Lagrum · SFS 1979:938

23 §

Gemensamma bestämmelser för allmän rättshjälp

Författningen är upphävd genom SFS 1997:404. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

Som en utredning av mindre omfattning enligt 25 § första stycket rättshjälpslagen (1972:429) skall anses en utredning vars kostnader, mervärdesskatten oräknad, inte beräknas överstiga ett belopp motsvarande hälften av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde året innan rättshjälp begärdes.

En begäran om tillstånd till en sådan utredning som avses i 25 § första stycket första meningen rättshjälpslagen skall innehålla uppgifter om vem som skall utföra utredningen, de beräknade kostnaderna, vad som skall visas med utredningen samt övriga omständigheter som är av betydelse för tillståndsfrågan.

Ersättningen till den som har medverkat vid utredningen skall bestämmas till ett skäligt belopp. I fråga om ersättning för inställelse tillämpas bestämmelserna om beräkning av ersättning av allmänna medel till vittnen.

Den som begär ersättning för en utredning är skyldig att lämna de uppgifter som behövs för att ersättningen skall kunna bestämmas. Den tid som har lagts ned på uppdraget skall alltid anges.

Lydelse enligt SFS 1990:1000 (ändringsregistret)

Tillämpas i

1 avgörande som anger lagrummet, äldst först.

  1. NJA 1985 s. 634 1985

Paragrafen i sitt sammanhang

← 22 §Hela författningen24 § →