Sök i Ratio Lex

  • Mark- och miljööverdomstolen, mål F 1452-24

  • Mark- och miljööverdomstolen Dom

Fastighetsbestämning av båtplatsservitut. MÖD har bedömt att servituten omfattar rätt till båtplats vid brygga men inte gångväg ner till båtplatsen och inte heller bod som uppförts vid stranden.

6 mars 2025 · mål F 1452-24


Så kom texten hit

  • Källa: Mark- och miljööverdomstolen, publicerad som dom 14 mars 2025 — myndighetens post bär inget referatnummer. Handlingen är hämtad ur Domstolsverkets egen post (6873c0a3-76b1-4eb5-b841-ca1e55fd6793).
  • Text: läst ur domstolens PDF med pdftotext -layout, 12 sidor. Texten är domstolens egen, ord för ord; den löpande kolumntiteln och sidfotens adressuppgifter utelämnas, och rader som brutits mitt i en mening fogas ihop till stycken. Punktnumren i domskälen återges när de ligger i PDF:ens textlager; sätts de som listnumrering finns de inte i texten och saknas då även här.
  • Avidentifiering: gjord av domstolen. Ratio Lex ändrar ingenting i texten utom det som står ovan, och kontrollerar den maskinellt före publicering: personnummer, e-postadresser och telefonnummer stoppar dokumentet. Namnen på domare, ombud och myndighetsföreträdare står kvar — de är i sin tjänst.

Rättsområde

Fastighetsmål

Kontext: 0 hänvisningar

Domstolens dom

Innehåll
  1. PARTER
  2. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
  3. YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
  4. UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
  5. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
  6. BAKGRUND
  7. YRKANDEN M.M.
  8. DOMSKÄL

s. 1 Sida 1 av 12 i domstolens handling

  • SVEA HOVRÄTT · Mark- och miljööverdomstolen · 060106
  • DOM · 2025-03-06 · Stockholm
  • Mål nr · F 1452-24

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-01-19 i mål nr F 7498-23, se bilaga A

PARTER

Klagande F.P.F.

Motpart

1.L.B.

2. D.R.

3. M.P.

4. R.P.

SAKEN Fastighetsbestämning av officialservitut berörande fastigheterna A, B, C och D i Norrtälje kommun (Lantmäterimyndighetens ärendenr AB22791)

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Mark- och miljööverdomstolen avslår L.B.s och D.R.s yrkande om syn.

s. 2 Sida 2 av 12 i domstolens handling

2. Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom på så sätt att lantmäterimyndighetens fastighetsbestämningsbeslut i fråga om servitutens omfattning upphävs i följande delar. a) Den befintliga gång/kärrvägen, med en bredd om ca 1,5 meter, som börjar vid vägskälet mellan E och B — F och leder ner till stranden. b) Sjöbodarna och området närmast kring dessa för att möjliggöra nyttjande och underhåll av bodarna.

Lantmäterimyndighetens beslut står i övrigt fast.

s. 3 Sida 3 av 12 i domstolens handling

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

F.P.F. (ägare av fastigheten A) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva lantmäterimyndighetens beslut om fastighetsbestämning och befria henne från skyldigheten att betala del av förrättningskostnaderna.

L.B. och D.R. (ägare av fastigheten D) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. De har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska hålla syn på platsen.

R.P. (ägare av fastigheten C och hälftenägare av fastigheten B) och M.P. (hälftenägare av fastigheten B) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

F.P.F. har anfört i huvudsak följande. Det bestrids inte att servituten ger rätt till förtöjning av normalstor fritidsbåt vid brygga. Frågan är snarare var båtar ska hållas. Såsom beslutet är formulerat blir omfattningen av rättigheten att förtöja för extensiv och för ospecificerad. Servituten ger endast rätt till båtplats vid strandkanten av stamfastigheten vid Singöfjärden. Det bestrids att servituten skulle omfatta rätt att ha bod. Förvaring har skett enligt annan överenskommelse. Det bestrids att det vid servitutens bildande funnits en avsikt att stigen ska omfattas. Det finns en annan väg för lastning och sjösättning. Servituten innebär i praktiken en fastighetsreglering där rätt till mark- och vattenområden överförs till de härskande fastigheterna. Det saknas dokumentation som stöder att vägen och sjöbodarna uppförts enligt överenskommelse mellan den tjänande och de härskande fastigheterna. Inte heller framgår av handlingarna i ursprungsförrättningen att detta skulle ingå i servituten.

Eftersom de härskande fastigheterna genom beslutet fått åtskilliga rättigheter och den tjänande fastigheten inte fått svar på sina frågor bör den tjänande fastigheten befrias från skyldigheten att betala förrättningskostnaderna.

s. 4 Sida 4 av 12 i domstolens handling

L.B. och D.R. har anfört i huvudsak följande. Bryggorna har byggts som en nödvändig del av servituten i överenskommelse med den tjänande fastigheten. Servituten är lokaliserade till bryggornas plats. Det får förstås på så sätt att de tre härskande fastigheterna ska samsas om bryggorna. Vilken fastighet som utnyttjar vilken brygga bör inte påverka stamfastigheten. Byggande av bryggor och bodar har skett efter överenskommelse med tidigare ägare av den tjänande fastigheten. Det är endast de härskande fastigheterna som använt bryggorna. Det finns inga planer på att göra om stigen till en väg.

Eftersom det är till nytta för samtliga fastigheter att innebörden av båtplatsservituten blir utredda är det rimligt att samtliga fastigheter delar på förrättningskostnaderna.

M.P. och R.P. har anfört i huvudsak följande. Bryggor och bodar finns sedan 1960- talet. Det är tre tomter med tre officialservitut på var sin båtplats. Eftersom tomterna köptes av tre systrar med familjer är det inte konstigt att två av hushållen gick ihop för att ha en gemensam brygga. Bryggorna används endast av de härskande fastigheterna. Bryggorna har underhållits av de härskande fastigheterna. Den tjänande fastigheten har båthus och brygga på andra sidan viken. Stigen anlades av ägarna till de härskande fastigheterna för mer än 40 år sedan. Stigen är den enda rimliga vägen till området. Alternativ väg går över privat område. Bodarna tillhör de tre härskande fastigheterna. Olovligt nyttjande av platsen har inte skett.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Frågan om syn

L.B. och D.R. har yrkat att syn ska hållas i målet. Bevis genom syn på stället får tas upp i Mark- och miljööverdomstolen endast om det finns synnerliga skäl (se 17 kap. 3 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL). Mark- och miljööverdomstolen bedömer att det med hänsyn till målets utredning inte föreligger synnerliga skäl för att hålla syn. Yrkandet ska därför avslås.

s. 5 Sida 5 av 12 i domstolens handling

Målet i sak

1967 genomfördes en förrättning avseende avstyckning från skogsbruksfastigheten A och fritidsfastigheterna B, C och D bildades. Vid förrättningen bildades också officialservitut med lydelsen "Servitut: [...] Med vart och ett av de avstyckade områdena följer vidare rätt till båtplats vid stamfastighetens strand vid Singöfjärden nordväst om områdena.". Båtplatsservituten till förmån för fastigheterna B, C och D blev således rättsligt lokaliserade till det aktuella området inom den belastade fastigheten A. Förmånsfastigheterna ansökte 2022 om fastighetsbestämning av båtplatsservitutens omfattning och lantmäterimyndigheten har i det överklagade fastighetsbestämningsbeslutet fastställt servitutens omfattning på visst sätt.

En lantmäterimyndighet får genom fastighetsbestämning pröva om ett servitut gäller och vilket omfång servitutsrätten har (se 14 kap. 1 § första stycket 2 FBL). Innebörden av en servitutsupplåtelse bestäms i första hand av dess ordalydelse. Vid tolkning av servitutets närmare innebörd kan även andra omständigheter beaktas. Vid tolkning är det viktigt att se till det behov som ligger bakom servitutsupplåtelsen (se NJA 2018 s. 200 Servitutet och grindarna), men också hur förhållandena på platsen såg ut vid tidpunkten för servitutsupplåtelsen. I praxis finns också visst stöd för att det sätt som servitutet har utnyttjats på kan läggas till grund för bestämmandet av dess innebörd (se MÖD 2019:9). Om ett servitut däremot ska ändras i läge eller omfattning krävs i stället en fastighetsregleringsåtgärd (se 5 kap. och 7 kap. 4 § FBL).

Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömning.

Av servitutsupplåtelsernas ordalydelse framgår att förmånsfastigheterna givits varsin rätt till båtplats i ett område nordväst om dessa fastigheter. Det får anses står klart att servituten är lokaliserade till den plats där bryggorna ligger. Utredningen i målet visar vidare att båda bryggorna, i någon utformning, uppfördes i samband med att servituten inrättades. Bryggorna har vidare kommit att genomgående användas av förmånsfastig- heterna. Mot denna bakgrund finner Mark- och miljööverdomstolen att bryggorna samt det direkta närområdet ska anses ingå i servitutsupplåtelserna och att omfattningen av

s. 6 Sida 6 av 12 i domstolens handling

servituten i denna del ska vara den som lantmäterimyndigheten fastställt i sitt beslut. Mark- och miljööverdomstolen instämmer således med mark- och miljödomstolen i denna del.

Det saknas stöd i servitutsupplåtelsernas ordalydelse för att gångvägen eller bodarna vid stranden ska anses ingå i servituten. Även om användningen av bodarna och gång- vägen har visst samband med nyttjandet av båtplatserna har det i målet inte framkom- mit sådana uppgifter som tyder på att det, vid tidpunkten för servitutsupplåtelserna, har varit syftet att dessa ska ingå i servituten. Att vägen och bodarna kan ha anlagts i över- enskommelse med dåvarande ägare av den belastade fastigheten ändrar inte denna bedömning. Beträffande gångvägen tillägger Mark- och miljööverdomstolen att det inte bör föreligga något hinder att med stöd av allemansrätten nyttja gångstigen ner till stranden. Lantmäterimyndighetens beslut ska därför ändras i denna del i enlighet med vad som framgår av domslutet.

Med hänsyn till att det varit i samtliga berörda fastigheters intresse att bestämma servitutens innebörd får det anses skäligt att förrättningskostnaderna fördelas enligt lantmäterimyndighetens beslut (se 14 kap. 10 § FBL). F.P.F.s överklagande i denna del ska därför avslås.

Sammanfattningsvis innebär Mark- och miljööverdomstolens ställningstaganden att lantmäterimyndighetens fastighetsbestämningsbeslut ska ändras så att gångvägen och bodarna vid stranden inte ska omfattas av servituten men att lantmäterimyndighetens beslut i övrigt ska stå fast.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Karin Wistrand och Gösta Ihrfelt, referent, tekniska rådet Ingela Boije af Gennäs och hovrättsrådet Frida Göranson. Föredragande har varit Niclas Arvidsson.

s. 7 Sida 7 av 12 i domstolens handling

Bilaga A NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr F 7498-23 •= Mark- och miljödomstolen 2024-01-19 meddelad i Nacka

KLAGANDE F.F.= A i Norrtälje kommun

Ombud: J.W.

ÖVERKLAGAT BESLUT Lantmäteriets beslut den 5 oktober 2023 i ärende nr AB22791

SAKEN Fastighetsbestämning berörande A m.fl. i Norrtälje kommun

DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

s. 8 Sida 8 av 12 i domstolens handling

BAKGRUND

Den 5 oktober 2023 avslutade Lantmäteriet, LM, en förrättning avseende fastighetsbestämning berörande A m.fl. i Norrtälje kommun. Därvid bestämde LM läge och innehåll i det servitut från år 1967 (01-SIÖ-471.1), "rätt till båtplats vid stamfastighetens strand vid Singöfjärden nordväst om områdena", vilket belastar A till förmån för B, C och D. LM gav fastighetsbestämningsbeslutet följande formulering.

•Det närmaste markområdet kring bryggornas anslutning till stranden för att möjliggöra nyttjande och underhåll av bryggorna. • Det vattenområde kring bryggorna som behövs för att förtöja de härskande fastigheternas normalstora fritidsbåtar mellan boj och brygga. I servitutet ingår rätt att underhålla anläggningar och område så att de kan användas på avsett vis och så att de bibehåller sin funktion.

Bestämt servitut 01-SIÖ-471.1

Ändamål: Båtplats Till förmån för:= 6= D Belastar: A Servitutet preciseras enligt följande: Servitutet är rättsligt lokaliserat. Lokaliseringen framgår av förrättningskartan, aktbilaga KM, tillsammans med preciseringen nedan. Servitutet omfattar: • Den befintliga gång/kärrvägen, med en bredd om ca 1,5 meter, som börjar vid vägskälet mellan= och= — V. och leder ner till stranden. • Sjöbodarna och området närmast kring dessa för att möjliggöra nyttjande och underhåll av bodarna. • De befintliga bryggorna (stenkistor, bryggdäck, sarger mm) inklusive en sådan anpassning av dessa som krävs för ändamålsenlig förtöjning av de härskande fastigheternas normalstora fritidsbåtar mellan brygga och boj.

Samtidigt beslutade LM hur förrättningskostnaden skulle fördelas. Bl.a. innebar detta beslut att ägaren av A ska betala en fjärdedel av kostnaden.

YRKANDEN M.M.

Ägaren av A, F.F., har överklagat både fastighetsbestämningsbeslutet och beslutet om fördelning av förrättningskostnaden.

s. 9 Sida 9 av 12 i domstolens handling

Hon har yrkat att mark- och miljödomstolen i första hand ska upphäva fastighets- bestämningsbeslutet. Skälet för det är att det befintliga servitutets omfattning är tydligt, se Lantmäteriets protokoll den 13 april 1967 (aktbil. 24). Hon har i andra hand yrkat att servitutet ska bestämmas avse båtplatser inom norra området (inte bryggorna eller båtplats vid bryggorna) samt den befintliga gångstigen (inte en väg med en bredd av 1,5 m).

Hon har därtill yrkat att mark- och miljödomstolen ska ändra beslutet om fördelning av förrättningskostnaden så att hon inte har någon betalningsskyldighet.

F.F. har till stöd för sitt överklagande anfört bl.a. följande.

Vattenområdet utanför den mark som tillhör A tillhör A, vilket är grunden till att båtplatsservitutet kunnat upplåtas. Hon uppfattar inte fastighetsbestämningsbeslutet som bestämning av vad som gäller sedan tidigare, utan som om LM upplåtit ett nytt servitut invid det gamla, vilket begränsar möjligheterna för ägaren av A att nyttja sin strand och sitt vattenområde. Stigens bredd bedöms vara 1,5 meter, men hon anser att den på förrättningskartan borde ha angetts ha bredden noll meter.

DOMSKÄL

Domstolsprövningen och dess omfattning

Med stöd av 16 kap. 8 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, avgör mark- och miljödomstolen målet utan att hålla sammanträde. F.F. har slutfört sin talan.

Vad det överklagade fastighetsbestämningsbeslutet avser, är att fastslå vilket innehåll båtplatsservitutet från år 1967 har. Mark- och miljödomstolens uppgift är att avgöra om fastighetsbestämningsbeslutet är riktigt.

Något nytt servitut har varken yrkats eller beslutats i förrättningen och kan inte heller bildas av domstolen i samband med ovan nämnda avgörande. Vad F.F. anfört om ett nytt servitut lämnas därför utan avseende.

s. 10 Sida 10 av 12 i domstolens handling

Mark- och miljödomstolens bedömning

F.F.s förstahandsyrkande

Enda legala skälet för en lantmäterimyndighet att inte ta upp en ansökan om fastig- hetsbestämning till prövning, är att det är uppenbart att frågan saknar betydelse för sökanden (14 kap. 1 a § andra stycket FBL). I aktuellt fall är detta inte uppenbart. Det var således inte fel av LM att genomföra en prövning och fatta ett beslut. Förstahandsyrkandet om att upphäva fastighetsbestämningsbeslutet ska därför avslås.

F.F.s andrahandsyrkande

Vad gäller avgörandet av vad servitutet omfattar inleder domstolen med att konstatera att ett servitut är en begränsad rättighet att för visst ändamål nyttja annans fastighet. Den belastade fastighetens rätt att själv nyttja servitutets utövningsområde finns kvar i den utsträckning detta inte hindrar servitutsrättig- hetens utövande. Vad F.F. anfört om att fastighetsbestämningsbeslutet skulle medföra att hon såsom markägare inte kan använda platsen eller anses som ägare av vad som alltid varit fast egendom, synes således grundat på missförstånd.

Det noteras att fastighetsbestämningsbeslutet endast avser bestämning av omfånget på det aktuella servitutet, enligt 14 kap. 1 § punkt 2 FBL och inte något avgörande enligt 14 kap. 1 § punkt 3 FBL av till vilken fastighet respektive bod och (del av) brygga hör såsom fastighetstillbehör enligt 2 kap. 1 § jordabalken. Vad som anförts av F.F. om vem som äger vad, lämnas därför utan avseende när domstolen nu ska pröva om LM:s bestämning av båtplatsservitutets omfattning varit riktig.

Ett båtplatsservitut omfattar normalt en rättighet att ha båt förtöjd och, om det inte framgår av omständigheterna att så inte varit avsikten vid servitutets upplåtande, även en rätt att lägga upp mindre båt för vinterförvaring. I detta fall synes det otvistigt att vinteruppläggning inte ingår. LM:s beslut att servitutet innefattar rätt att ha normalstor fritidsbåt förtöjd vid brygga och boj med ett beskrivet vatten- och markområde som servitutets utövningsområde, synes välgrundat utifrån hur

s. 11 Sida 11 av 12 i domstolens handling

servitutet nyttjats och därmed blivit rättsligt lokaliserat. Mark- och miljödomstolen ser därför inte skäl att ändra på fastighetsbestämningsbeslutet i dessa delar.

LM har även ansett att rätt att ha bod ska anses innefattas i respektive båtplats- servitut i detta fall. Då det i överklagandet inte finns någon invändning mot detta, ändrar domstolen inte på detta.

Under förrättningen (aktbilaga PR1 sid 6 ö) har alla berörda varit överens om att det är den befintliga stigen som servitutsrättigheten avser. Att den i den fastighetsrätts- liga beskrivningen bestäms få vara upp till 1,5 meter bred möjliggör att gå med packning i händerna eller dra kärra, vilket domstolen bedömer rimligen bör ha varit avsikten vid servitutets bildande. Vad F.F. anfört föranleder inte domstolen att ändra fastighetsbestämningsbeslutet i den del det avser stigen.

Sammantaget saknas skäl att ändra fastighetsbestämningsbeslutet, varför även andrahandsyrkandet från F.F. ska avslås.

Fördelningen av förrättningskostnaden

Enligt 14 kap. 10 § FBL ska förrättningskostnaden vid fastighetsbestämning fördelas efter vad som är skäligt. Vad som ska anses som en skälig fördelning anges i lagens förarbeten (prop. 1969:128) vara i huvudsak fördelning efter nytta för respektive inblandad fastighet samt i tvistiga fall även hänsyn till tvistens utgång.

I detta fall är det uppenbarligen till nytta för samtliga berörda fastigheter att det avgörs hur det förhåller sig med servitutet, varför LM:s bedömning av skälig fördelning bedöms vara korrekt. Om därtill hänsyn skulle tas till tvisten utgång, vore detta inte grund att bifalla yrkandet från F.F. om att slippa betala någon del av förrättningskostnaden, eftersom hon genom överklagandet inte vinner någon tvist.

Sammantaget ger överklagandet inte skäl att ändra LM:s beslut om fördelning av förrättningskostnaden. F.F.s överklagande ska följaktligen avslås även i denna del.

s. 12 Sida 12 av 12 i domstolens handling

Sammanfattning

Sammanfattningsvis ska överklagandet från F.F. avslås i alla delar.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (MMD-02)

Överklagande kan ske senast den 9 februari 2024.

Karin Röckert= Björn Rossipal

I domstolens avgörande har deltagit stf chefsrådmannen Karin Röckert, ordförande, och tekniska rådet Björn Rossipal.