Sök i Ratio Lex

7 § — Lag (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.

Preskriptionstiden får på Kronofogdemyndighetens ansökan förlängas av länsrätten mot den som svarar för betalning av en fordran, om han

1. har överlåtit, undanskaffat eller upplåtit särskild rätt till egendom och det kan antas att han gjort detta för att försvåra det allmännas möjligheter att få betalt för fordringen,

2. har saknat känt hemvist och det inte har kunnat klarläggas var han uppehållit sig,

3. inte har kunnat anträffas på känt hemvist inom riket och det inte har kunnat klarläggas var han uppehållit sig samt det kan antas att han hållit sig undan eller

4. har stadigvarande vistats utomlands.

En förlängning enligt första stycket 2-4 får beslutas endast om de förhållanden som anges där förelegat sedan fordringen överlämnats för indrivning och särskilda skäl inte talar mot en förlängning.

Mot en juridisk person får förlängning enligt första stycket 2-4 beslutas, om sådana förhållanden som anges där har förelegat i fråga om en företrädare för den juridiska personen och detta med hänsyn till företrädarens inflytande över eller befattning med den juridiska personens verksamhet kan antas ha varit av betydelse för det allmännas möjligheter att få betalt för sin fordran.

Gällande lydelse · Hela författningen

Lydelser

  1. Ursprunglig lydelse · text saknas
  2. SFS 2006:701 · från 2006-07-01
  3. SFS 2007:326 · från 2008-01-01
  4. SFS 2010:9 · från 2010-02-15
  5. SFS 2023:877 · från 2024-01-01
Jämför två lydelser ord för ord