3 §

Vid fastställande av om ett vrak utgör en fara enligt 11 a kap. 8 § sjölagen (1994:1009) ska följande särskilt beaktas:

• 1. vrakets typ, storlek och konstruktion samt akustiska och magnetiska egenskaper hos vraket,
• 2. vattendjupet, strömmarna och bottentopografin i området samt rådande meteorologiska och hydrografiska förhållanden,
• 3. minsta djup över vraket eller dess höjd över vattenytan,
• 4. om det finns särskilt känsliga havsområden som identifierats och i förekommande fall pekats ut i enlighet med riktlinjer som har antagits av den internationella sjöfartsorganisationen, eller om det i enlighet med artikel 211.6 i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 finns ett klart avgränsat område i den ekonomiska zonen för vilket särskilda obligatoriska åtgärder krävs,
• 5. arten av och mängden last respektive olja ombord på vraket samt den skada lasten eller oljan kan förväntas orsaka om den släpps ut i den marina miljön,
• 6. vrakets närhet till farleder, sjövägar och ruttsystem samt sjötrafikens typ, täthet och omfattning i området,
• 7. vrakets påverkan på hamnar i området,
• 8. vrakets närhet till anläggningar, rörledningar, kablar för telekommunikation och liknande anordningar utanför kusten, och
• 9. andra omständigheter som kan göra det nödvändigt att avlägsna vraket eller att vidta någon annan åtgärd för att undanröja faran.