10 kap. 15 §

En utlänning får, i andra fall än som avses i andra och tredje styckena, inte hållas i förvar med stöd av 7 § första stycket 2 längre tid än sex månader. Om bristande samarbete från utlänningens sida eller tidsåtgången för införskaffande av nödvändiga handlingar medför att det är sannolikt att verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning kommer att dröja längre än sex månader får utlänningen dock hållas i förvar i ytterligare högst tolv månader. Dessa tidsgränser gäller inte i fråga om en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott.

En utlänning får, i andra fall än som avses i tredje stycket, inte hållas i förvar med stöd av 7 § första stycket 2 inför avvisning eller utvisning till en EES-stat längre tid än sex månader eller, om det finns särskilda skäl, tolv månader.

I ett säkerhetsärende får en utlänning inte hållas i förvar med stöd av 7 § första stycket 2 längre tid än tolv månader. Om bristande samarbete från utlänningens sida eller tidsåtgången för införskaffande av nödvändiga handlingar eller om något annat väsentligt skäl som hänför sig till verkställigheten medför att det är sannolikt att verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning kommer att dröja längre än tolv månader får utlänningen dock hållas i förvar i ytterligare högst tolv månader. Lag (2026:1427) .

16 § /Ny beteckning 10 kap. 19 § U:2027-12-01/ Ett beslut om förvar enligt 3 § första stycket 3?7, 5 § första stycket 2 eller andra stycket eller 9 § ska prövas på nytt inom två månader från den dag då verkställigheten av beslutet påbörjades. Har beslutet föregåtts av ett interimistiskt beslut om förvar enligt 24 § ska tidsfristen räknas från den dag då det interimistiska beslutet verkställdes.

Om utlänningen efter den nya prövningen är kvar i förvar ska en ny prövning fortlöpande göras inom två månader från det senaste förvarsbeslutet.