Lagtext · SFS 1990:409

Lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter upphävd

Upphävd genom SFS 2018:558 den 1 juli 2018. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

14 paragrafer i konsoliderad lydelse, 10 med rättspraxis. Klicka på paragrafnumret för dess egen sida.

Departement: Justitiedepartementet L1 · Utfärdad: 31 maj 1990 · Ändrad t.o.m. SFS 2009:444 · Rättelsesida 2018:558 har iakttagits. · Riksdagens post ändrad 2025-10-17

Detta är den konsoliderade lydelsen — grundförfattningen med senare ändringar inarbetade, som riksdagen publicerar den. Den är inte originaltrycket och inte den autentiska texten. riksdagens post · ändringsregistret · Svensk författningssamling


Inledande bestämmelser

1 §13 avgöranden

Med företagshemlighet avses i denna lag sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende.

Med information förstås både sådana uppgifter som har dokumenterats i någon form, inbegripet ritningar, modeller och andra liknande tekniska förebilder, och enskilda personers kännedom om ett visst förhållande, även om det inte har dokumenterats på något särskilt sätt.

2 §2 avgöranden

Lagen gäller endast obehöriga angrepp på företagshemligheter.

Som ett obehörigt angrepp anses inte att någon anskaffar, utnyttjar eller röjer en företagshemlighet hos en näringsidkare för att offentliggöra eller inför en myndighet eller annat behörigt organ avslöja något som skäligen kan misstänkas utgöra brott, på vilket fängelse kan följa, eller som kan anses utgöra annat allvarligt missförhållande i näringsidkarens rörelse.

Som ett obehörigt angrepp anses inte heller att någon utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som han eller någon före honom har fått del av i god tro.

Straff

3 §1 avgörande

Den som med uppsåt olovligen bereder sig tillgång till en företagshemlighet skall dömas för företagsspioneri till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst sex år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningen har varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada.

Till ansvar enligt första stycket skall dock inte dömas, om gärningen är belagd med strängare straff i brottsbalken.

För försök eller förberedelse till företagsspioneri skall dömas till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

4 §

Den som anskaffar en företagshemlighet med vetskap om att den som tillhandahåller hemligheten eller någon före honom har berett sig tillgång till denna genom företagsspioneri skall dömas för olovlig befattning med företagshemlighet till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst fyra år.

Till ansvar enligt första stycket skall dock inte dömas, om gärningen är belagd med strängare straff i brottsbalken.

Skadestånd

5 §

Den som gör sig skyldig till brott enligt 3 eller 4 § skall ersätta den skada som uppkommer genom brottet eller genom att företagshemligheten obehörigen utnyttjas eller röjs.

6 §3 avgöranden

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet hos en näringsidkare som han i förtroende har fått del av i samband med en affärsförbindelse med denne skall ersätta den skada som uppkommer genom hans förfarande.

7 §15 avgöranden

En arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet hos arbetsgivaren som han har fått del av i sin anställning under sådana förhållanden att han insåg eller borde ha insett att han inte fick avslöja den skall ersätta den skada som uppkommer genom hans förfarande.

Har förfarandet ägt rum sedan anställningen upphört, tillämpas första stycket endast om det finns synnerliga skäl.

8 §8 avgöranden

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som, enligt vad han eller hon inser eller bör inse, har angripits enligt denna lag ska ersätta den skada som uppkommer genom hans eller hennes förfarande. Detsamma gäller om någon i annat fall uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som, enligt vad han eller hon inser eller bör inse, har röjts i strid med offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den som bryter mot förbudet i första stycket.

Lydelse enligt SFS 2009:444 (ändringsregistret)

9 §9 avgöranden

Vid bestämmande av skadestånd enligt 5--8 §§ för ett angrepp på en näringsidkares företagshemlighet skall hänsyn tas även till dennes intresse av att hemligheten inte obehörigen utnyttjas eller röjs och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

Om det är skäligt kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

10 §1 avgörande

Talan om skadestånd enligt denna lag får avse skada endast under de fem senaste åren innan talan väcktes. För skada under tid dessförinnan är rätten till skadestånd förlorad.

Vitesförbud

11 §2 avgöranden

Den som har angripit en företagshemlighet enligt denna lag kan av domstol vid vite förbjudas att utnyttja eller röja företagshemligheten. Vitesförbud får dock meddelas endast om ett utnyttjande eller röjande skulle vara obehörigt enligt 2 §.

Talan enligt första stycket förs av den som har utsatts för det rättsstridiga angreppet. Sådan talan får föras även i samband med åtal för brott som avses i 3 eller 4 §.

Talan om utdömande av vite förs vid den domstol som i första instans har prövat frågan om vitesförbud. Talan förs av den som har ansökt om förbudet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud.

Den som har överträtt ett vitesförbud får inte dömas till straff för en gärning som omfattas av förbudet.

12 §

Ett vitesförbud kan hävas på talan av den som har ålagts förbudet, om ändamålet med förbudet har förlorat sin betydelse.

13 §1 avgörande

Om den som har ansökt om vitesförbud enligt 11 § visar sannolika skäl för att en företagshemlighet har angripits enligt denna lag och det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta angreppet förringar värdet av företagshemligheten, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har förordnats. Därvid tillämpas 15 kap. 5--8 §§ rättegångsbalken.

I fråga om överklagande av beslut enligt första stycket samt i fråga om handläggningen i högre rätt gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken om talan mot beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.

Inlösen m. m.

14 §

Har någon angripit en företagshemlighet enligt denna lag, kan domstol förordna att en handling eller ett föremål som han har i sin besittning och som innefattar hemligheten skall överlämnas till den som har utsatts för det rättsstridiga angreppet. Om det finns skäl för det får domstolen förordna att överlämnandet skall ske mot lösen.

Kan en handling eller ett föremål som innefattar en företagshemlighet inte utan olägenhet överlämnas enligt första stycket, får domstol förordna att handlingen eller föremålet skall förstöras eller ändras eller utsättas för annan åtgärd som är ägnad att förebygga missbruk.

Förordnande enligt första eller andra stycket skall inte meddelas, om ett utnyttjande eller röjande inte skulle vara obehörigt enligt 2 § eller om förverkande eller annan åtgärd som är ägnad att förebygga missbruk skall beslutas enligt 36 kap. brottsbalken.

Talan enligt första eller andra stycket förs av den som har utsatts för det rättsstridiga angreppet. Sådan talan får föras även i samband med åtal för brott som avses i 3 eller 4 §.

Övergångsbestämmelser

SFS 1990:409

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.
  • 2. Genom lagen upphävs lagen (1931:152) med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens. Bestämmelserna om skadestånd i den lagen tillämpas dock alltjämt i fråga om handlingar som har företagits före ikraftträdandet.

Rättspraxis som anger lagrummet

26 avgöranden, grupperade som Domstolsverket har angett lagrummet.

1 § (13)

  1. AD 2020 nr 18 (2020)
    Fråga bl.a. om en tidigare arbetstagare till sin nya arbetsgivare utnyttjat eller röjt företagshemlig information tillhörig den tidigare arbetsgivaren såvitt avser dels utformningen av en uppfinning, som patentsökts, dels vidareutveckling av uppfinningen.
  2. AD 2016 nr 21 (2016)
    Ett företag har sagt upp en arbetstagare på grund av arbetsbrist. Fråga om ett annat företag inom samma koncern rätteligen varit arbetsgivare åt arbetstagaren vid tidpunkten för uppsägningen. Även fråga om det varit fråga om fingerad arbetsbrist. Vidare fråga …
  3. AD 2015 nr 35 (2015)
    En anställd frisör har efter att ha bytt anställning kontaktat några av den tidigare arbetsgivarens kunder genom bl.a. sms och meddelat att hon bytt arbetsplats. Fråga om frisören genom sitt agerande är skadeståndsskyldig mot den tidigare arbetsgivaren för bro…
  4. AD 2010 nr 27 (2010)
    Ett bolag med verksamhet inom området IT-säkerhet yrkade vid tingsrätten att en tidigare arbetstagare hos bolaget skulle åläggas förbud att bedriva viss verksamhet som konkurrerade med bolagets. Fråga om det yrkade konkurrensförbudet hade stöd i arbetstagarens…
  5. AD 2009 nr 63 (2009)
    Tre arbetstagare hos ett bolag A, som är verksamt inom IT-branschen, slutade sina anställningar där och bildade ett annat bolag B som verkar inom samma bransch. Fråga om arbetstagarna och bolaget B obehörigen har röjt och utnyttjat bolaget A:s företagshemlighe…
  6. AD 2006 nr 49 (2006)
    En arbetstagare lämnade sin anställning hos ett företag som bedrev personaluthyrning och inledde en verksamhet i konkurrens med företaget. Fråga om arbetstagaren bedrev den konkurrerande verksamheten även under bestående anställning med åsidosättande av sin lo…
  7. AD 2003 nr 21 (2003)
    En verksamhetschef, A, lämnade sin anställning hos ett företag, B, som bedrev personlig assistans åt funktionshindrade enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). A bildade ett aktiebolag, C, och inledde en verksamhet med pe…
  8. NJA 2001 s. 362 (2001)
    Anställds kopiering av kunddatabas, som utgjort företagshemlighet men som den anställde haft lovlig tillgång till i sitt arbete, har inte ansetts vara företagsspioneri och ej heller olovligt förfogande.
  9. RH 2002:11 (2001)
    Utnyttjande av ritningar som erhållits i samband med en anbudsförfrågan har bedömts som brott mot lagen om skydd för företagshemligheter. Även fråga om skadeståndets storlek.
  10. AD 2000 nr 3 (2000)
    En försäljare hos ett företag som säljer datavårdsprodukter har under sin anställning sålt produkter åt ett annat företag som bedrev konkurrerande verksamhet. Frågor dels om vilken konkurrerande verksamhet försäljaren bedrivit, dels om försäljaren utnyttjat bo…
  11. NJA 1999 s. 469 (1999)
    En banks tio år gamla interna kreditinstruktion har ansetts utgöra företagshemlighet. Yrkande om editionsföreläggande för banken beträffande instruktionen har avslagits.
  12. NJA 1998 s. 633 (1998)
    Fråga huruvida viss information utgör företagshemlighet enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Tillika fråga om skadestånd enligt lagen.
  13. NJA 1995 s. 347 (1995)
    En banks instruktioner rörande banktjänstemäns skyldighet att kontrollera legitimationshandlingar vid kontantuttag har ansetts utgöra företagshemlighet. Yrkande om editionsföreläggande för banken beträffande instruktionerna har avslagits.

2 § (2)

  1. AD 2003 nr 21 (2003)
    En verksamhetschef, A, lämnade sin anställning hos ett företag, B, som bedrev personlig assistans åt funktionshindrade enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). A bildade ett aktiebolag, C, och inledde en verksamhet med pe…
  2. NJA 1998 s. 633 (1998)
    Fråga huruvida viss information utgör företagshemlighet enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Tillika fråga om skadestånd enligt lagen.

3 § (1)

  1. NJA 2001 s. 362 (2001)
    Anställds kopiering av kunddatabas, som utgjort företagshemlighet men som den anställde haft lovlig tillgång till i sitt arbete, har inte ansetts vara företagsspioneri och ej heller olovligt förfogande.

6 § (3)

  1. RH 2002:61 (2001)
    En person som varit först VD och därefter konsult i ett bolag har ansetts ansvarig för att bolagets kundregister röjts för ett konkurrerande bolag. Kundregistret har ansetts utgöra företagshemlighet och angreppet obehörigt. Även fråga om bestämmande av skadest…
  2. RH 2002:11 (2001)
    Utnyttjande av ritningar som erhållits i samband med en anbudsförfrågan har bedömts som brott mot lagen om skydd för företagshemligheter. Även fråga om skadeståndets storlek.
  3. NJA 1998 s. 633 (1998)
    Fråga huruvida viss information utgör företagshemlighet enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Tillika fråga om skadestånd enligt lagen.

7 § (15)

  1. AD 2020 nr 18 (2020)
    Fråga bl.a. om en tidigare arbetstagare till sin nya arbetsgivare utnyttjat eller röjt företagshemlig information tillhörig den tidigare arbetsgivaren såvitt avser dels utformningen av en uppfinning, som patentsökts, dels vidareutveckling av uppfinningen.
  2. AD 2020 nr 11 (2020)
    Ett företag som tillhandahåller en internetbaserad tjänst för kemikaliehantering har väckt talan mot tre tidigare anställda, två bolag samt tre företrädare för bolagen och gjort gällande att svarandena har angripit företagets företagshemligheter för att bygga …
  3. AD 2018 nr 31 (2018)
    Fyra arbetstagare vid ett företag som anordnar personlig assistans har sagt upp sig för att börja arbeta hos ett konkurrerande företag. Fråga om arbetstagarna under sina anställningar brutit mot lojalitetsplikten i sina anställningsavtal och om de under eller …
  4. AD 2018 nr 25 (2018)
    Tre arbetstagare vid ett logistikföretag har sagt upp sig för att arbeta hos ett konkurrerande företag. Fråga om arbetstagarna under sin anställning hos logistikföretaget brutit mot lojalitetsplikten och företagshemlighetslagen och om de därför är skyldiga att…
  5. AD 2017 nr 12 (2017)
    Två arbetstagare har startat ett nytt, med arbetsgivaren konkurrerande, företag och därefter sagt upp sig. I det nya företaget har de använt sig av den tidigare arbetsgivarens databaser avseende vissa kontaktuppgifter. Fråga om arbetstagarna och det nya företa…
  6. AD 2016 nr 21 (2016)
    Ett företag har sagt upp en arbetstagare på grund av arbetsbrist. Fråga om ett annat företag inom samma koncern rätteligen varit arbetsgivare åt arbetstagaren vid tidpunkten för uppsägningen. Även fråga om det varit fråga om fingerad arbetsbrist. Vidare fråga …
  7. AD 2015 nr 39 (2015)
    En arbetstagare har sagt upp sig och tagit anställning hos en konkurrent. Innan arbetstagaren slutade sin anställning överförde han väsentliga delar av arbetsgivarens kunddatabas till filer som sparades bl.a. på arbetstagarens personliga dator. Fråga bl.a. om …
  8. AD 2015 nr 35 (2015)
    En anställd frisör har efter att ha bytt anställning kontaktat några av den tidigare arbetsgivarens kunder genom bl.a. sms och meddelat att hon bytt arbetsplats. Fråga om frisören genom sitt agerande är skadeståndsskyldig mot den tidigare arbetsgivaren för bro…
  9. AD 2010 nr 27 (2010)
    Ett bolag med verksamhet inom området IT-säkerhet yrkade vid tingsrätten att en tidigare arbetstagare hos bolaget skulle åläggas förbud att bedriva viss verksamhet som konkurrerade med bolagets. Fråga om det yrkade konkurrensförbudet hade stöd i arbetstagarens…
  10. AD 2009 nr 63 (2009)
    Tre arbetstagare hos ett bolag A, som är verksamt inom IT-branschen, slutade sina anställningar där och bildade ett annat bolag B som verkar inom samma bransch. Fråga om arbetstagarna och bolaget B obehörigen har röjt och utnyttjat bolaget A:s företagshemlighe…
  11. AD 2006 nr 49 (2006)
    En arbetstagare lämnade sin anställning hos ett företag som bedrev personaluthyrning och inledde en verksamhet i konkurrens med företaget. Fråga om arbetstagaren bedrev den konkurrerande verksamheten även under bestående anställning med åsidosättande av sin lo…
  12. AD 2003 nr 21 (2003)
    En verksamhetschef, A, lämnade sin anställning hos ett företag, B, som bedrev personlig assistans åt funktionshindrade enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). A bildade ett aktiebolag, C, och inledde en verksamhet med pe…
  13. AD 2002 nr 38 (2002)
    Det har ansetts utrett att en försäljare i anslutning till att han sagt upp sin anställning i viss utsträckning har vidtagit av arbetsgivaren påstådda skadeståndsgrundande handlingar gentemot denne, bl.a. genom att radera datafiler med kundunderlag. Fråga om v…
  14. RH 2002:61 (2001)
    En person som varit först VD och därefter konsult i ett bolag har ansetts ansvarig för att bolagets kundregister röjts för ett konkurrerande bolag. Kundregistret har ansetts utgöra företagshemlighet och angreppet obehörigt. Även fråga om bestämmande av skadest…
  15. AD 1998 nr 80 (1998)
    Tre arbetstagare A, B och C lämnade sina anställningar hos ett företag D, som bedrev personaluthyrning. De bildade ett aktiebolag och inledde verksamhet i konkurrens med D. I mål om skadestånd på grund av denna verksamhet uppkommer i huvudsak följande frågor: …

8 § (8)

  1. AD 2020 nr 11 (2020)
    Ett företag som tillhandahåller en internetbaserad tjänst för kemikaliehantering har väckt talan mot tre tidigare anställda, två bolag samt tre företrädare för bolagen och gjort gällande att svarandena har angripit företagets företagshemligheter för att bygga …
  2. AD 2018 nr 31 (2018)
    Fyra arbetstagare vid ett företag som anordnar personlig assistans har sagt upp sig för att börja arbeta hos ett konkurrerande företag. Fråga om arbetstagarna under sina anställningar brutit mot lojalitetsplikten i sina anställningsavtal och om de under eller …
  3. AD 2018 nr 25 (2018)
    Tre arbetstagare vid ett logistikföretag har sagt upp sig för att arbeta hos ett konkurrerande företag. Fråga om arbetstagarna under sin anställning hos logistikföretaget brutit mot lojalitetsplikten och företagshemlighetslagen och om de därför är skyldiga att…
  4. AD 2017 nr 12 (2017)
    Två arbetstagare har startat ett nytt, med arbetsgivaren konkurrerande, företag och därefter sagt upp sig. I det nya företaget har de använt sig av den tidigare arbetsgivarens databaser avseende vissa kontaktuppgifter. Fråga om arbetstagarna och det nya företa…
  5. AD 2009 nr 63 (2009)
    Tre arbetstagare hos ett bolag A, som är verksamt inom IT-branschen, slutade sina anställningar där och bildade ett annat bolag B som verkar inom samma bransch. Fråga om arbetstagarna och bolaget B obehörigen har röjt och utnyttjat bolaget A:s företagshemlighe…
  6. AD 2003 nr 21 (2003)
    En verksamhetschef, A, lämnade sin anställning hos ett företag, B, som bedrev personlig assistans åt funktionshindrade enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). A bildade ett aktiebolag, C, och inledde en verksamhet med pe…
  7. RH 2002:61 (2001)
    En person som varit först VD och därefter konsult i ett bolag har ansetts ansvarig för att bolagets kundregister röjts för ett konkurrerande bolag. Kundregistret har ansetts utgöra företagshemlighet och angreppet obehörigt. Även fråga om bestämmande av skadest…
  8. AD 1998 nr 80 (1998)
    Tre arbetstagare A, B och C lämnade sina anställningar hos ett företag D, som bedrev personaluthyrning. De bildade ett aktiebolag och inledde verksamhet i konkurrens med D. I mål om skadestånd på grund av denna verksamhet uppkommer i huvudsak följande frågor: …

9 § (9)

  1. AD 2020 nr 18 (2020)
    Fråga bl.a. om en tidigare arbetstagare till sin nya arbetsgivare utnyttjat eller röjt företagshemlig information tillhörig den tidigare arbetsgivaren såvitt avser dels utformningen av en uppfinning, som patentsökts, dels vidareutveckling av uppfinningen.
  2. AD 2018 nr 25 (2018)
    Tre arbetstagare vid ett logistikföretag har sagt upp sig för att arbeta hos ett konkurrerande företag. Fråga om arbetstagarna under sin anställning hos logistikföretaget brutit mot lojalitetsplikten och företagshemlighetslagen och om de därför är skyldiga att…
  3. AD 2017 nr 12 (2017)
    Två arbetstagare har startat ett nytt, med arbetsgivaren konkurrerande, företag och därefter sagt upp sig. I det nya företaget har de använt sig av den tidigare arbetsgivarens databaser avseende vissa kontaktuppgifter. Fråga om arbetstagarna och det nya företa…
  4. AD 2016 nr 21 (2016)
    Ett företag har sagt upp en arbetstagare på grund av arbetsbrist. Fråga om ett annat företag inom samma koncern rätteligen varit arbetsgivare åt arbetstagaren vid tidpunkten för uppsägningen. Även fråga om det varit fråga om fingerad arbetsbrist. Vidare fråga …
  5. AD 2015 nr 35 (2015)
    En anställd frisör har efter att ha bytt anställning kontaktat några av den tidigare arbetsgivarens kunder genom bl.a. sms och meddelat att hon bytt arbetsplats. Fråga om frisören genom sitt agerande är skadeståndsskyldig mot den tidigare arbetsgivaren för bro…
  6. AD 2011 nr 11 (2011)
    Fråga om en arbetstagare har ådragit sig skadeståndsansvar mot sin arbetsgivare för brott mot lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter, lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk samt anställningsavtalet. Särskilt fråga om be…
  7. AD 2006 nr 49 (2006)
    En arbetstagare lämnade sin anställning hos ett företag som bedrev personaluthyrning och inledde en verksamhet i konkurrens med företaget. Fråga om arbetstagaren bedrev den konkurrerande verksamheten även under bestående anställning med åsidosättande av sin lo…
  8. RH 2002:11 (2001)
    Utnyttjande av ritningar som erhållits i samband med en anbudsförfrågan har bedömts som brott mot lagen om skydd för företagshemligheter. Även fråga om skadeståndets storlek.
  9. NJA 1998 s. 633 (1998)
    Fråga huruvida viss information utgör företagshemlighet enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Tillika fråga om skadestånd enligt lagen.

10 § (1)

  1. AD 2017 nr 34 (2017)
    En arbetsgivarorganisation har yrkat att en tidigare arbetstagare ska betala allmänt och ekonomiskt skadestånd till en arbetsgivare för att arbetstagaren i sin anställning brutit mot företagshemlighetslagen. Fråga om anspråket omfattas av den mellan parterna g…

11 § (2)

  1. AD 2017 nr 12 (2017)
    Två arbetstagare har startat ett nytt, med arbetsgivaren konkurrerande, företag och därefter sagt upp sig. I det nya företaget har de använt sig av den tidigare arbetsgivarens databaser avseende vissa kontaktuppgifter. Fråga om arbetstagarna och det nya företa…
  2. NJA 2000 s. 435 (2000)
    I mål om vitesförbud enligt (I) lagen om skydd för företagshemligheter, (II) upphovsrättslagen har käranden återkallat sin talan. Svaranden har ansetts inte ha rätt att få målet prövat enligt 13 kap. 5 § första stycket rättegångsbalken.

13 § (1)

  1. NJA 2000 s. 435 (2000)
    I mål om vitesförbud enligt (I) lagen om skydd för företagshemligheter, (II) upphovsrättslagen har käranden återkallat sin talan. Svaranden har ansetts inte ha rätt att få målet prövat enligt 13 kap. 5 § första stycket rättegångsbalken.

Utan paragrafangivelse (2)

  1. RH 2018:32 (2018)
    Fråga om ett interimistiskt vitesförbud enligt lagen (2018:558) om företagshemligheter skulle riktas mot både en juridisk person och dess ställföreträdare. Hovrätten har ansett att det i aktuellt fall inte varit motiverat att - för att säkerställa vitesförbude…
  2. AD 2013 nr 24 (2013)
    En arbetstagare vid ett factoringbolag har sagt upp sig och tagit anställning hos en konkurrent. Fråga bl.a. om arbetstagaren är bunden av en konkurrensklausul samt om arbetstagaren och den nya arbetsgivaren är skadeståndsskyldiga enligt företagshemlighetslage…