Lagrum · SFS 1980:376
41 §
Utvisning på grund av brott
Författningen är upphävd genom SFS 1989:529. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.
När en domstol överväger om en utlänning bör utvisas enligt 40 §, skall den ta hänsyn till utlänningens levnads- och familjeförhållanden samt till hur länge han har vistats i Sverige.
En utlänning, som hade vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd sedan minst två år när åtalet väcktes eller som då var bosatt i Sverige sedan minst tre år eller, i fråga om medborgare i annat nordiskt land, sedan minst två år, får utvisas endast om det föreligger synnerliga skäl. Den som har en flyktingförklaring eller den som annars uppenbart är att anse som flykting och har behov av fristad i Sverige får utvisas endast om han har begått sådana handlingar som anges i 78 §. En utlänning som kom till Sverige innan han fyllde 15 år och som när åtalet väcktes hade vistats här sedan minst fem år får inte utvisas.
Lydelse enligt SFS 1984:595 (ändringsregistret)
Tillämpas i
7 avgöranden som anger lagrummet, äldst först.
- NJA 1981 s. 426 1981
- RH 149:81 1981
- NJA 1981 s. 1246 1981
- NJA 1982 s. 198 1982
- NJA 1983 s. 131 1983
- NJA 1986 s. 324 1986
- NJA 1989 s. 102 1989