3 §

Tandvård som är ett led i sjukdomsbehandling under en begränsad tid omfattas av bestämmelserna om avgifter som avser öppen hälso- och sjukvård. Med sådan tandvård avses i denna förordning tandvårdsbehandling

• 1. till följd av medfödd missbildning i käkområdet eller ansiktet, om inte missbildningen endast är av ringa omfattning,
• 2. av defekt som orsakats av sjukdom i käkområdet eller ansiktet,
• 3. av tandskada som uppkommit vid epileptiskt anfall,
• 4. på patienter som ska genomgå kirurgiskt ingrepp eller medicinsk behandling där fullständig infektionsfrihet är ett medicinskt krav,
• 5. på patienter som på grund av sjukdom, medicinering eller allmänt nedsatt immunförsvar har fått förändringar i munslemhinnan,
• 6. på patienter som genomgår utredning där det finns misstanke om ett odontologiskt samband med patientens grundsjukdom,
• 7. på patienter som genomgår strålbehandling i öron-, näs-, mun- eller halsregionen,
• 8. på patienter med långvariga och svåra smärtor i ansikts- eller käkregionen (orofaciala smärtsyndrom),
• 9. på patienter som utreds och behandlas för allvarlig sömnapné, och
• 10. av frätskador på tänderna som orsakats av anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal refluxsjukdom på patienter som är medicinskt rehabiliterade.

En behandling enligt första stycket 1 eller 2 ska för att omfattas av bestämmelserna om avgifter som avser öppen hälso- och sjukvård utföras av

• 1. en tandläkare med specialistkompetens, eller
• 2. en tandläkare vid en
• a) käkkirurgisk klinik,
• b) högskola eller ett universitet där odontologisk utbildning och forskning bedrivs, eller
• c) klinik för specialisttandvård.