5 paragrafer i konsoliderad lydelse. Klicka på paragrafnumret för dess egen sida.
Departement: Finansdepartementet ESA · Utfärdad: 3 juni 1993 · Ändrad t.o.m. SFS 2010:1682 · Riksdagens post ändrad 2025-10-17
Detta är den konsoliderade lydelsen —
grundförfattningen med senare ändringar inarbetade, som riksdagen publicerar den.
Den är inte originaltrycket och inte den autentiska texten.
riksdagens post · ändringsregistret · Svensk författningssamling
En myndighet under regeringen svarar för att myndighetens anställda och uppdragstagare har ett försäkringsskydd vid inrikes och utrikes tjänsteresor samt förrättningar i anslutning till dessa. Bestämmelserna i denna förordning gäller inte för
- 1. den som utan att vara anställd får statlig utbildning,
- 2. den som omfattas av statligt personskadeskydd enligt 7 kap. 2 § socialförsäkringsbalken eller av bestämmelser som avses i 7 kap. 3 § samma balk,
- 3. anställda vid konsultföretag som mot arvode utför klart avgränsade uppdrag.
Lydelse enligt SFS 2010:1682 (ändringsregistret)
Myndigheten avgör vad som är en tjänsteresa.
Skyddet enligt 1 § skall alltid omfatta -- ersättning vid dödsfall och invaliditet, -- ersättning för förlorat personligt resgods, -- ersättning för kostnader vid reseavbrott, -- överfallsskydd och -- rättsskydd.
Myndigheten får komplettera skyddet med ytterligare moment där så bedöms behövligt.
Bestämmelserna om riskfinansiering och skadereglering i 4 och 5 §§ förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering skall tillämpas i fråga om försäkringsskydd enligt denna förordning.
Lydelse enligt SFS 1995:1302 (ändringsregistret)
Kammarkollegiets beslut i ärenden om ersättning på grund av avtal som avses i 4 § får inte överklagas.
Övergångsbestämmelser
SFS 1995:1302
- 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1996.
- 2. Den myndighet som med stöd av 4 § i dess äldre lydelse har tecknat försäkring hos ett enskilt försäkringsbolag skall säga upp denna till närmaste förfallodag.