Lagrum · SFS 1978:970
3 §
Författningen är upphävd genom SFS 1990:680. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.
En skattskyldig som är fysisk person kan - oavsett anledningen till avyttringen - få uppskov om avyttringen avser en jordbruksfastighet eller en sådan fastighet, som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), och realisationsvinsten uppgår till minst 15 000 kronor. Uppskov medges endast om den skattskyldige varit bosatt på den avyttrade fastigheten minst tre år i följd under den femårsperiod som inföll närmast före den dag då avyttringen skedde.
Som förutsättning för uppskov enligt första stycket gäller att den skattskyldige har förvärvat eller avser att förvärva en jordbruksfastighet eller en sådan fastighet, som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (ersättningsfastighet), samt att han har bosatt sig eller avser att bosätta sig på denna fastighet. Som ersättningsfastighet godtas inte fastighet som är belägen i utlandet eller fastighet som i och med förvärvet utgör omsättningstillgång i den skattskyldiges rörelse.
En skattskyldig kan få uppskov om han avyttrar del av den jordbruksfastighet där han är bosatt eller en fastighet, som tillsammans med nämnda fastighet bildar en förvärvskälla, under förutsättning att realisationsvinsten är av den storlek som anges i första stycket och att den skattskyldige förvärvar en fastighet (ersättningsfastighet) som tillsammans med den fastighet, där den skattskyldige är bosatt, bildar en förvärvskälla.
Den skattskyldige anses bosatt på den fastighet där han rätteligen skall vara kyrkobokförd.
Riksskatteverket får, om särskilda skäl föreligger, medge undantag från kravet att den skattskyldige skall ha varit bosatt på den avyttrade fastigheten under den tid som anges i första stycket. Avlider den skattskyldige innan han hunnit anskaffa eller bosätta sig på en ersättningsfastighet får riksskatteverket vidare, om särskilda skäl föreligger, medge att fastighet som den avlidne eller dödsboet förvärvat godtas som ersättningsfastighet samt att en den avlidne närstående persons bosättning på ersättningsfastighet skall anses medföra att det i andra stycket angivna kravet på bosättning är uppfyllt.
Mot riksskatteverkets beslut i fråga, som avses i föregående stycke, får talan föras hos regeringen.