Lagrum · SFS 1984:545

21 §

Specialistkompetens

Författningen är upphävd genom SFS 1998:1513. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

En tandläkare som efter föreskriven specialiseringstjänstgöring i ett annat EES-land än Sverige har rätt att kalla sig specialist- kompetent tandläkare, skall på ansökan få bevis om specialistkompetens här i landet om tandläkaren har svensk legitimation och ett sådant bevis om specialistkompetens för tandläkare som anges i EES-avtalet.

En sökande som avses i första stycket vars bevis om specialistkompetens inte anges i EES-avtalet skall ändå få bevis som specialist här i landet om beviset avser en utbildning som påbörjats före ikraft- trädandet av EES- avtalet och tandläkaren visar upp föreskrivna intyg om tjänstgöring.

Lydelse enligt SFS 1993:1662 (ändringsregistret)

Paragrafen i sitt sammanhang

← 20 §Hela författningen22 § →