Lagrum · SFS 1989:529

2 kap. 10 a §

2 kap. Närmare om visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd · Återkallelse av tillstånd

Författningen är upphävd genom SFS 2005:716. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

Uppehållstillstånd för den som inte är medborgare i en stat tillhörande den europeiska unionen får, även i andra fall än som avses i 9 § andra stycket, återkallas om ett beslut om avvisning eller utvisning av utlänningen har meddelats i en stat tillhörande den europeiska unionen eller i Norge eller Island och beslutet är grundat på att det föreligger ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten och på

  • 1. att utlänningen i den beslutande staten har dömts för ett brott för vilket är föreskrivet fängelse i minst ett år, eller
  • 2. att utlänningen är skäligen misstänkt för att ha begått ett grovt brott eller att det finns starka skäl som tyder på att han avser att begå ett sådant brott.

Första stycket gäller inte sådan familjemedlem till en medborgare i en stat tillhörande den europeiska unionen eller till en medborgare i Norge eller Island som utövat sin rätt till fri rörlighet enligt de regler som gäller inom den europeiska unionen.

Med familjemedlem förstås i föregående stycke

  • - make, maka eller sambo,
  • - barn under 21 år som är beroende av föräldern för sin försörjning,
  • - förälder som är beroende av barnet för sin försörjning.

Ett uppehållstillstånd får inte återkallas innan samråd har skett med den stat som har beslutat om avvisning eller utvisning.

Lydelse enligt SFS 2002:865 (ändringsregistret)

Paragrafen i sitt sammanhang

← 2 kap. 10 §Hela författningen2 kap. 11 § →