7 kap. 3 § — Lag (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder
Om det i ett fall som avses i 1 eller 2 § krävs för att verkställigheten av en påföljd skall kunna ske i Sverige får den ansvariga myndigheten, när den beslutar om överförande av verkställigheten av påföljden till Sverige,
1. själv meddela de närmare föreskrifter som behövs, eller
2. överlämna åt åklagare att göra en framställning hos tingsrätten om att ny påföljd skall bestämmas.
I fall som avses i första stycket 2 skall rätten i ny dom bestämma en frihetsberövande påföljd som motsvarar den utländska påföljden, särskilt i fråga om dess art och längd. Vid bestämmandet av påföljdens längd skall även frihetsberövanden som föregått domen beaktas. Den nya påföljden får inte vara strängare än den utländska påföljden. Rättens prövning skall inte omfatta frågan om den som döms har begått gärningen och hur denna skall bedömas. För rättens handläggning skall i tillämpliga delar gälla rättegångsbalkens bestämmelser om rättegången i brottmål. Dock skall i fråga om frihetsberövanden i stället tillämpas bestämmelserna om förvar i 1 och 2 §§.
Gällande lydelse · Hela författningen
Lydelser
- Ursprunglig lydelse · från 2004-01-01