidrag
20 §
har upphävts genom förordning (1988:660).
21 §
har upphävts genom förordning (1983:201).
21 a §
har upphävts genom förordning (1983:201).
22 §
har upphävts genom förordning (1988:660).
23 §
har upphävts genom förordning (1988:660).
24 §
har upphävts genom förordning (1988:660).
25 §
har upphävts genom förordning (1988:660).
26 §
har upphävts genom förordning (1988:660).
Övergångsbestämmelser
SFS 1971:345
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1971. Bestämmelserna i 20 och 23 §§ i sin äldre lydelse gäller fortfarande i fråga om statsbidrag som avser tiden före ikraftträdandet.
SFS 1981:515
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1981. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om statsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.
SFS 1983:201
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1983. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om statsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.