Tillstånd till utökad grundvattenbortledning i Varbergstunneln. MÖD har funnit att Trafikverket ska tillåtas leda bort en ytterligare mängd grundvatten från den numera befintliga tågtunneln, men inte bifallit Trafikverkets förstahandsyrkande om att leda bort inläckande grundvatten utan någon mängdbegränsning.
26 augusti 2025 · mål M 4660-24
Så kom texten hit
- Källa: Mark- och miljööverdomstolen, publicerad som dom 26 augusti 2025 — myndighetens post bär inget referatnummer. Handlingen är hämtad ur Domstolsverkets egen post (9bdc2038-9a6a-4a30-a5b3-a13703758d1b).
- Text: läst ur domstolens PDF med pdftotext -layout, 63 sidor. Texten är domstolens egen, ord för ord; den löpande kolumntiteln och sidfotens adressuppgifter utelämnas, och rader som brutits mitt i en mening fogas ihop till stycken. Punktnumren i domskälen återges när de ligger i PDF:ens textlager; sätts de som listnumrering finns de inte i texten och saknas då även här.
- Avidentifiering: gjord av domstolen. Ratio Lex ändrar ingenting i texten utom det som står ovan, och kontrollerar den maskinellt före publicering: personnummer, e-postadresser och telefonnummer stoppar dokumentet. Namnen på domare, ombud och myndighetsföreträdare står kvar — de är i sin tjänst.
Domstolens dom
Innehåll
- PARTER
- MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
- BAKGRUND
- YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
- UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
- MÅLETS HANDLÄGGNING
- MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
- MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL · Frågan om ökad grundvattenbortledning
- MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL · Övriga frågor
- MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL · Rättegångskostnader
- PARTER
- SAKEN
- DOMSLUT
- ANSÖKAN
- INKOMNA YTTRANDEN
- DOMSKÄL
- DOMSKÄL · Bilaga 1
- DOMSKÄL · Bilaga B
s. 1 Sida 1 av 63 i domstolens handling
- SVEA HOVRÄTT · Mark- och miljööverdomstolen · 060404
- DOM · 2025-08-26 · Stockholm
- Mål nr · M 4660-24
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-03-04 i mål nr M 1160-23, se bilaga A
PARTER
Klagande Trafikverket 781 89 Borlänge
Ombud: F.N.
Motpart 1. Länsstyrelsen i Hallands län 301 86 Halmstad
2. L-M.A.
3. F.F.
4. B.A.
5. C.A.
6. Dödsboet efter I.A.
7. P.A.
8. S.A.
9. B.B.
s. 2 Sida 2 av 63 i domstolens handling
10. J.B.
11. D.T.
12. L-Å.B.
13. M.B.
14. A-L.B.
15. G.B.
16. S.C.
17. C.E.
18. S.E.
19. J.E.
20. S.E.
21. E.E.
22. T.E.
23. G.G.
24. C.G.
25. K.G.
s. 3 Sida 3 av 63 i domstolens handling
26. P.G.
27. D.H.
28. K.H.
29. L-O.H.
30. A.I.
31. P.I.
32. M.J.
33. K.J.
34. S.J.
35. J.K.
36. M.K.
37. S.O.K.
38. Lamago AB, 556634-0419 Vagnvägen 10, 432 32 Varberg
39. B.L.
40. H.L.
41. L.L.
s. 4 Sida 4 av 63 i domstolens handling
42. Meras Bostäder AB, 556561-3956 Box 10164, 434 22 Kungsbacka
Ombud: R.L. och A.K.
43. J-Å.N.
44. E.O.
45. A-K.O.
46. I.O.
47. R.O.
48. B.S.
49. G.S.
50. K.S.
51. S.S.
52. U.S.
53. A.S.
54. A.W.
55. G.W.
56. G.E.
s. 5 Sida 5 av 63 i domstolens handling
57. E.Z.
58. K-F.Z.
59. R-M.Å.T.
SAKEN Ansökan om tillstånd att leda bort ytterligare mängder grundvatten från tunnlar och övriga anläggningar i berg under driftskedet för projekt Varbergstunneln
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
¶1. Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom endast på följande sätt. Trafikverket ges tillstånd att från tunnlar och övriga anläggningar i berg för Varbergstunneln, utöver vad som medges i befintligt tillstånd av den 28 november 2018 i mål M 465-17, under driftskedet leda bort ytterligare 660 l/min inläckande grundvatten, dvs. totalt 840 l/min, räknat som rullande årsmedelvärde.
¶2. Trafikverket ska betala ersättning för Meras Bostäders AB:s rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 96 719 kr inklusive mervärdesskatt, varav 85 000 kr avseende ombudsarvode. På beloppet ska ränta enligt 6 § räntelagen betalas från dagen för denna dom till dess betalning sker.
s. 6 Sida 6 av 63 i domstolens handling
BAKGRUND
Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen, lämnade den 28 november 2018 i mål nr M 465-17 Trafikverket tillstånd att för anläggande och drift av Västkustbanan, delen Varberg – Hamra, från tunnlar och övriga anläggningar i berg, under bygg- och driftskedet, leda bort inläckande grundvatten samt att vid behov utföra infiltration för att upprätthålla godtagbara grundvattennivåer m.m. De grundvattenvolymer som får ledas bort med stöd av tillståndet preciseras i villkor 2, som för bergtunnlar under driftskedet medger bortledning av högst 180 l/min eller 3 l/s (liter per minut respektive sekund) längs bergtunnlarna.
Den 15 mars 2023 ansökte Trafikverket om tillstånd att från tunnlar och övriga anläggningar i berg för Varbergstunneln, under driftskedet, utöver vad som medges i befintligt tillstånd, att leda bort samtligt inläckande grundvatten alternativt leda bort ytterligare 570 l/min inläckande grundvatten, dvs. totalt 750 l/min, räknat som rullande årsmedelvärde. Trafikverket angav som skäl för ansökan om utökat tillstånd att förut- sättningarna har visats sig avvika från förväntat vad gäller inläckage och möjligheten att begränsa detta genom tätning.
Mark- och miljödomstolen har, med beaktande av kostnaden och tidsåtgången för att åtgärda det ökade inläckaget i de färdigställda tunnlarna ställt mot de relativt små risk- erna för skador på naturvärden, enskilda brunnar och energibrunnar samt byggnader ovanför tunneln, ansett att det inte är rimligt att vägra tillstånd till en ökad grundvatten- bortledning. Mark- och miljödomstolen har dock bedömt att Trafikverket borde kunna minska inläckaget till tunnlarna ytterligare och därför inte fullt ut bifallit Trafikverkets ansökan. Mark- och miljödomstolen har i den överklagande domen lämnat Trafik- verket tillstånd att från tunnlar och övriga anläggningar i berg för Varbergstunneln, utöver vad som medges i befintligt tillstånd i mål nr M 465-17, under driftskedet leda bort ytterligare 420 l/min inläckande grundvatten, dvs. totalt 600 l/min, räknat som rullande årsmedelvärde.
Trafikverket har nu överklagat mark- och miljödomstolens dom.
s. 7 Sida 7 av 63 i domstolens handling
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Trafikverket har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljö- domstolens dom genom att Trafikverket ges tillstånd, att från tunnlar och övriga anläggningar i berg för Varbergstunneln, under driftskedet, utöver vad som medges i befintligt tillstånd, leda bort i första hand samtligt inläckande grundvatten och i andra hand ytterligare 660 l/min inläckande grundvatten, dvs. totalt 840 l/min, räknat som rullande årsmedelvärde. Trafikverket har alltså justerat sitt andrahandsyrkande i Mark- och miljööverdomstolen.
Länsstyrelsen i Hallands län har medgett Trafikverkets förstahands- och andrahands- yrkande.
T.E., E.E., L-M.A. och F.F. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolen s dom.
P.A. och S.A. har motsatt sig ändring av mark- och miljö-domstolens dom men i först a hand yrkat att det ursprungliga villkoret i tillståndet från 2018 om 180 l/min räknat som rullande årsmedelvärde fortsatt ska gälla. De har även gjort gällande att Trafikverkets överklagande inkommit för sent.
D.H. och A.W. har begärt kompensation för uppvärmnings- kostnaden av deras hus om effektbortfall kan konstateras på grund av sänkning av vattennivån i energibrunnbrunnen samt kompensation för framtida skador på träd och annan växtlighet.
J.E. har begärt kompensation för eventuell ökad kostnad i samband med den grundvatt ennivåsänkning som kan komma att påverka hans energibrunnsanläggning.
M.K. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom om Trafik- verket inte kan garantera ekonomisk kompensation för negativ påverkan på borrhål för bergvärmebrunn samt begärt ekonomisk kompensation för uppvärmningskostnader.
s. 8 Sida 8 av 63 i domstolens handling
Meras Bostäder AB har motsatt sig Trafikverkets förstahandsyrkande och har inga synpunkter på Trafikverkets andrahandsyrkande. Meras Bostäder AB har även yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska förpliktiga Trafikverket att betala ersättning för Mera Bostäder AB:s rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen.
Övriga motparter har beretts tillfälle att yttra sig, men har inte hörts av.
Trafikverket har vitsordat Meras Bostäder AB:s yrkande om ersättning för rättegångskostnader.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Trafikverket har till stöd för sitt överklagande anfört bland annat följande.
En tunnel avsedd för att bedriva tågtrafik måste kunna hållas torr i den meningen att allt inläckande vatten måste kunna ledas bort. Om detta inte kan ske kommer tunnlarna fyllas med vatten med följd att tågtrafiken måste stoppas. Relativt omgående kommer även skador uppstå på anläggningen om bortledningen måste upphöra mer än tillfälligt.
Trafikverket har ett behov av att leda bort en större mängd grundvatten än vad mark- och miljödomstolen meddelat tillstånd till. I januari 2025 var det rullande 7-dagars- medelvärdet knappt 680 l/min. Inläckaget för ett rullande 60-dagarsmedelvärde var knappt 660 l/min. Något rullande årsmedelvärde finns ännu inte i formell mening för driftskedet men ett beräknat sådant uppgår till 620 l/min och visar hittills en stigande kurva.
Idag har tunneln, med nuvarande inläckage, med marginal en tillräcklig torrhet för att genomföra trafik. Trafikverket gör bedömningen att grundvattennivåerna kommer att stiga under järnvägstunnlarnas drifttid på grund av en ökande grundvattenbildning och en stigande havsnivå. Detta leder sannolikt till ett ökat inläckage i tunnlarna och där- med behov av en marginal avseende vilka mängder av grundvatten som får ledas bort.
s. 9 Sida 9 av 63 i domstolens handling
Enligt Trafikverket har ett inläckage i en viss omfattning inget egenvärde i sig och därmed saknas även ett egenvärde i att hålla ner inläckage i sig. Ett inläckage i en viss mängd får betydelse först när inläckaget kan kopplas till de eventuella konsekvenser inläckaget och därmed bortledandet kan ge upphov till. Trafikverket söker dock alltid hålla nere inläckaget eftersom den verksamhet som ska bedrivas i tunneln ställer vissa krav. En stor kontinuerlig bortledning leder även till kostnader som en verksamhets- utövare söker minimera. Projektet har arbetat kontinuerligt med att öka effektiviteten av injekteringsarbetet, från inledande injekteringsförsök till metodik för efterinjekter- ing och med att utveckla injekteringskonceptet gentemot de ursprungliga injekterings- klasserna. Uppföljningen har visat att tätning endast kan ske till en viss nivå och att efter denna nivå har nåtts är det svårt att minska inläckaget mer än marginellt, oavsett injekteringsinsats och val av injekteringsklass. En annan slutsats från uppföljningarna är att nivån av täthet, som kan åstadkommas med för- och efterinjektering, i huvudsak beror på förutsättningarna i bergmassan.
I bergmassan under Varberg utgör bland annat horisontella vattenförande sprick- grupper och dess koppling till varandra försvårande förhållanden. Det har även visat sig att bergtäckningen på delar av tunnelsträckan är mindre och vattenflödet större än vad som prognostiserats samt att delarna av tunnlarna innehåller fler deformations- zoner och sämre bergkvalitet än vad förundersökningarna indikerade. Utfallet av ytter- ligare efterinjektering i servicetunneln är mycket osäkert och sannolikt utan verkan. Utifrån erfarenheter från arbeten i andra bergtunnlar ökar sannolikheten att stora delar av grundvattnet i stället flyttar sig till närliggande områden, dvs. andra delar av servicetunneln eller mot spårtunneln. Ytterligare efterinjektering skulle endast medföra marginell effekt på inläckagemängderna men betydande kostnadsökningar och tids- förskjutning för projektet. Det är inte heller möjligt att göra mer omfattande efter- injektering i servicetunneln under tågdrift eftersom denna typ av arbeten kan vara ett hinder för räddningstjänst vid en eventuell olycka i spårtunneln.
Grundläggande vid en prövning beträffande bortledning av grundvatten är risken för skada i omgivningen. Som Trafikverket visat, och som mark- och miljödomstolen instämt i, är risken för skada låg. Bedömningen i detta mål är ovanligt säker eftersom den i mångt och mycket bygger på iakttagelser av ett faktiskt förlopp och inte endast
s. 10 Sida 10 av 63 i domstolens handling
en förhandsbedömning. Samtliga arbeten som kan påverka inläckaget är dessutom slutförda.
Enligt miljökonsekvensbeskrivningen ska den biologiska statusen hos värdefulla träd kontrolleras. Vid kontrollen 2023 konstaterades att ett visst antal träd utmed tunnel- sträckningen var utsatta för torkstress. Vid den uppföljande kontrollen år 2024 hade till stora delar en återhämtning skett. Trafikverket gör därför bedömningen att projektet inte orsakat någon bestående skada på träd inom påverkansområdet. För att kunna verifiera detta över tid kommer trädens biologiska status att kontrolleras även under år 2025.
Att Trafikverket ges tillstånd att leda bort allt inläckande grundvatten innebär inte någon annan risk jämfört med en på förhand bestämd mängd. Tunneln i sig kommer inte att framöver få en högre bortledande funktion. Om behovet av bortledning ökar är det enkom en följd av att det finns mer tillgängligt grundvatten i marken beroende på ökad nederbörd (att nederbörden kommer öka är dessutom sannolikt). En ökad bort- ledning ger således ingen ökad omgivningspåverkan i jämförelse med nu, utan är endast en följd av förekomsten av mer vatten i marken. En begränsning i form av en viss mängd l/min saknar således en faktisk miljönytta. Detsamma gäller frågan om att vidta fler åtgärder gällande tätning, som visat saknar dessa annat än marginell effekt på inläckaget men till en avsevärd kostnad och förlängd byggtid.
Ett tillstånd att leda bort allt inläckande grundvatten ger på samma sätt en behövlig förutsägbarhet och marginal i driften av en sådan anläggning som Varbergstunneln utgör. Detta utan att det ger någon nackdel för omgivningen i form av en större på- verkan. Skulle en sådan trots allt uppstå på ett sätt som inte kunnat förutsägas åligger det Trafikverket att ersätta de skador som uppstår.
Samma skäl, med vissa tillägg, gör sig gällande avseende andrahandsyrkandet. Mark- och miljödomstolen har bedömt att det är skäligt med 600 l/min (det ursprungliga 180 l/min samt ytterligare tillståndsgivna 420 l/min), vilket var något lägre än Trafikverket yrkat. Som visats av Trafikverket finns det ingen skillnad i risk för skada eller
s. 11 Sida 11 av 63 i domstolens handling
omgivningspåverkan vid denna mängd eller en större mängd, såsom nu yrkats. Det saknas skäl att i sig begränsa inläckaget till en lägre nivå än den yrkade.
Enligt den praxis som finns föreskrivs begränsningsvärden avseende bortledning av grundvatten med en viss marginal. Som framgår ovan ligger idag de bortledda mängd- erna nära den tillståndsgivna begränsningen. Någon marginal finns således inte i nu- varande reglering. Som visats är det nödvändigt med en marginal för att kunna hålla tunneln i drift och utan skador. Den mätosäkerhet som visat sig gör detta behov än tydligare, utan någon ökad risk för skada eller större omgivningspåverkan.
T.E. och E.E. har hänvisat till vad de anfört i mark- och miljö-domstolen och därutöve r anfört bland annat följande. Det är häpnadsväckande att Trafikverket inte av tidigare genomförda projekt lärt sig att markens beskaffenhet inte är vad den förefaller vara. Fastigheter ovan och kring tunnlarna har redan påverkats negativt. Den successivt ökade klimatförändringen borde medföra att domstolen skärper kraven för inläckande vatten. Alla tänkbara åtgärder behöver vidtas för att säkerställa att tunnlarna inte än mer påverkar närmiljön negativt. Att projektet fördyras och försenas är av underordnad betydelse.
L-M.A. och F.F. har i huvudsak anfört att de motsätter sig ändring på grund av att va d de fått till sig är att en bergvärmepumps effektivitet är beroende av nivån på grundvattnet i det slutna systemet.
P.A. och S.A. har hänvisat till vad de anfört i mark- och miljödomstolen och därutöver anfört bland annat följande. Trafikverket lämnade inte in sitt överklagande inom det anstånd som Mark- och miljööverdomstolen beviljade och det måste därför anses ha inkommit för sent. Trafikverket pekar på mätosäkerhet men underhåller inte mätinstrumenten, vilket resulterar i betydande felmätningar. Trafikverket borde undersöka om yngre träd utan utbrett rotsystem har påverkats av grundvattenbortledningen. Det har dessutom varit onormalt höga mängder nederbörd senaste åren. Lågt inläckage har ett egenvärde då grundvattennivån alltid blir högre med ett lägre inläckage. Ytterligare efterinjektering bör kunna utföras i servicetunneln även efter driftstart. Trafikverkets agerande och inställning till ökade kostnader och
s. 12 Sida 12 av 63 i domstolens handling
förseningar visar att de bryr sig lite om konsekvenserna för miljön i centrala Varberg. Det är bättre att bekosta en tätning av tunneln än att i framtiden ersätta drabbade fastighetsägare.
D.H. och A.W. har anfört bland annat följande. Deras fastighet ligger inom det utöka de riskområdet för påverkan av energibrunnar. Trots att de nyligen bytt till en ny bergvärmepump förbrukar de enligt sin elleverantör drygt 40 procent mer el än jämförbara hushåll. Därför upprepar de den begäran som framställdes i mark- och miljödomstolen.
M.K. har i huvudsak anfört att en minskning av grundvattennivån i bergvärme-brunn ens borrhål skulle innebära att det eventuellt behöver borras ett nytt hål. Han är inte b eredd att stå den kostnaden.
Meras Bostäder AB har anfört bland annat följande. Det är fast praxis att tillstånd för bortledande av inläckande grundvatten under driftskedet av tunnelprojekt förenas med någon sorts begränsning av hur stort inläckaget ska vara. Tiden för framställande av anspråk med anledning av oförutsedd skada har i enlighet med den längsta perioden som miljöbalken tillåter bestämts till 20 år, men driften av Varbergstunnelns kommer att pågå längre än 20 år. Det kan inte i nuläget uteslutas att ett oreglerat inläckage kan komma att orsaka skador på omgivningen. Även om det är en minskad sannolikhet för att tunneln kommer att släppa igenom mer vatten framöver, kan inte heller ett sådant scenario uteslutas. Tillståndet behöver förenas med en begränsning av tillåten mängd inläckande vatten så att åtgärder kan vidtas innan risk för skada eller påverkan uppstår.
MÅLETS HANDLÄGGNING
Målet har med stöd av 23 kap. 6 § miljöbalken avgjorts utan huvudförhandling.
Trafikverket har i Mark- och miljööverdomstolen gett in mätningar som visar sättningsförloppet från tre representativa fastigheter i centrala Varberg, inläckande grundvatten i tunnlarna, grundvattennivåerna i brunnar och rör utmed bergtunnlarna
s. 13 Sida 13 av 63 i domstolens handling
samt korrelationen mellan grundvattennivå och mängd inläckande grundvatten i tunnlarna.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Den huvudsakliga frågan i målet är om det finns förutsättningar att ge Trafikverket tillstånd att leda bort en större mängd grundvatten än vad mark- och miljödomstolen gett tillstånd till.
Frågan om ökad grundvattenbortledning
Alla som bedriver eller avser bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik (2 kap. 3 § miljöbalken). Kraven gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder (2 kap. 7 § miljöbalken).
För att ytterligare grundvattenbortledning ska kunna tillåtas krävs att denna inte medför oacceptabla risker för omgivningen. De risker som föreligger i detta fall är främst påverkan på naturvärden, enskilda brunnar och energibrunnar och sättnings- känsliga byggnader. Mark- och miljööverdomstolen delar mark- och miljödomstolens bedömning att eventuella skadeeffekter till största delen redan borde ha visat sig till följd av den grundvattenavsänkning som skett under anläggningsskedet. Det har, trots omfattande mätningar, inte framkommit att det har identifierats skador i någon nämn- värd omfattning. Mot denna bakgrund instämmer Mark- och miljööverdomstolen i mark- och miljödomstolens bedömning att det inte kan anses rimligt att nu vägra tillstånd till ökad grundvattenbortledning.
Av utredningen i målet framgår i vilken omfattning Trafikverket utfört för- och efter- injektering i tunnlarna för att begränsa det ökade inflödet av grundvatten. Trafikverket
s. 14 Sida 14 av 63 i domstolens handling
har i Mark- och miljööverdomstolen gett in mätningar som visar ett rullande 7-dagars- medelvärdet om knappt 680 l/min och rullande 60-dagarmedelvärde om knappt 660 l/min i slutet av januari 2025. Det beräknade rullande årsmedelvärde för drift- skedet uppgick vid tidpunkten till 620 l/min och visar en stigande kurva. Trafikverket har redogjort för de åtgärder som vidtagits för att minska det högre inläckaget. Vidare har Trafikverket redogjort för projektets erfarenheter av uppföljningen av de olika åtgärderna. Av dessa uppgifter framgår att en slutsats är att tätning endast kan ske till en viss nivå och att det därefter är svårt att minska inläckaget mer än marginellt, oavsett injekteringsinsats och val av injekteringsklass. En annan slutsats är att nivån av täthet som kan åstadkommas med injektering i huvudsak beror på förutsättningarna i bergmassan. Trafikverket har även redogjort för att det högre inläckaget inte har ökat påverkansområdet eller ökat risken för skada.
Även om det kan antas finnas ett visst utrymme kvar för ytterligare efterinjektering, innebär den åtgärden en kostnadsökning och tidsförskjutning för projektet utan att åtgärden kan antas medföra någon märkbar effekt. Det måste också tas i beaktande att efterinjektering i sig innebär en belastning på miljön, vilket begränsar miljönyttan av åtgärden. Mark- och miljööverdomstolen anser därför att det finns förutsättningar att tillåta Trafikverket att leda bort en större mängd grundvatten än vad mark- och miljö- domstolen gett tillstånd till.
Trafikverket har i första hand yrkat att få leda bort samtligt inläckande grundvatten. Trafikverket har motiverat detta med att begränsning i form av en viss mängd l/min saknar en faktisk miljönytta, eftersom behovet av att bortleda mer grundvatten ökar endast om nederbörden ökar. Enligt Trafikverket skulle en ökad bortledning av grund- vatten därför inte ge någon ökad omgivningspåverkan. Trafikverket har framhållit svårigheten att prognosticera det framtida inläckaget på grund av nederbördsmängdens variation mellan olika år och ovissheten avseende klimatförändringar, vilket medför ett behov av att lägga till betydande marginaler i fråga om avledningsmängden om till- ståndet ska stå sig över tid.
En utgångspunkt vid den miljöprövning som ska göras enligt miljöbalken är att ramarna för tillståndet är tydligt reglerade. Domstolen måste utifrån det underlag som
s. 15 Sida 15 av 63 i domstolens handling
sökanden presenterar säkerställa att verksamheten inte får en oacceptabel påverkan på allmänna och enskilda intressen, som t.ex. byggnader, naturobjekt och enskilda brunnar. För vattenverksamhet är påverkansområdet centralt för att avgöra vilken påverkan verksamheten får på allmänna och enskilda intressen. Av underlaget i detta mål framgår att det ökade inflödet av grundvatten hittills inte har resulterat i en större påverkan. Detta säkerställer dock inte att ytterligare ökade flöden, t.ex. på grund av sprickbildning i berget eller tätningens funktion, medför någon oacceptabel påverkan. Konsekvenserna att ge Trafikverket tillstånd att leda bort allt grundvatten är därför inte överblickbara. Mark- och miljööverdomstolen bör inte meddela ett tillstånd som tillåter en sådan oreglerad påverkan. Ett sådant tillstånd skulle inte ge en tydlig ram för gränsen för den tillåtna påverkan. Mark- och miljööverdomstolen bedömer därför att grundvattenbortledningen från tunnlarna ska regleras.
Trafikverket har i andra hand yrkat att få leda bort totalt 840 l/min, räknat som rullande årsmedelvärde. Mängden är beräknad utifrån de mängder som har läckt in under tunneldrivningen med en marginal utifrån prognosen om ett ökande inläckage på grund av varierande nederbörd och pågående klimatförändringar. Mängden är sedan justerad för att kompensera för de felkällor som identifierats i projekt. Trafikverket har även adderat en viss marginal utifrån att det är fråga om ett begränsningsvärde.
Av det underlag som Trafikverket presenterat framgår att det finns ett behov av att öka grundvattenbortledningen för att kunna bedriva verksamheten i tunnlarna och att det föreligger svårigheter att prognosticera framtida flöden. Samtidigt framstår risken för skador vid den yrkade grundvattenbortledningen som små, särskilt med beaktande av att tunneldrivningen är klar. Ett bifall till Trafikverkets andrahandsyrkande får enligt Mark- och miljööverdomstolen anses vara en rimlig avvägning mellan å ena sidan Trafikverkets intresse av att bedriva projektet rationellt och å andra sidan de hänsyn som ska tas till motstående enskilda och allmänna intressen. Trafikverket ska därför tillåtas att under driftskedet leda bort totalt 840 l/min inläckande grundvatten, räknat som rullande årsmedelvärde.
s. 16 Sida 16 av 63 i domstolens handling
Övriga frågor
Flera av de enskilda motparterna har begärt att Trafikverket ska garantera att framtida eventuella skador ersätts. Domstolen konstaterar att den tid för oförutsedd skada som enligt mark- och miljödomstolens dom den 28 november 2018 i mål M 465-17 fastställts till 20 år räknat från arbetstidens utgång, även omfattar den som är upptagen som sakägare i nu aktuellt mål. Det saknas förutsättningar att därutöver reglera ersättning för eventuella framtida skador. Mark- och miljööverdomstolen tar därför inte nu ställning till detta.
P.A. och S.A. har inte överklagat mark- och miljödomstolens dom. Deras yrkande om att det ursprungliga villkoret om 180 l/min räknat som rullande årsmedelvärde fortsatt ska gälla kan därmed inte prövas inom ramen för detta mål. P.A. och S.A. har även framfört att Trafikverkets över- klagande har inkommit för sent och som skäl för det anfört att Trafikverket inte kompletterat sitt överklagande i tid. Rättstidsprövningen av Trafikverkets överklag- ande har gjorts av mark- och miljödomstolen och kan inte genom en begäran inom ramen för detta mål överprövas av Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen kan dock konstatera att Trafikverket under handläggningen i Mark- och miljööverdomstolen begärt och beviljats ytterligare anstånd för att komplettera sitt överklagande. Kompletteringen har därefter inkommit inom fristen.
Rättegångskostnader
Meras Bostäder AB har yrkat att Trafikverket ska ersätta bolagets rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 96 719 kr, vilket vitsordats av Trafikverket. Bolaget, som har rätt till ersättning för rättegångskostnader, ska tillerkännas begärd ersättning.
s. 17 Sida 17 av 63 i domstolens handling
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 2025-09-23
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Fredrik Ludwigs och Åsa Hanna, tekniska rådet Annika Billstein Andersson samt tf. hovrättsassessorn Anna Lundgren, referent.
s. 18 Sida 18 av 63 i domstolens handling
Bilaga A VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 1160-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-04 meddelad i Vänersborg
PARTER
Sökande Trafikverket 781 89 Borlänge
Ombud: F.N.
SAKEN
Ansökan om tillstånd att leda bort ytterligare mängder grundvatten från tunnlar och övriga anläggningar i berg under driftskedet för projekt Varbergstunneln
DOMSLUT
Mark- och miljödomstolen lämnar Trafikverket tillstånd att från tunnlar och övriga anläggningar i berg för Varbergstunneln, utöver vad som medges i befintligt till- stånd av den 28 november 2018 i mål M 465-17, under driftskedet leda bort ytterli- gare 420 liter per minut inläckande grundvatten, d.v.s. totalt 600 l/minut, räknat som rullande årsmedelvärde.
Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Trafikverket har uppgett i ansökan och i övrigt åtagit sig i målet.
Verksamheten ska omfattas av befintligt pågående kontrollprogram. Kontrollpro- grammet ska anpassas till den tillkommande vattenverksamheten.
För det nu meddelade tillståndet gäller den arbetstid och den tid för framställande av anspråk i anledning av oförutsedd skada som bestämts i Mark- och miljödomsto- lens dom 28 november 2018 i mål M 465-17; innebärande att arbetstiden löper till
s. 19 Sida 19 av 63 i domstolens handling
den 28 augusti 2027 och tiden för anmälan av oförutsedd skada till den 28 augusti 2047.
Nu meddelat tillstånd får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.
Prövningsavgiften fastställs till 26 203 kr.
Trafikverket ska utge ersättning för rättegångskostnader till Meras Bostäder AB med 109 250 kr, varav ombudsarvode 90 000 kr inkl. moms.
s. 20 Sida 20 av 63 i domstolens handling
BAKGRUND Vänersborgs tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, lämnade den 28 november 2018 i mål M 465-17 Trafikverket tillstånd att för anläggande och drift av Västkustbanan, delen Varberg – Hamra, från tunnlar och övriga anläggningar i berg, under bygg- och driftskedet, leda bort inläckande grundvatten samt att vid behov utföra infiltra- tion för att upprätthålla godtagbara grundvattennivåer m.m.
För grundvattenbortledningen fastställdes följande villkor (villkor 2; justerat genom Mark- och miljööverdomstolens dom den 18 februari 2020 i mål M 12389-18). Karaktärsområde Räknat för grundvatten- Räknat för grundvatten- bortledning i byggskede bortledning i driftskede som riktvärde (rullande (rullande årsmedelvärde) 60 dagars medelvärde) Söder om Getterö- Får inte överskrida 480 <1 l/s bron inklusive tråg l/min (8 l/s) i samband med och betongtunnel anläggandet av tråg och be- tongtunnel, förutsatt att hela schakten för tråg och be- tongtunnel står öppen. Bergtunnlar Får inte överskrida 360 Får inte överskrida 180 l/min l/min (6 l/s) längs bergtunn- (3 l/s) längs bergtunnlarna. larna. Söder om bergtunnel Får inte överskrida 360 <1 l/s längs tråg och betong- l/min (6 l/s) i samband med tunnel. anläggande av tråg och be- tongtunnel, förutsatt att hela schakten för tråg och be- tongtunnel står öppen. Får inte överskrida 90 l/min Får inte överskrida 90 l/min (1,5 l/s) vid grundvatten- (1,5 l/s) från ytliga jordlager avsänkning i ytliga jordla- vid skärningen för Österle- ger i samband med anläg- den gandet av skärning för Ös- terleden under järnvägen. Får inte överskrida 180 Får inte överskrida 180 l/min l/min (3 l/s) i samband med (3 l/s) för skärning, enskild anläggandet av vägport för väg vid Vareborg enskild väg vid Vareborg.
Överskrids något av de angivna riktvärdena, är Trafikverket skyldigt att vidta åtgärder så att värdena kan innehållas.
s. 21 Sida 21 av 63 i domstolens handling
Arbetstiden för den tillståndsgivna vattenverksamheten bestämdes i domen till åtta år från det att domen vunnit laga kraft i tillståndsdelen. Domen vann laga kraft i till- ståndsdelen när Högsta Domstolen den 28 augusti 2019 beslutade att inte lämna prövningstillstånd avseende det överklagande som berörde tillståndsdelen. Arbetsti- den löper sålunda till den 28 augusti 2027.
Tiden för framställande av anspråk i anledning av oförutsedd skada till följd av vat- tenverksamheten bestämdes till 20 år räknat från arbetstidens utgång, dvs. till den 28 augusti 2047.
ANSÖKAN
Yrkanden Trafikverket har yrkat tillstånd att från tunnlar och övriga anläggningar i berg för Varbergstunneln, under driftskedet, utöver vad som medges i befintligt tillstånd av den 28 november 2018 i mål M 465-17, - leda bort samtligt inläckande grundvatten alternativt - leda bort ytterligare 570 liter per minut inläckande grundvatten, d.v.s. totalt 750 l/minut, räknat som rullande årsmedelvärde.
Trafikverket har vidare yrkat - att arbetstiden för den nu tillståndssökta vattenverksamheten omfattas av den ar- betstid som bestämdes genom mark- och miljödomstolens dom 28 november 2018 i mål M 465-17 (8 år från det att mark- och miljödomstolens dom vunnit laga kraft i tillståndsdelen), - att tiden för framställande av anspråk i anledning av oförutsedd skada till följd av nu tillståndssökt vattenverksamhet ska omfattas av den tid som bestämdes ge- nom mark- och miljödomstolens dom 28 november 2018 i mål M 465-17 (20 år från arbetstidens utgång), - att mark- och miljödomstolen förordnar enligt 22 kap. 28 § miljöbalken att till- ståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.
s. 22 Sida 22 av 63 i domstolens handling
Rådighet Trafikverket har rådighet att bedriva vattenverksamhet som behövs för allmän väg eller järnväg enligt 2 kap 4 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vat- tenverksamhet m.m. Den tidigare tillståndsprövade samt nu tillkommande verksam- het utförs även numera inom egen fastighet alternativt inom område som Trafikver- ket har rätt att tillfälligt nyttja enligt järnvägsplanen.
Bakgrund Västkustbanan mellan Göteborg och Lund är en av Sveriges viktigaste stambanor. Sedan 1980-talet har banan successivt byggts ut från enkelspår till dubbelspår med avsikten att skapa ett snabbt, effektivt och miljövänligt transportmedel för både människor och gods. Målet är dubbelspår på hela Västkustbanan, eftersom det be- hövs för att möta transportsystemets behov av ökad kapacitet. Ett fullt utbyggt dub- belspår ger möjlighet till ökad turtäthet, attraktiva tåglägen för godstrafiken, kortare restider och ökad tillförlitlighet i hela transportsystemet.
Varbergstunneln är del i Trafikverkets ombyggnad av Västkustbanan. Projektet om- fattar dubbelspår på sträckan Varberg-Hamra och inkluderar en tunnel under cen- trala Varberg. Byggstart för projektet var september 2019 och enligt tidplanen ska sträckan öppnas för trafik i december 2024.
Trafikverket har tillstånd enligt miljöbalken för bortledning av grundvatten från bland annat bergtunneln i driftskedet. Eftersom förutsättningarna har visats sig av- vika från förväntat vad gäller inläckage och möjligheten att begränsa detta förelig- ger ett behov att utöka tillståndet.
I domen ingår även tillstånd för åtgärder i anslutning till Natura 2000-området Get- terön, omledning av flera vattendrag och grundvattenbortledning vid två planskilda korsningar söder om Varberg samt för byggskedet även bortledning av grundvatten för tråg och betongtunnel både norr och söder om bergtunnlarna. Dessa åtgärder ge- nomförs i enlighet med tillståndet och är inte aktuella för omprövning. Vad gäller
s. 23 Sida 23 av 63 i domstolens handling
miljöpåverkan i form av buller, vibrationer, stomljud samt hantering av länshåll- ningsvatten under byggtiden gäller samma förutsättningar som i den tidigare ansö- kan. Dessa delar är inte aktuella att ompröva.
Beskrivning av projektet Järnvägsplanen för Varbergstunneln omfattar en utbyggnad till dubbelspår av Väst- kustbanan mellan Varberg och Hamra, en sträcka på cirka 7,5 kilometer. Under cen- trala Varberg planeras järnvägen gå i tunnel. I övergångarna mellan tunnel och spår i marknivå anläggs betongtråg. Den sammanlagda sträckan med tunnel och tråg är 4,7 km varav cirka 2,8 km är bergtunnel.
Stationen för resandeutbyte planeras ligga cirka 150 meter norr om det befintliga stationshuset. De nya plattformarna ligger nedsänkt cirka nio meter djupt i ett tråg. Direkt söder om plattformarna övergår tråget i en täckt betongtunnel och därefter anläggs en bergtunnel, som sträcker sig under staden. I södra delen anläggs ett tråg i anslutning till tunnelpassagen och järnvägen går söderut till stora delar i markplan. Bergtunneln, som egentligen är två parallella tunnlar, består av en spårtunnel för dubbelspår, en servicetunnel och nio tvärtunnlar. Servicetunnlen ska även kunna an- vändas som räddningstunnel om en olycka skulle inträffa. Hela servicetunneln var utsprängd 21 december 2022. Endast 274 meter återstår av spårtunneln per 1 mars 2023. Genombrott i spårtunneln förväntas ske i slutet av april 2023.
I målet aktuell vattenverksamhet Denna ansökan omfattar vattenverksamhet i form av grundvattenbortledning med syftet att kunna bedriva tågtrafik i de bergtunnlar under Varberg som är under upp- förande. Det har visat sig vara omöjligt att täta tunnlarna med injektering till den grad som krävs för att innehålla nuvarande villkor för driftskedet 180 liter/minut som årsmedelvärde. För att klara villkoret krävs betonginklädnad av båda tunnlarna vilket medför mycket högre kostnader, större klimatpåverkan i form av koldioxidut- släpp och ungefär 3 års fördröjning av trafikstart utan att uppnå någon väsentlig lo- kal miljönytta.
s. 24 Sida 24 av 63 i domstolens handling
Den ansökta grundvattenbortledningen medför att grundvattennivån i omgivningen sänks. Störst sänkning sker i grundvattenmagasinet i berg närmast tunnlarna. Base- rat på uppmätt avsänkning under byggskedet och modellerad avsänkning för drift- skedet redovisas ett påverkansområde. Inom påverkansområdet kan avsänkning större än 1 meter uppkomma i berggrundens grundvattenmagasin och avsänkning i ytliga grundvattenmagasin kan uppgå till mer än 0,3 meter.
Bedömt påverkansområde i berg, undre magasin/djupare jordlager samt övre magasin/ytli- gare jordlager under driftskedet.
Motiv till ansökan Det läcker in en större mängd vatten i tunneln än vad som beräknades när den ur- sprungliga ansökan gjordes. En bidragande orsak till detta är att de s.k. horisontella sprickzonerna är mer omfattande än vad som bedömts tidigare. Anledningen till det större inläckaget är att berget är mera uppsprucket än vad som förväntats. Speciellt de frekvent förekommande horisontella sprickorna har visat sig vara svåra. Bedöm-
s. 25 Sida 25 av 63 i domstolens handling
ning av grundvattenbildningen i området som gjordes i samband med tidigare ansö- kan har visat sig vara en underskattning. Sammantaget innebär fler sprickor, lägre tätningseffekt och mer grundvatten att inläckaget nu är betydligt större än förväntat.
Trafikverket har genomfört (och genomför) omfattande efterinjekteringsinsatser för att minska inläckaget. Efterinjekteringåtgärder har dock begränsningar och enligt de beräkningar som finns (som bygger på den omfattande kännedom som nu föreligger kring tunneln och omkringliggande berg) kommer det inte vara möjligt att nå det befintliga inläckagevillkoret om 180 l/min. Det krävs således ett nytt tillstånd för att kunna bedriva järnvägsdrift i tunneln. I detta sammanhang ska även noteras att Tra- fikverket även för kommande järnvägsdrift i tunneln måste tillse att läckaget hålls på en rimlig nivå, ett allt för högt inläckage påverkar den teknik som finns i tunneln negativt.
Risken för sättningsskador har överskattats i tidigare prövning. Sättningar har upp- kommit till följd av verksamheten och har på några ställen orsakat skador. Där det uppkommit sättningsskador är dessa orsakade av rörelser i jord och berg till följd av sprängning eller spontslagning. Trafikverket leder idag bort mer vatten än vad som ingick som underlag i beräkningen men omfattningen av sättningsskador orsakade av grundvattensänkningen är i det närmaste försumbar. Det föreligger således ingen beaktansvärd risk avseende sättningar för den nu ansökta verksamheten.
En påverkan som uppstår på grund av grundvattenbortledningen är teoretiskt mins- kad maxnivå av effektuttag i energibrunnar (bergvärme). Trafikverket kommer att kompensera berörda fastighetsägare enligt en ersättningsmodell varför någon skada på grund av detta inte uppstår för enskilda.
Yrkandet om tillstånd att leda bort samtligt inläckande vatten Vid tidpunkten för detta måls avgörande kommer tunnlarna vara helt utsprängda och tunnelns hydrogeologiska egenskaper vara kända. Erfarenhet från byggtiden är att inläckaget ökar under perioder med mycket nederbörd och minskar under torr-
s. 26 Sida 26 av 63 i domstolens handling
perioder. Anledningen till detta är att mycket nederbörd leder till högre grundvat- tennivå och större inläckage och lite nederbörd leder till låga grundvattennivåer och mindre inläckage. Det saknas således koppling mellan stort inläckage och ökad risk för skada. Eftersom vädret varierar mellan olika år och ovissheten avseende på- gående klimatförändring är påtaglig är det omöjligt att göra en tillförlitlig prognos för framtida inläckage. Svårighet att prognostisera på längre sikt innebär att bety- dande marginaler måste läggas till mängden vilket då gör begränsningen mindre meningsfull.
Det är svårt att vidta åtgärder i efterhand. Ska åtgärder göras i efterhand innebär det att hela järnvägsanläggningen ska plockas bort och sedan monteras tillbaka vilket inte är rimligt. Skulle det visa sig om ett antal år att inläckaget ökar på grund av ne- derbörd eller liknande kommer den enda lösningen vara att stänga tunneln om inte tillståndet medger att hålla den torr. Utöver de problem som en avstängning av Västkustbanan skulle ge skulle det sannolikt innebära att tunnelns samtliga tekniska system skulle behöva bytas ut eller renoveras. Till detta kommer att omfattningen av sättningsskador som kan härledas till grundvattenbortledningen är ytterst begrän- sade. Tillkommande sättningar under driftskedet av sådan omfattning att det kan leda till skada förvänta inte uppkomma. Utifrån detta saknas direkta skäl till varför bortledningen av grundvatten måste vara reglerad till en viss mängd.
Yrkande om att leda bort en viss mängd vatten För det fallet att domstolen inte finner det möjligt att meddela ett tillstånd utan en mängdbegränsning har Trafikverket yrkat på ett tillstånd att leda bort ytterligare 570 l/min. Denna mängd är beräknad utifrån de mängder som har läckt in under tunneldrivningen med en marginal utifrån prognosen om ett ökande inläckage på grund av varierande nederbörd och pågående klimatförändringar. En viss marginal har även adderats utifrån att det är fråga om ett begränsningsvärde.
Geologi och grundvatten Topografin i området som berörs av grundvattenbortledningen varierar från nära havsnivån upp till ett höjdparti över 35 meter över havet. Bergets överyta är mycket
s. 27 Sida 27 av 63 i domstolens handling
varierande vilket medför att jorddjup mellan 0 och 20 meter förekommer. Jordlag- ren består mestadels av friktionsjord i form av sandig morän och postglacial sand. Ytligt förekommer fyllning, som mest upp till 3 meter. Finkornigare jordlager som lera och silt förekommer främst närmast kusten men även i ett stråk österut från Stationshuset, i några kvarter väster om Stora torget samt i anslutning till södra tun- nelmynningen. Leran är skiktad med inslag av silt och finsand vilket innebär att den reagerar snabbt på trycksänkning i grundvattnet. Leran är överkonsoliderad vilket innebär att den tidigare varit utsatt för högre belastning och därför kan motstå en viss grundvattensänkning utan att deformeras.
Berggrunden består av urberg i form av gnejsig granit och charnockit. Berggrunden genomkorsas av sprickzoner med dominerande sprickriktningar nordväst-sydost och nordost-sydväst. Förekomsten av sprickor som är flacka, nära horisontella, är riklig. Systemet av sprickor innebär att berget kan liknas vid nästan rätvinkliga byggklos- sar som ligger ovanpå och tätt intill varandra.
Grundvatten förekommer i huvudsak i tre olika grundvattenmagasin; berggrundens spricksystem, undre grundvattenmagasin i jord och övre grundvattenmagasin i jord. Inom delar av området förekommer ett tätare jordlager mellan övre och undre ma- gasin i jord. Detta medför att markant olika grundvattennivåer kan förekomma. Jordlager med hög genomsläpplighet förekommer ställvis speciellt i anslutning till svackor i berggrunden. Berggrundens genomsläpplighet varierar, oftast i storleks- ordning 10-6 till 10-5 m/s i sprickzoner och 10-8 till 10-7 m/s i mer kompetent berg, dock med variation beroende på bergdomän.
Anläggningen Anläggningen där grundvattenbortledning sker består av två parallella tunnlar i berg, en spårtunnel för dubbelspår och en servicetunnel stor nog för lastbil och ar- betsfordon. Mellan tunnlarna finns en cirka 10 meter bred bergplint som genomkor- sas av totalt nio tvärtunnlar. Servicetunneln tillsammans med tvärtunnlar fungerar som räddningsväg vid händelse av olycka. Sträckan där järnvägen går i bergtunnel är cirka 2,8 km lång, vilket betyder att den totala tunnellängden är cirka 5,6 km.
s. 28 Sida 28 av 63 i domstolens handling
För att reducera mängden grundvatten som läcker in i tunnlarna sker tätning genom för- och efterinjektering främst med cement. I mindre utsträckning används polyu- retan som tätningsmedel. Tätningen har visat sig vara betydligt svårare att genom- föra än vad som förutsågs vid planering av arbetena. Trots att injekteringen utökats med mer än 100 % är det inte möjligt att täta till den grad som befintligt tillstånd medger.
Längs de delar av tunnlarna där det är störst inläckage behöver vatten som läcker från tak och väggar hindras från att droppa/rinna ner på installationer som exempel- vis kontaktledningar. Vattnet leds mot golvet i ett mellanrum mellan berget och en tät och isolerande plastmatta som fästs i tak och på väggar. Plastmattan skyddas av ett lager sprutbetong.
Bortledning av grundvatten Anläggandet av tunnlar och tråg pågår inom projekt Varbergstunneln sedan 2019. I februari 2023 pågående vattenverksamheten omfattar bland annat grundvattenbort- ledning från ovan beskrivna bergtunnlar. Tunneldrivningen slutfördes 26 maj 2023. Den 29 januari 2024 noterades ett inläckage på 565 l/min som ett rullande 60 dagars medelvärde. Motsvarande värde den 4 februari 2024 var 558 l/min. Prognosen för inläckage när tunnlarna är färdiga är cirka 650 l/min. Med hänsyn till att grundvat- tennivåerna i området kan bli högre till följd av variationer i väder och pågående klimatförändringar behövs en marginal för ett eventuellt villkor avseende inläcka- gets storlek. Nedan anges inläckaget som funktion av tid. I grafen presenteras även nederbörd som rullande 7-dygnsvärden från den närliggande mätstationen Getterö- verken. Vid jämförelse mellan dessa värden framkommer en tydlig korrelation mel- lan nederbörd och höjda grundvattennivåer å ena sidan och uppmätt inläckage å andra sidan. Detta innebär att en fortsatt variation av inläckage kan förväntas utifrån årstider och nederbörd, trots att tunnlarna är utsprängda och de stora tätningsar- betena är slutförda.
s. 29 Sida 29 av 63 i domstolens handling
Den systematiska efterinjekteringen i områden med stora och tydliga inläckage av- slutades den 31 juli 2023. Mätningar visar på ett något ökat inläckage även efter denna period.
I projektet har infiltration endast utförts vid vissa enstaka skyddsobjekt. Kv. Brunn- sparken har endast påverkats av bergtunnlarna medan Kv. Prostlyckan, Kv. Verk- staden och Stationshuset även har påverkats av vattenverksamheten kopplat till ar- betena med tråg och betongtunneln i norr. Sättningsavvägningar har utförts en gång i veckan i området där infiltration skett. Sedan april 2022 har inga rörelser noterats i Kv. Brunnsparken varför infiltrationen där avslutades den 2 december 2022 och vid Torggatan den 8 december 2022.
Efterinjekteringsåtgärderna utfördes mellan den 1 mars 2022 och den 31 juli 2023. Järnvägsinstallationer kräver en droppfri tunnelmiljö vilket krävt att 91 % av tak och väggar i spårtunneln täckts in med betonginsprutade isolerade dräneringsmattor. Detta arbete påbörjades i februari 2023 och avslutades under januari 2024. Idag ut-
s. 30 Sida 30 av 63 i domstolens handling
förs endast mycket små tätningsinsatser med marginell inverkan på inläckagemäng- derna i stort. Dessa utförs i samband med genomföringar och håltagningar vid mon- tering av fundamenten för kontaktledningsskenan, kabelstegar eller liknande.
Hantering av avloppsvatten I tunnlarna anläggs ett dräneringssystem för att leda vattnet till en pumpstation belä- gen vid servicetunnelns lägsta punkt. Därifrån pumpas vattnet ut till den norra tun- nelmynningen och vidare till en fördröjningsdamm och vidare till hamnbassängen som blir slutlig recipient. Utloppet från dammen kan stängas om vattnet skulle bli förorenat till följd av en olycka eller brand i tunnlarna.
Bästa möjliga teknik Den enda möjliga metoden att uppfylla villkoret för inläckage i befintligt tillstånd är fullständig betonginklädnad. Med hänsyn till behovet av tidsförlängning med cirka 3 år och kostnad i storleksordning 4,5 miljarder SEK (kostnad för förlängd projekt- tid oräknad) bedöms metoden inte vara rimlig att tillämpa i Varbergsprojektet. Me- toden skulle även leda till en ökning av projektets klimatpåverkan med 90 000 ton koldioxidekvivalenter, vilket innebär en ökning med mer än 70 % av projektets to- tala beräknade bidrag.
Den metod som projektet har valt är att genomföra ytterligare tätning genom efter- injektering på de delsträckor där tunnlarna korsar sprickzoner med större inläckage. Metoden minskar inläckaget med 200-290 l/min till en kostnad av 7-10 MSEK och kan genomföras utan att trafikstarten påverkas.
Miljökonsekvenser Länsstyrelsen i Hallands län har beslutat att den utökade grundvattenbortledningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar tre kategorier av skyddsobjekt: · naturmiljö, urbana grönområden och rekreativa miljöer (naturvärde) · enskilda brunnar och geoenergianläggningar
s. 31 Sida 31 av 63 i domstolens handling
· sättningskänsliga byggnader (inklusive sättningskänsliga byggnader med stort kul- turmiljövärde). Negativa konsekvenser bedöms kunna uppstå vid ett antal alléer samt vid Påsk- bergsskogen, medan den utökade vattenverksamheten inte bedöms medföra några negativa konsekvenser vid dammar och ytvatten. Fortsatt uppföljning ska genomfö- ras vid objekten så länge behov kvarstår inom ramen för pågående kontrollprogram. Inom påverkansområdet finns inga kommunala vattentäkter och alla fastigheter har möjlighet till kommunal vattenförsörjning. Det finns ett stort antal energibrunnar och ett litet antal övriga brunnar. Eftersom Trafikverket kommer att betala ersätt- ning för skada i form av minskat effektutbyte i energibrunnarna bedöms små konse- kvenser uppkomma för övriga brunnar.
Fastigheter som riskerar att få skador orsakade av sättningar till följd av en sänk- ning av grundvattentrycket förekommer där det finns sättningskänsliga lerlager. Dessa ligger i bergtunnlarnas norra och allra mest södra delar samt i sex kvarter i centrala Varberg längs med bergtunnlarnas sträckning. Där finns byggnader som är sättningskänsliga, inklusive kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Konsekvenserna bedöms som måttliga till stora negativa. Det är dock inte grundvattensänkning en- bart som är den bidragande orsaken till sättningar utan främst närheten till tunnel inom områden med låg bergtäckning, omlagring på grund av vibrationer samt när- het till arbeten med installationer av spont och schaktarbeten. Risken för fortsatta sättningar bedöms dock som liten.
Det finns en vattenförekomst som omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten, Norra mellersta Hallands kustvatten. Den utökade grundvattenbortledningen be- döms inte påverka varken den ekologiska eller den kemiska statusen i vattenföre- komsten. Därmed påverkas inte heller möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnor- men.
Konsekvenserna för de berörda miljöaspekterna och skyddsobjekten bedöms gene- rellt inte bli större än vad som framkom vid den tidigare tillståndsprövningen. Till det ska även ett resurs- och klimatperspektiv beaktas. Trafikverkets bedömning är
s. 32 Sida 32 av 63 i domstolens handling
att den sökta ökade grundvattenbortledningen innebär bättre resursutnyttjande, mindre klimatpåverkan och mindre kostnader för samhället jämfört med att inne- hålla villkoren i gällande dom. Västkustbanan utgör riksintresse för kommunikat- ion. Den ansökta verksamheten är väsentligt för riksintresset.
Skyddsåtgärder Skyddsåtgärderna under det pågående byggskedet inkluderar bland annat beredskap för infiltration av vatten för att förhindra skador på skyddsobjekt. Infiltration pågår för närvarande vid kvarteret Renen (brunnsgalleri), kvarteret Verkstaden, kvarteret Prostlyckan och Stationshuset. Infiltrationsåtgärderna för de aktuella skyddsobjek- ten har visat goda resultat. Vid kvarteret Brunnsparken och Torggatan har infiltrat- ion utförts och avslutats. I syfte att följa upp eventuella nya sättningar fortsätter mätningar enligt upprättat kontrollprogram. Inga ytterligare sättningar har noterats men infiltrationsanläggningarna finns kvar reda att tas i drift om behov uppkommer. Trafikverket bedömer idag att samtliga områden inom vilket infiltration pågår kom- mer kunna avslutas innan byggskedet övergår till driftskedet.
I miljökonsekvensbeskrivningen till den ursprungliga ansökan identifierade Trafik- verket att vissa träd och dammar, som skyddsåtgärd, skulle kunna behöva stödbe- vattnas vid en kraftig grundvattenavsänkning. Vid den löpande kontroll som har ut- förts av träd och dammar har dock ingen påverkan noteras. Eftersom avsänkningen och risken för påverkan torde vara som störst i byggskedet samt att ingen påverkan ännu har observerats, görs bedömningen att denna skyddsåtgärd inte kommer be- höva utföras.
Övervakning och kontroll Utgångspunkten för projekt Varbergstunneln är att inga skador ska uppkomma som en konsekvens av anläggningen. Kontroller som genomförs innan arbetena påbörjas syftar till att inhämta kunskaper om rådande förhållanden i omgivningen innan byggnationen påbörjas. Kontroller under byggskedet görs för att följa upp att bygg- nationen av alla ingående arbetsmoment uppfyller villkoren för verksamheten samt
s. 33 Sida 33 av 63 i domstolens handling
att minimera påverkan på människors hälsa och miljö. Två kontrollprogram, verk- samhetsutövarens- och entreprenörens kontrollprogram, har upprättats och fast- ställts av tillsynsmyndigheterna. I dessa framgår metoder, mätfrekvenser, larm- och stoppvärden. Där finns också mer detaljerad information om hur larm- och stopp- värden tas fram, vad som görs när de överskrids och möjliga åtgärder för att före- bygga påverkan på skyddsobjekt. Insamlade resultat samtolkas med resultat från an- nan övervakning som utförs inom ramen för egenkontroll, bland annat avseende rö- relser i byggnader, spår, mark, ledningar och stödkonstruktioner.
Huvuddelen av resultaten från kontrollen sparas i projektets databas Redbex. Ge- nom denna hålls mätningarna tillgängliga för allmänheten, enskilda särskilt berörda och myndigheterna. Det som inte sparas i Redbex lagras på annat sätt, t.ex. i dag- böcker, protokoll och analysrapporter. Allt finns tillgängligt på projektkontoret. All- mänheten hålls informerade på olika sätt, genom både skriftliga utskick och inform- ationsmöten. Enskilda som blir eller riskerar bli berörda kontaktas direkt. Kontroll- resultat delges inom den dialog som etableras. I samråd med myndigheterna kom- mer kontrollprogrammet i god tid innan driftskedet inleds att uppdateras och anpas- sas så att det på bästa sätt följer upp den omgivningspåverkan som då kan konstate- ras.
Ersättning för skada Den ansökta verksamheten medför lägre grundvattennivå inom påverkansområdet jämfört med ostörda förhållanden. Trafikverket kommer att kompensera fastighetsä- gare med aktiva energibrunnar för minskad värmeutvinning. Ersättning baseras på antagandet att en reducerad effekt i brunnen till följd av grundvattensänkning endast har betydelse under den kallaste tiden på året och att energiförlusten ersätts med el. För att bestämma hur stor grundvattensänkning som uppkommit avser Trafikverket att använda nivåmätningar från observationsrör och brunnar som ingår i kontroll- programmet. För framtida energiförlust tillämpas evighetskapitalisering enligt nuvärdesmetoden och för energiförlust under byggtiden görs också en nuvärdesbe- räkning fram till tidpunkten för utbetalningen.
s. 34 Sida 34 av 63 i domstolens handling
Trafikverket har formulerat några principer för beräkning av skadeersättning: · Ingen sakägare behöver ansöka om ersättning, utan Trafikverket kommer meddela sakägarna individuella förslag utifrån respektive bergvärmebrunns lokalisering. · Beräkningsmodellen används i andra likartade projekt, bland annat Väg E4, förbi- fart Stockholm. · Ersättningen bestäms utifrån skadeståndsrättsliga principer, dvs. att skadelidande ska hållas skadeslös. Ersättningen betalas ut som ett engångsbelopp. · För en påvisad avsänkt vattennivå i energibrunnen regleras uppkommen skada ge- nom ekonomisk ersättning utifrån uppmätt avsänkt grundvattennivå. · För bergvärmebrunn som inte mäts inom ramen för Trafikverkets kontrollprogram förutsätts att påverkan inträffat, om närliggande kontrollbrunn/-ar uppvisar påver- kan. · En grundvattenpåverkan som understiger 1 meter, mätt i den enskilda brunnen el- ler i närliggande brunn, ersätts ej. · Modellen baseras på schablonvärden för anläggningens effekt i förhållande till uppvärmningsbehov så att arbetet att samla in och kontrollera uppgifter om varje enskild anläggning begränsas. · Ersättningen baseras på grundvattenmätningar som utförts och utförs inom fastsla- get kontrollprogram för projektet. · Grundvattensänkningen förutsätts vara konstant under tunnlarnas driftstid och be- stäms av uppmätta grundvattennivåer i påverkansområdet i förhållande till opåver- kade referensmätningar. · Ersättningsmodellen estimerar framtida kostnad för energibortfall genom evighets- kapitalisering enligt nuvärdesmetoden och utbetalas vid ett tillfälle. · Ersättningen sker för den tid på året då effektbehovet är som störst (2 – 3 måna- der). · För att motivera ersättning för driftskede ska det finnas en värmepump som an- vänds vid tidpunkt för avstämning. · Ersättning under byggtiden begränsas till den period som en värmepump har varit i drift. · Om borrhålet ligger inom påverkansområde för befintligt tillstånd ska det vara borrat innan tillståndet fick laga kraft 28 februari 2018. För borrhål inom aktuellt
s. 35 Sida 35 av 63 i domstolens handling
påverkansområde men utanför det tidigare påverkansområdet gäller borrdatum före 1 november 2022. · Ersättningsbeloppet maximeras till kostnad för kompletterande värmekälla alterna- tivt för inkoppling på fjärrvärmenätet, där det är möjligt.
För projekt Varbergstunnel kommer följande beräkningsmodell användas för att be- räkna ersättning för framtida energiförlust. Ersättning = (Timmar max effektuttag x effektförlust x elpris x avsänkning) x (1/p) Där: · Max effektuttag = Del av år med behov av maximalt effektuttag [timmar] · Effektförlust per meter avsänkt grundvattennivå [W/m] · Elpris [kr/kWh] · avsänkning [m] =ersättningsgill förändring av grundvattennivå i borrhålet · p = kalkylränta [%]
När tiden går mot många år/oändligheten minskar tillskottet till den samlade ersätt- ningens storlek (NV). Med beräkningsmodellen har hänsyn tagits till en ”evig er- sättning” för skadan. Formeln för kalkylräntans tillskott till ersättningen kan fören- klas till (a/p) enligt nedan.
Trafikverket bedömer inte att några andra typer av skador ska uppstå på grund av grundvattenbortledningen. För det fallet att en sådan uppstår hanteras dessa inom den ordning som gäller för oförutsedda skador.
Arbetstid Den verksamhet som nu är föremål för prövning innefattar inte något utförande av en ny eller utökad anläggning utan kommer till fullo att utföras med befintlig tidi- gare tillståndsprövad anläggning. Trafikverket hemställer därför om att nu till- ståndssökt verksamhet ska omfattas av tidigare bestämd arbetstid i domen 28 no- vember 2018 i mål M 465-17.
s. 36 Sida 36 av 63 i domstolens handling
Tid för anmälande av oförutsedd skada Denna ansökan innefattar inte tillstånd till någon nytt utförande av en anläggning och därmed ingen ny arbetstid. Det finns därmed inte heller någon ny arbetstid att beräkna en ny tid för oförutsedd skada ifrån. Det tidigare tillståndet innehåller vi- dare den längsta möjliga tiden för vilken inom anspråk om oförutsedd skada kan framställas varför det inte finns skäl för en annan tid än tidigare bestämda.
Verkställighetsförordnande Projekt Varbergstunneln har varit föremål för såväl tillåtlighetsprövning som tidi- gare prövning av mark- och miljödomstolen enligt 11 kap. miljöbalken. Verksam- hetens påverkan på omgivningen är välkänd och konsekvenserna är små för såväl enskilda som allmänna intressen. Projektet är vidare i sin genomförandefas där tun- nelentreprenaden har börjat närma sig sitt slut. Detta medför att det är angeläget att tillståndet kan tas i anspråk så snart möjligt. Trafikverket hemställer därför utifrån denna att domstolen beslutar att tillståndet får tas i anspråk utan att det vunnit laga kraft.
Förslag till villkor - Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Trafikver- ket har uppgett i ansökan eller i övrigt åtagit sig i målet. - Den nu tillståndsökta verksamheten ska omfattas av befintligt pågående kontroll- program. Kontrollprogrammet ska anpassas till den tillkommande vattenverk- samheten.
s. 37 Sida 37 av 63 i domstolens handling
INKOMNA YTTRANDEN
Länsstyrelsen i Hallands län har tillstyrkt ansökan samt anfört att det varken i det löpande tillsynsarbetet eller i övrigt har noterats någon påverkan på allmänna intres- sen genom pågående grundvattenbortledning i bergtunnlar.
Statens Geotekniska institut (SGI) har anfört bl.a. följande. Trafikverket har bedömt att grundvattenytan i centrala Varberg kan avsänkas med 3 m utan att skadliga sättningar uppstår (bedömd överkonsolidering med 30 kPa). Om det finns byggnader som belastar jorden är emellertid överkonsolideringen re- dan ”intecknad”, vilket innebär att sättningar kan uppkomma vid lägre lastökningar än 30 kPa. Överskridande av riktvärden (Trafikverkets benämning) förekommer i kvarteren Prosten, Brunnsparken och Gästgivaren. Trafikverket anför att överskri- danden hanteras inom projektet enligt gängse rutiner och att uppkomna skador åt- gärdas eller regleras ekonomiskt. SGI överlämnar till domstolen att bedöma om sva- ret är tillfyllest.
Krypsättningar kan innebära att sättningar uppstår vid lägre tillskottsspänningar är 30 kPa. Krypsättningar kan pågå under långa tidsperioder efter att konsoliderings- sättningarna upphört. Trafikverket har uppgett att den primära sättningsfasen är re- lativt kort i leran i Varberg och att eventuella krypsättningar inte kommer att vara möjliga att särskilja från konsolideringssättningar inom ramen för ett kontrollpro- gram. I redovisat resultat förefaller det som att portrycken inte mäts i leran, endast grundvattentrycken i den överlagrande och den underlagrande friktionsjorden. Ifall portrycken även mäts i leran är det möjligt att särskilja konsolideringssättningar från krypsättningar efter porövertrycken upphört, vilket möjliggör bättre uppfölj- ning och prognostisering av krypsättningsförloppet. Trafikverket anger vidare att re- sultatet av kommande kontroller av sättningsrörelser kommer att utvärderas och kontrollerna avslutas inte förrän risken för skador till följd av Trafikverkets grund- vattenbortledning har upphört. Förutsatt att riskbedömningen även omfattar kryp- sättningar har SGI inga invändningar mot detta svar.
s. 38 Sida 38 av 63 i domstolens handling
En sänkt grundvattenyta kan även medföra att grundläggningar av trä såsom rust- bäddar och träpålar som tidigare var belägna under grundvattenytan hamnar ovanför grundvattenytan. Detta kan medföra att de ruttnar, vilket kan ge skador på anlägg- ningar och konstruktioner. SGI anser det är oklart om denna risk kvarstår.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har anfört bl.a. följande. Varbergs kommun värnar om träd och parker i stadsmiljön, och är mån om att nega- tiv påverkan på dessa strukturer i mesta möjliga mån begränsas. Miljökonsekvens- beskrivningen anger upp till måttlig risk för negativa konsekvenser i Engelska par- ken och Påskbergsskogen, en försämring gentemot tidigare bedömning. Nämnden förutsätter att kontrollprogrammet bedömer påverkan av grundvattensänkningen på träd, parker och andra grönstrukturer under bygg- och driftskede, och att denna be- dömning görs av sakexperter inom bland annat träd och trädhälsa.
Kommunen anser att eventuell negativ påverkan på träd till följd av grundvatten- sänkningen bör kompenseras, och att Trafikverket bör ta fram förslag till modell för sådan kompensation.
Meras Bostäder AB har anfört bl.a. följande. Bolaget har låtit sakkunnig granska Trafikverkets underlag för aktuell ansökan om tillstånd för ökad grundvattenbortledning i syfte att klarlägga den planerade verk- samhetens konsekvenser för Bolagets fastigheter. Mot bakgrund av vad Trafikver- ket har anfört i sitt bemötande, har bolaget inte längre något att invända mot Trafik- verkets ansökan. Eventuella skador som uppkommer till följd av den ansökta vat- tenverksamheten får hanteras inom ramen för oförutsedd skada enligt 24 kap. 18 § och 31 kap. miljöbalken. Eftersom Trafikverkets ansökan innebär att större mängder grundvatten nu kommer att bortledas, så är det positivt att tiden för oförutsedd skada har bestämts till den längsta tid som lagstiftningen medger.
Trafikverkets nu aktuella ansökan om tillstånd för ökad grundvattenbortledning in- nebär att betydligt fler fastigheter än de som beaktades inom ramen för befintligt
s. 39 Sida 39 av 63 i domstolens handling
tillstånd kommer att beröras av arbetet med Varbergstunneln. Vidare går Trafikver- kets yrkande om tillstånd att leda bort allt inläckande grundvatten utöver vad som är brukligt för motsvarande verksamheter. Detta i sig har krävt särskild uppmärksam- het från bolagets sida. Ansökan i målet har därtill varit omfattande. Trots detta har underlaget behövts kompletteras under handläggningens gång för att risken för på- verkan från den utökade grundvattenbortledningen ska kunna avgöras och bedömas. Bolaget har därför behövt uppdra åt en tekniskt sakkunnig att granska underlaget i målet i syfte att klarlägga dels vilka av bolagets fastigheter som riskerar att beröras av den planerade verksamheten, dels i vilken utsträckning dessa fastigheter kan komma att beröras av den utökade grundvattenbortledningen. Ombudsarvode för tillvaratagande av bolagets rätt, inklusive utlägg för teknisk sakkunnig, har därmed uppgått till sammanlagt 102 400 kronor exklusive moms. Den sammanlagda tidsåt- gången har uppgått till cirka 24 timmar. Nedlagt arbete har varit skäligen påkallat för att ta tillvara Bolagets rätt i egenskap av sakägare. Bolaget yrkar ersättning för sina kostnader i målet med 128 000 kr inkl. moms, varav ombudsarvode 87 000 kr, utlägg sakkunnig 15 400 kr och moms 25 600 kr.
Av förarbetena till 18 kap. 8 § rättegångsbalken framgår att det för att ersättning ska utgå bör krävas att kostnaden skäligen varit påkallad för tillvaratagande av partens rätt. Vidare framgår att arvode till ombud eller biträde bör bestämmas med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av ombudets eller biträdets arbete för uppdra- gets utförande och bör icke ställas i direkt beroende av antalet inställelser. Regeln om att kostnad ska ersättas endast såvitt den skäligen varit påkallad för tillvarata- gande av partens rätt, bör tillämpas även på den merkostnad, som part ådragit sig genom att anlita ombud från avlägsen ort eller ombud, vars anlitande eljest varit sär- skilt dyrbart. Avgörande bör härvid vara, huruvida partens talan kunnat på lika till- fredsställande sätt utföras för mindre kostnad. Se NJA II 1943 s. 235. I NJA 1997 s. 854 uttalade HD följande. ”Regleringen i 18 kap 8 § RB innebär att en kostnad, i den mån den inte är medgiven av motparten, inte kan ersättas utan att den anses skä- lig med hänsyn till vad den avser. Det är alltså inte tillräckligt att beloppet inte framstår såsom oskäligt.” Ett mål som det aktuella är ingalunda okomplicerat. Ett
s. 40 Sida 40 av 63 i domstolens handling
lämnande av råd och biträde i målet – till en sakägare som inte kan förväntas ha nå- gon kunskap om varken de rättsliga eller de hydrologiska frågorna och hur de hyd- rologiska och geologiska förhållandena samspelar och påverkar byggnaders kon- struktion och risk för sättningar – kräver tveklöst särskilt sakkunskap. Den tilläm- pade timtaxan är mot denna bakgrund skälig.
L-Å och M.B., fastigheten A, har anfört bl.a. föl-jande. Deras huvudbyggnad kansk e är grundlagd på delvis berg, delvis fyllnads- material. Om det sker en sänkning av grundvattennivån, på grund av nuvarande ar- beten och senare i driften med Varbergstunneln, riskeras, förutom minskat effektut- tag ur värmeförsörjningsanläggningen, även sättningsskador, som kan uppenbaras snart eller successivt i en framtid. I en sådan situation kan det krävas omfattande re- parationsarbeten, eller andra åtgärder som Trafikverket får ta ansvar för och åtgärda uppkomna skador.
I.O. och A-K.O., fastigheten B, har angett att 2018 års tillstånd har föranlett skada i form av dränerad gårdsbrunn. Som de vill ha ersättning för. Den nya ansökan kommer med största sannolikhet att för all framtid göra aktuell gårdsbrunn obrukbar/dränerad. Brunnen används till att vattna grön- saksland och gräsmattor samt fungerar som back-up vid eventuella kriser/nödlägen.
S.K., fastigheten C, har anfört bl.a. följande. Hon klagade redan för ett antal år över att en befintlig brunn på tomten sinat. Då inget hände lade hon igen brunnen och fick övergå till bevattning av tomt och rabat- ter med kommunalt vatten. Föreslagen åtgärd med avledande av grundvatten enligt en påstådd tid (driftskede) är otydlig och besvärande hög (750 l/min). Hon är orolig för att växtligheten (träd, fruktträd och rabatter) kommer att ta ytterligare skada av en sänkning av grundvattennivån. Ansökan innebär ett avledande av vatten under mycket lång tid vilket hon motsätter sig.
G och G.W., fastigheten D, har anfört bl.a. föl-jande.
s. 41 Sida 41 av 63 i domstolens handling
De är oroliga för att sänkningen av grundvattennivån kan innebära sämre effekt från deras borrade energibrunn och högre energikostnader. Ersättningen kan inte göras med en engångsersättning. Kommer det att bli fler sänkningar och kan brunnar "torka" ut helt? Finns risk för saltvatteninträngning? De vill få fortlöpande inform- ation.
R-M.T., fastigheten E, har anfört bl.a. att bergvärmen inte fungerat under vinterhal våret och krävt att Trafikverket ersätter kostnaderna för ny installation av värme.
J.E. och S.E., fastigheten F, har anfört bl.a. föl-jande. De ifrågasätter och motsätter sig tillstånd för att sänka grundvattennivån ytterligare under driftskedet. Den grundvattennivåsänkning som Trafikverket vill göra kan komma att påverka fastighetens bergvärmeinstallation på ett sätt som kan störa dess funktion. De oroas också över hur en sänkning av grundvattennivån kan komma att orsaka sättningar på fastigheten och att träd som står i trädgårdar och på kommu- nens mark riskerar att ta skada, t.ex. Påskbergets gamla träd ligger i riskzonen. De yrkar ersättning för de ev. skador som kan komma på installationer, fastigheten och träd som en följd av grundvattennivåsänkning under tiden som tunnelbygget pågår och därefter.
D.H. och A.W., fastigheten G, har anfört bl.a. föl- jande. De bestrider bifall till ansökan. Två uppenbara skäl till ifrågasättandet av kon tinuerlig bortledning av grundvatten finns.
Uttorkning av bärande lager under byggnader medför stora risker för framtida sättningsskador. Marken och jordlagren under deras fastighet söder om Påskberget har sedan den byggdes 1911 kontinuerligt burit vatten. Skulle påfyllningen av vat- ten upphöra helt eller delvis kommer följaktligen en uttorkning av bärande lager bl.a. silt och lera, olika material med skilda krympegenskaper, att kunna leda till att
s. 42 Sida 42 av 63 i domstolens handling
den nuvarande bärkraften under huset antar olika grad av sänkning vilket innebär stor risk för skador på såväl byggnadens grundmurar som bärande detaljer under bjälklag och mellanväggar.
Parker och trädgårdar i påverkansområdet kan skadas av vattenbrist. Den närbe- lägna Påskbergsskogen, en anlagd park i södra centrum vars träd i huvudsak bestå- ende av tall, planterad senare 1800-tal samt bok planterad närmre sekelskiftet löper stor risk för uttorkning.
Deras fastighet har en energibrunn som försörjer en bergvärmeanläggning, installe- rad 2004, på senare år i allt väsentligt uppdaterad med ny kompressor etc. Brunnens vattennivå har under nämnda sprängningarbeten sannolikt påverkats i olika grad med effektbortfall som resultat. Bergvärmepumpen är utrustad med minne för alla händelser under de tid den varit i bruk, såväl förbrukning av elektrici- tet för pumpen som för eltillskott vid kallare väderlek och eller högre förbrukning av varmvatten. Det har vid normal tillsyn av bergvärmeanläggningens drift synts hög frekvens av ingående tillskott vid högre utetemperaturer än normalt. Eftersom vi nu endast är två personer i hushållet kan detta inte härledas till ökad varmvatten- förbrukning. Vi yrkar ersättning för onormalt hög elförbrukning i driften av bergvärmeanläggningen. De yrkar även ersättning för framtida sättningsskador på vår byggnad som kan härledas till sänkning av grundvattnets nivå. Av samma skäl yrkar de även ersättning för skadad växtlighet särskilt på sällsynta hundraåriga träd som idag frodas. Även framtida rättighetsinnehavare, genom arv eller köp av vår fastighet, berörs.
L och H.L., fastigheten H, har anfört bl.a. följande. De yrkar ersättning för eventu ella skador på bergvärme och fastighet. De oroar sig även för att utspädning av sal tvatten i havet till följd av utsläpp av vatten från tunneln kan påverka badvattenkvaliteten negativt.
M.N., fastigheten I, har inkommit med handlingar från Dufva´s Energiborrning AB.
s. 43 Sida 43 av 63 i domstolens handling
T.E. och E.H.E, fastigheterna J och K, har anfört bl.a. följande. Deras fastigheter ligger inom utökad zon, vilket gör dem oroliga för framtiden. De är framförallt oroliga för sättningar under deras 100-åriga byggnad som delvis är grundlagd på fast berg och delvis på lösa massor. En grundvattensänkning skulle kunna leda till irreparabla skador. En grundvattensänkning skulle även minska ef- fektuttaget vid eventuellt framtida bergvärmeanläggningar. De har även framfört synpunkter om tunneltätning, sättningsrisker samt påverkan på växtlighet. De öns- kar få återkomma om skada skulle uppstå.
C och G.G., fastigheten L, har bl.a. anfört följande. Av handlingarna kan de inte utläsa om de kommer att drabbas av någon grundvat- tensänkning. Och i så fall hur påverkas vår värmeanläggning? De förvånas över att Trafikverkets nya önskan om bortledande av inläckande grundvatten omfattar samt- ligt grundvatten alternativt en mycket omfattande ökning. Riskerna för deras del kan då bli större. När de borrade efter bergvärme ålades de att borrhålen skulle gju- tas igen för att inte påverka grundvattenflödena inom det förorenade riskområdet runt kv. Renen. Detta medförde också en stor kostnadsökning. Därför är det förvå- nande att Trafikverket vill minska sina åtaganden att hindra inläckage i tågtunneln och dessutom transportera bort förorenat grundvatten. Påverkan på dessa grundvat- tenströmmar måste ju vara mångdubbel i jämförelse med en enskild bergvärmean- läggning. De förbehåller sig rätten att återkomma med yrkanden om eventuell er- sättning för skada på värmeanläggning samt de kan se följderna av grundvatten- sänkningen.
P och S.A., fastigheten M, har anfört bl.a. följande. Om mer än 180 liter/minut medges i grundvattenavrinning yrkar de ersättning för skador på träd, skador på växtlighet och naturmiljö i trädgård och brunn samt even- tuella sättningsskador på byggnader.
s. 44 Sida 44 av 63 i domstolens handling
De bor på Sv i Varberg i byggnad med kulturhistoriskt värde klass C. Om ansökan om tillstånd till vattenverksamhet att leda bort ytterligare mängder grundvatten vid driftskedet av Varbergstunneln godkänns med något av de två före- slagna alternativen kommer inte: · Projektmålet för miljö att uppnås, påverkan på grundvattnet i driftskedet kommer inte att minimeras. · Ändamålet med en levande stadskärna kommer inte heller att uppnås då det med stor sannolikhet kommer få mycket negativ påverkan på naturmiljön i staden un- der oöverskådlig eller permanent framtid. · Nationellt miljömål grundvatten av god kvalitet kommer inte att uppfyllas i Var- berg då sänkningen får negativ påverkan på livsmiljön för växter. · Nationella målet ett rikt växt- och djurliv kommer att påverkas negativt då ytterli- gare sänkning av grundvattnet kommer bidra till ett sämre växt och djurliv i cen- trala Varberg.
På deras tomt och i omgivningarna har det tidigare legat en handelsträdgård, därav är det mycket fin matjord under nästan hela tomten utan sten i. Berget når ovan hu- sets grund närmast vägen precis intill cykelbanan. På tomten finns en gammal ej längre använd vattenbrunn som delvis är igenfylld, ett stort fint välvårdat äppelträd som troligen funnits i minst 70 år och som ger karaktär åt hela trädgården, en för övrigt välvårdad trädgård som dock är känslig för torka.
Risken för skada på tomten på grund av den föreslagna ytterligare vattenavsänk- ningen är betydande och kan inte negligeras så som riskerna viftas bort i utred- ningen bara p.g.a. ökade kostnader och tid för färdigställande av tunneln. Somma- ren 2018 satte spår i växtligheten i staden Varberg med träd som dog pga. torkan. Efter tunnelns färdigställande och med tillåtelse att leda bort 750 l/minut skulle en liknande sommar få förödande konsekvenser inom påverkansområdet med mängder av döda träd etc.
s. 45 Sida 45 av 63 i domstolens handling
Alternativet med förinjektering bör tillämpas, då det förefaller vara det mest kost- nadseffektiva och miljömässigt bästa, dock i kombination med efterinjektering vil- ket “glömts” bort att nämna som en alternativ lösning mer än 1 och 2. Ökad efterin- jektering borde ju vara den bästa och mest kostnadseffektiva lösningen men den har inte detaljerats och specificerats t.ex. angående kostnader och CO 2 utsläpp i ansö- kan och får ju även antas vara det klart billigaste alternativet även om driftstarten blir försenad. Tunneln lär ju vara färdigsprängd när detta ärende beslutas och då är förinjektering ej längre aktuellt. Så därför blir efterinjektering med nuvarande be- gränsning på 180 liter/minut kvarstående alternativet. Boende i Varberg och boen- demiljön ska inte betala priset för att Trafikverket misslyckat med sina undersök- ningar av berget.
De förutsätter att kontrollprogrammet bedömer påverkan av grundvattensänkningen på träd, parker och andra grönstrukturer under driftskede, och att denna bedömning görs av sak experter inom bland annat träd och trädhälsa. Eventuell negativ påver- kan på träd till följd av grundvattensänkningen ska kompenseras. Trafikverket bör ta fram förslag till modell för sådan kompensation om tillstånd ges för mer än 180 liter/minut.
Tre objekt med potentiell eller känd förekomst av förorening som kan påverkas utö- ver tidigare bedömt påverkansområde har identifierats. Dessa är ett bekämpnings- medellager, en kemtvätt med lösningsmedel och en verkstadsindustri med halogene- rade lösningsmedel. Det är uppenbart att det finns en stor risk för att föroreningar transporteras till deras vår tomt, via berget och jordlagren om strömningen av föro- renat vatten vänder mot tunnlarna.
Träd planteras i stadsmiljön för att de ska växa och tillföra ekosystemtjänster under en lång tid. Det är därför viktigt att påverkansbedömningen tar hänsyn till grundvat- tensänkningens långtidspåverkan och inte enbart huruvida träden påverkas utifrån nuvarande förutsättningar och ålder.
s. 46 Sida 46 av 63 i domstolens handling
Med de pågående klimatförändringarna i åtanke så kommer ju bara den naturliga sänkningen troligtvis få stora konsekvenser för naturmiljön i Varberg, under de mer torra perioder som väntas och den stora osäkerheten i om det globala 2 graders må- let kommer att uppnås. Om dessutom mer sänkning tillåts för tunnelns drift så kom- mer det troligen få förödande konsekvenser. Om det kommer regna mera så som det spekuleras i utredningen på vintern, är det ju bara bra för miljön och behöver inte belysas som om det vore ett problem. Att det bedöms skulle kunna bli ett problem för tunneln belyser ju bara ännu mer att tunneln inte är tätad tillräckligt mot in läck- age. Om den vore tätad tillfredställande så vore det inte risk för större inläckage av grundvatten.
B.B., fastigheten N, har anfört bl.a. följande. Samrådet i ärendet har stora brister. Trafikverket avser kompensera fastighetsägare med aktiva energibrunnar för minskad värmeutvinning. Kompensationen bör inte enbart gälla för aktiva brunnar. Hon har en energibrunn som inte används. Hon bytte från oljepanna till bergvärme, men anläggningen visade sig otillräcklig vinter- tid och havererade senare. Leverantören ville inte kompensera oss. Nu fanns dock fjärrvärme tillgänglig och hon bytte till detta. Hon kommer att sälja huset, oklart när. Nästa ägare kommer antingen att bygga nytt (attraktivt läge) eller renovera och isolera huset. Bergvärme kommer då att bli ett attraktivt val. En skada på energi- brunnen (minskad prestanda) ska därför kompenseras även om den för tillfället inte används. Värdeminskningen kan vara liten och/eller svår att fastställa, men det är en annan sak. En fastighetsägare är skyldig att påtala kända brister vid en försäljning. Att en energibrunns prestanda påverkats efter den ursprungliga dimensioneringen är en sådan brist.
I.A., fastigheten O, har anfört bl.a. följande. Eftersom hennes fastighet är angränsande till tunneln och hon har både egen brunn och bergvärme, är hon beroende av en god vattentillgång på fastigheten. Hon mots- ätter mig därför ett ökat uttag av vatten och förbehåller sig rätten till ekonomisk er- sättning för det fall att vattentillgången på fastigheten på något sätt skulle störas. I
s. 47 Sida 47 av 63 i domstolens handling
vart fall bör Trafikverket åläggas att inrätta ett kontrollprogram för att säkerställa att grundvattennivån inte påverkas.
C.A., fastigheten P, har anfört bl.a. följande. Trafikverket bedömer att den nya ansökan troligen kommer att innebära försäm- ringar av bergvärmeanläggningen på min fastighet. Den nya ansökan innebär, tvärtemot den ursprungliga, att Trafikverket konstaterat och bedömer kraftigt in- läckage av vatten i tunneln. Vattenläckage och dränering innebär också rimligen risk för sättningar och uttorkning i påverkansområdet. Trafikverket har i under- handskontakter och information hävdat att sättningar o.dyl. inte kommer att inträffa. Den nya ansökan innebär att Trafikverket begär att få slippa kostnader för att utföra tunneln på det sätt och med de nu aktuella skadeverkningarna som den ursprungliga ansökan och det aktuella tillståndet inte har tagit höjd för. Detta är orimligt då Tra- fikverket måste kunna anses ha all nödvändig kompetens och resurser som behövs för att bedöma effekter av den aktuella tunneln. I de ursprungliga underökningarna har man således rimligen underlåtit att genomföra nödvändiga undersökningar mm. Att man nu begär, i efterhand, att få för Trafikverket mindre krävande villkor och därmed lägre kostnader än vad som verkligen krävs för genomförandet och det ur- sprungliga tillståndet är orimligt. I händelse av att nytt tillstånd yrkas ersättning för all eventuell skada på fastigheten, bergvärmeanläggning med tillhörande aktuali- serade kostnader inkl. ombudskostnader o.dyl. Likaledes att Trafikverket skall hål- las ansvarig för eventuella skador på mark, miljö, parkmark och natur under maxi- malt rättsligt möjlig period.
Även andra fastighetsägare har uppgett att de har bergvärmeanläggningar med borrad brunn och att de befarar negativ påverkan i detta och eventuellt även andra avseenden samt krävt att Trafikverket ska ersätta eventuell påverkan, ibland även att Trafikverkets ansökan ska avslås.
Trafikverket har svarat bl.a. följande.
s. 48 Sida 48 av 63 i domstolens handling
Trafikverket utvärderar kontinuerligt resultat av lodning av grundvattennivåer som utförs inom ramen för pågående kontrollprogram. Mätningarna utförs i grundvatten- rör installerade i berg, i undre/djupa och övre/ytliga grundvattenmagasin i jord. Ut- värderingen visar att nuvarande påverkan (avsänkning) över lag är mindre än pro- gnosen som redovisades i ansökan.
De slutsatser om sättningsrisken som presenterades i ansökan stämmer i huvudsak. Utbildandet av sättningar till följd av grundvattensänkning sker relativt snabbt men förloppet varierar troligen till följd av att lerans förmåga att utjämna ökat portryck varierar inom området. Vad gäller att leran i centrala Varberg är överkonsoliderad kan sättningar uppkomma vid lägre lastökning om byggnadens grundläggning redan belastar jorden så att överkonsolideringen redan är ”intecknad”. Generellt visar kon- trollprogrammet att det inte förekommer någon sättningsproblematik runt södra de- len av tunneln men att det förekommer överskridanden av riktvärden i kvarteren Prosten, Brunnsparken och Gästgivaren. Vid skador åtgärdas dessa eller regleras ekonomiskt utifrån skadans karaktär. Trafikverket har gjort bedömningen att den primära sättningsfasen är relativt kort i Varberg till följd av att leran ofta innehåller tunna lager av silt och har begränsad mäktighet. Detta innebär att leran är förhållan- devis lättdränerad och relativt snabbt uppnår hydrostatiskt tryck. Krypsättning blir då underordnad konsolideringssättning storleksmässigt, i varje fall i det tidsperspek- tiv som råder i detta projekt (100-års perspektiv). Om krypsättningar förekommer eller uppkommer med tiden kommer dessa inte att vara möjliga att särskilja från konsolideringssättningar inom ramen för pågående och framtida kontrollprogram. Ur ett skadeperspektiv spelar det heller ingen roll utan det är sammanlagd (konsoli- deringssättning plus krypsättning) total sättning och sammanlagd differenssättning som är relevant och som mäts och kommer att mätas. Resultatet av kommande kon- troller av sättningsrörelser kommer att utvärderas och kontrollerna avslutas inte för- rän risken för skador till följd av Trafikverkets grundvattenbortledning har upphört
Inför den första ansökan om tillstånd till vattenverksamhet genomfördes omfattande inventeringar av byggnaders grundläggningskonstruktioner. Dessa kompletterades
s. 49 Sida 49 av 63 i domstolens handling
vid den andra ansökan. I Varberg är de äldre byggnaderna till största delen grund- lagda över grundvattennivån varför trä aldrig varit aktuellt eller lämpligt att an- vända vid grundläggning. Genomgående är därför dessa äldre byggnader grund- lagda direkt på berg eller på mark utan pålar eller rustbäddar. De flesta källare som finns är utgrävda i efterhand. Trafikverket har utifrån ovanstående undersökningar inte kännedom om några byggnader med trägrundläggning inom påverkansområdet förutom nedanstående exempel. Stationshuset, beläget invid tråget, är utförd med trägrundläggning. Trafikverket har vid denna byggnad en pågående infiltration för att inte trägrundläggningen ska riskera att utsättas för syre under tiden bortledning av grundvatten sker. Efter att tråget är färdigställt kommer den bortledningen att upphöra (bortledningen vid tråget omfattas inte av nu aktuell ansökan).
Påverkansområdet som ligger till grund för ansökan och avgränsningen av sakägar- kretsen är avsiktligt tilltaget. Trafikverket utvärderar sättningsrörelser som mäts inom ramen för pågående kontrollprogram. Av mätningar framgår att sättningshas- tigheten i centrala Varberg har avtagit i stor utsträckning, vilket också är förväntat när grundvattennivån i jordlagren återhämtar sig.
I det pågående kontrollprogrammet, som främst omfattar mätning av grundvattenni- våer, ingår även uppföljning av påverkan på småvatten, främst i södra delen av på- verkansområdet. Trafikverket kommer att tillsammans med Länsstyrelsen och Var- bergs kommun utveckla kontroll och uppföljning avseende träd och upprätta ett åt- gärdsprogram för eventuella skador.
Trafikverket avser att ersätta fastighetsägare som drabbas av effektförlust till följd av grundvattensänkning i sin bergvärmebrunn, förutsatt att grundvattensänkningen kan kopplas till arbetena med tunneln och att grundvattensänkningen överstiger 1 meter. För att kontrollera grundvattenpåverkan utför Trafikverket regelbunden mätning av grundvattennivån i ett stort antal observationspunkter både i närheten av tunnlarna och i referensrör utanför påverkat område. Mätningar görs även i ett antal energibrunnar som har gjorts mätbara genom Trafikverkets försorg. Genom att mäta
s. 50 Sida 50 av 63 i domstolens handling
grundvattennivåerna före, under och efter byggtiden kan en påverkan fastställas. Er- sättningens storlek baseras på teoretisk minskning av energiutvinningen till följd av en lägre grundvattennivå och betalas ut som ett engångsbelopp för framtida bortfall. Utbetalning av ersättning förväntas påbörjas under 2024.
Vad gäller Meras Bostäder AB:s ersättningsyrkande ifrågasätter Trafikverket i sig inte nedlagd tid eller kostnaden för sakkunnig. Den använda timkostnaden (3 625 kr per timme exklusive moms) framstår dock som hög, särskilt utifrån att en, i och för sig okänd, andel av arbetet utförts av en biträdande jurist. En skälig ersättning för nedlagda 24 h arbete är 60 000 kr exklusive moms.
Berörande L-Å och M.B. bedömer Trafikverket risken för sättningar som liten till obefintlig. Enligt SGU:s brunnsregister är jordlagren vid energibrunnen endast ca 3 meter tjocka och i omgivningen består jordlagren av främst sand och grus vilka inte är sättningsbenägna vid en grundvattensänkning. För det fallet att en skada uppstår hanteras dessa inom den ordning som gäller för oför- utsedda skador.
I.O.s och A-K.O.s skadeanmälan är noterad och Trafik-verket avser att återkomma till dem i ärendet.
Trafikverket erhöll under 2017 information om en sinad brunn på S.K.s fas-tighet s amt att den är delvis igenfylld och övertäckt. Igenfyllningen ska ha utförts redan 19 85 enligt uppgift från fastighetsägaren. Ingen övrig skadeanmälan finns re- gistrerad hos Trafikverket. För det fall att en skada uppstår hanteras dessa inom den ordning som gäller för oförutsedda skador. Ett kontrollprogram för uppföljning av påverkan på grundvattennivåer, natur m.m. pågår. Kontrollprogrammet kommer att uppdateras i samarbete med Varbergs kommun och Länsstyrelsen.
Brunnen på G och G.W.s fastighet är 145 m djup vilket innebär att den inte komm er att torka ut. Grundvattennivåerna är som mest avsänkta under byggskedet och b edömningen är att under drifttiden kommer grundvattennivåerna
s. 51 Sida 51 av 63 i domstolens handling
stabiliseras på en högre nivå än dagens uppmätta nivåer. Grundvattennivåerna lig- ger idag på ca 3-4 meter över havsnivån och bedömningen är att risken för saltvatte- ninträngning är ytterst liten. Enligt redovisad beräkningsmodell sker en nuvärdesbe- räkning av framtida skada enligt vedertagen praxis. Principen är att framtida ränte- avkastning på ersättningsbeloppet ska kunna ersätta framtida kostnader.
R-M.T.s fastighet ligger mer än 450 m från de närmaste anläggnings-delarna vilka ä r betongtråg och betongtunnel i norr. Avsänkningen som idag upp- mätts i området ligger kring 1-2 meter. Att en sådan marginell avsänkning skulle medför att anläggningen slutat att fungera bedöms inte sannolikt. När bortledningen av inläckande grundvatten upphör för delarna som avser tråg- och betongtunnel be- dömer Trafikverket att grundvattennivåerna i området kommer att återhämta sig.
Risken för sättningar bedöms som liten till obefintlig för J och S.E.s fastighet. I brunnsprotokollet för fastighetens energibrunn står angivet 8 me-ter sand och jord ner till berg. Detta styrks av undersökningar gjorda på norra sidan av Lasarettsgatan där jordlagren består av fast lagrad friktionsjord, främst sand, grus men med förekomst av tunna skikt med silt och lera (enligt underlag från Varbergs kommun). Friktionsjordar är inte sättningskänsliga vid en grundvattensänkning. Grundvattennivåerna i området runt fastigheten har sedan 2020 varit avsänkta med som mest 4-5 meter under 2022. Eventuella sättningar utbildas normalt snabbt vid en grundvattensänkning vid rådande geotekniska förhållanden och några långtidsef- fekter är inte sannolika. För det fall att en skada uppstår hanteras dessa inom den ordning som gäller för oförutsedda skador. Ett kontrollprogram för uppföljning av påverkan på grundvattennivåer, natur m.m. pågår. Kontrollprogrammet kommer att uppdateras i samarbete med Varbergs kommun och Länsstyrelsen.
Sättningar orsakade av en grundvattensänkning sker i huvudsak där jordlagren är sättningskänsliga och jorddjupet är stort. Jordlagertjockleken vid D.H.s och A.W.s fastighet anges till 1 meter i borrprotokollet för energibrunnen och är sannolikt bestående av friktionsjord vilken inte är sättningskänslig. Risken
s. 52 Sida 52 av 63 i domstolens handling
för sättningar bedöms som liten till obefintlig för fastigheten. Uppföljning av påver- kan på naturmiljön kommer att arbetas fram i samarbete med Varbergs kommun och Länsstyrelsen. För det fall att en skada uppstår hanteras dessa inom den ordning som gäller för oförutsedda skador.
Angående T.E.s och E.H.E.s synpunkter får Trafikver-ket anföra följande. Trafikver ket har noga utrett sättningsrisken i Varberg till följd av grundvattensänkning runt b ergtunneln. Risk har identifierats inom ett begränsat område och där har även sättningar uppmätts. De geotekniska förhållandena med lera med tunna sandskikt alternativt andra jordlager som dräneras snabbt medför att sättningarna utbildas tämligen omgående och långsamma s.k. krypsättningar är mindre sannolika. En större risk för sättningsskador som skulle motivera en helt tät betongtunnel föreligger inte. Enligt redovisad ersättningsmodell kommer Trafikver- ket inte att betala ersättning för utebliven framtida möjlighet för bergvärme utan en- bart ersättning för uppkommen skada. Grundvattensänkningen kan under vissa om- ständigheter påverka förutsättningar för växtligheten. Trafikverket arbetar med att uppdatera kontrollprogrammet för att bättre kunna följa upp påverkan på växtlighet.
Ang. vad C och G.G. anfört får Trafikverket anföra följande. Tra- fikverket har genomfört (och genomför) omfattande efterinjekteringsinsatser för att minska inläckaget. Efterinjekteringåtgärder har dock begränsningar och enligt de beräkningar som finns (som bygger på den omfattande kännedom som nu föreligger kring tunneln och omkringliggande berg) kommer det inte vara möjligt att nå det befintliga inläckagevillkoret om 180 l/min. Det krävs således ett nytt tillstånd för att kunna bedriva järnvägsdrift i tunneln. Området runt kvarteret Renen ligger utanför det område som påverkas av inläckage till bergtunneln men påverkas av schakten för betongtunnel och tråg länge norrut. Trafikverket genomför infiltration av vatten nedströms kvarteret Renen i anslutning till trågschakten för att motverka spridning av föroreningar. När tråget är färdigbyggt kommer grundvattennivåerna längs med tråget att återställas och spridningsriskerna minska. Finns det fortsatt risk för sprid- ning av föroreningar kommer Trafikverket att vidta lämpliga skyddsåtgärder för att motverka detta. Föroreningar i källområdet vid fabriken har sanerats vilket innebär
s. 53 Sida 53 av 63 i domstolens handling
att risk för spridning av förorening är betydligt lägre nu jämfört med när kommunen införde restriktionszoner.
Avseende P och S.A.s synpunkter får Trafikverket anföra följande. För det fall att en skada uppstår hanteras den inom den ordning som gäller för oför- utsedda skador. Projektet har ett övergripande mål att öka kapaciteten på Västkust- banan. När det övergripande målet ställs mot miljömål kan det bli målkonflikter och det övergripande målet prioriteras. Det pågående tunnelbygget är negativt för stads- kärnan genom begränsad framkomlighet och andra störningar varför en förlängning av byggtiden med tre år skulle vara negativt för stadskärnan. Motsvarande målkon- flikter finns bland de nationella miljömålen. En ökad kapacitet på Västkustbanan flyttar transporter från väg till järnväg vilket leder till minskade utsläpp från trans- porter vilket är positivt för miljömålen frisk luft och ingen övergödning. Den enda tekniskt möjliga metoden att uppfylla villkoret för inläckage i befintligt tillstånd är fullständig betonginklädnad. Detta skulle innebära en tidsförlängning med cirka 3 år och en ökad kostnad i storleksordningen 4,5 miljarder SEK (kostnad för förlängd projekttid oräknad). Utifrån detta bedöms metoden inte vara rimlig att tillämpa i Varbergsprojektet. Metoden skulle även leda till en ökning av projektets klimatpå- verkan med 90 000 ton koldioxidekvivalenter, vilket innebär en ökning med mer än 70 % av projektets totala beräknade bidrag.
Att utreda nuvarande grundvattenbildning är svårt. Att utreda framtida grundvatten- bildning är omöjligt då framtidens väder inte är känt och inte kan förutses med nå- gon större tillförlitlighet. Trafikverket har i ansökan redovisat en känslighetsanalys avseende grundvattenbildningen. Analysen visar att större grundvattenbildning le- der till större inläckage och ett mindre påverkansområde samt att mindre grundvat- tenbildning innebär mindre inläckage och större påverkansområde. Detta är logiskt om man beaktar att högre grundvattennivå innebär ett större inläckage till tunnlarna förutsatt en viss konstant tätning runt tunnlarna. Om grundvattenbildningen tillfäl- ligt under vissa år blir större än genomsnittet skulle detta kunna leda till större in- läckage till tunnlarna utan att risken för skada i omgivningen blir större.
s. 54 Sida 54 av 63 i domstolens handling
Trafikverket beklagar att informationen till B.B. dröjde. Trafikverket be-talar ersättn ing för grundvattensänkning som påverkar utvinning av värme och där-med medför en ekonomisk skada. Eftersom den aktuella brunnen inte används upp-kommer troli gtvis inte en beräkningsbar skada (eftersom det inte går att beräkna uti- från en pågående utvinning av värme). För det fallet att ersättning oaktat detta be- gärs kan krav framställas till Trafikverket.
För det fall att I.A. skulle drabbas av skada hanteras dessa inom den ordning som g äller för oförutsedda skador. Ett kontrollprogram för uppföljning av påverkan på grundvattennivåerna finns redan idag och kontrollerna kommer att fort- sätta ett antal år efter att tunneln tagits i drift.
För det fall en skada uppstår på C.A.s fastighet hanteras den inom den ordning som gäller för oförutsedda skador. Tiden för inom vilken oförutsedd skada ska anmälas är den längsta möjliga enligt miljöbalken och fastställdes vid den tidigare prövningen år 2018.
Avlett grundvatten till havet ger endast en marginell utspädningseffekt i direkt an- slutning till utsläppspunkten i hamnen. Det kommer inte att påverka badvattnet i Varberg.
Bentonitfyllda borrhål är i princip okänsliga för grundvattensänkning.
DOMSKÄL
Rådighet Trafikverket har den för ansökt vattenverksamhet erforderliga rådigheten.
2018 års tillstånd Mark- och miljödomstolen lämnade den 28 november 2018 i mål M 465-17 Trafik- verket tillstånd att för anläggande och drift av Västkustbanan, delen Varberg – Hamra, från tunnlar och övriga anläggningar i berg, under bygg- och driftskedet,
s. 55 Sida 55 av 63 i domstolens handling
leda bort inläckande grundvatten samt att vid behov utföra infiltration för att upp- rätthålla godtagbara grundvattennivåer m.m. De grundvattenvolymer som får ledas bort med stöd av tillståndet preciseras i tillståndsvillkor 2, som för bergtunnlar un- der driftskedet medger bortledning av högst 180 l/min eller 3 l/s längs bergtunn- larna. Begreppet ”Bergtunnlar” i villkor 2 får – utifrån hur tillståndsmeningen är formulerad – anses innefatta såväl tunnlar som övriga aktuella anläggningar i berg.
Trafikverkets yrkande - Villkor 2 Trafikverket har nu yrkat att verket ska få tillstånd att från aktuella tunnlar och öv- riga anläggningar i berg få leda bort ytterligare inläckande grundvatten; antingen allt inläckande grundvatten utan mängdbegränsning eller ytterligare 570 l/s (vilket skulle ge en total mängd om 750 l/s) som rullande årsmedelvärde.
Trafikverket har i målet anfört att det läcker in en större mängd vatten i tunneln än vad som beräknades när den ursprungliga ansökan gjordes och att en bidragande or- sak till detta är att de s.k. horisontella sprickzonerna är mer omfattande än vad som bedömts i tidigare underlag. Enligt Trafikverket medför detta fler sprickor, lägre tät- ningseffekt och mer grundvatten samt att inläckaget är betydligt större än förväntat. Enligt Trafikverket ger en rimlig skattning utifrån aktuella nederbördsförhållanden och föreliggande grundvattensituation att ett inläckage om 620 l/s kan förväntas när tunneln är klar som ett rullande årsmedelvärde. Det alternativa yrkandet om tillstånd till bortledning av ytterligare 570 l/s, dvs. sammanlagt 750 l/s, utgår med tillägg för viss marginal från denna skattning.
Rättsliga förutsättningar Trafikverkets nu framställda yrkande tar sikte på ändring av villkor 2. För ändring av tillståndsvillkor gäller enligt 24 kap 13 § miljöbalken villkoret får mildras endast om det är uppenbart att villkoret inte längre behövs eller är strängare än nödvändigt eller om ändringen påkallas av omständigheter som inte förutsågs när tillståndet gavs.
s. 56 Sida 56 av 63 i domstolens handling
Målet rör således ändring av ett tillståndsvillkor. Samtidigt gäller emellertid att vill- kor 2 i domstolens dom den 28 november 2018 i praktiken är det som begränsar till- ståndets omfattning. Det är därför oegentligt att behandla de begränsningar som föl- jer av villkor 2 som sådana tillståndsvillkor som träffas av bestämmelserna i 24 kap. 13 § miljöbalken. Mark- och miljödomstolen tar därför upp Trafikverkets ansökan som en tillståndsfråga och inte som en ansökan om villkorsändring enligt 24 kap. 13 § miljöbalken. Frågan i målet berör således framtida bortledning av grundvatten, och inte den bortledning som redan skett utöver vad tillståndet från 2018 medger.
Vad som utgör vattenverksamhet definieras i 11 kap 3 § miljöbalken. Bland de olika vattenverksamhetstyperna anges i bestämmelsens p. 6 bortledande av grundvatten. Mål om grundvattenbortledning avser oftast ett bortledande av grundvattnet för till- godogörande av detsamma, t.ex. som dricks- eller processvatten. Även bortledande av skadligt grundvatten som läcker in i t.ex. en gruva eller en tunnel anses emeller- tid utgöra vattenverksamhet. Denna typ av defensiv vattenverksamhet skiljer sig från övrig grundvattenbortledning på så sätt att fokus i denna typ av mål är på åtgär- der som kan begränsa behovet av grundvattenbortledning. Det primära sättet att be- gränsa behovet av bortledning är att begränsa inläckaget av grundvatten till – som i detta fall – en tunnel. Härjämte har självfallet de risker som följer med en grundvat- tenavsänkning stor betydelse liksom möjligheterna att begränsa en grundvattenav- sänkning genom infiltration.
Begränsningen i gällande tillstånd till 180 l/min vad gäller grundvattenbortledning från anläggningarna i berg är i enlighet med vad Trafikverket yrkade i 2017 års mål. Trafikverket gjorde således vid denna tidpunkt uppenbarligen bedömningen att denna begränsning kunde klaras vid tänkt utförande. Som närboende framfört är därför utgångsläget att Trafikverket har att tillse att begränsningen kan innehållas. Det finns dock inget formellt hinder mot att i en ny dom tillåta en mer omfattande grundvattenbortledning och så även om den tidigare bedömningen bottnar i otill- räckliga undersökningar.
s. 57 Sida 57 av 63 i domstolens handling
För att yrkad ökad grundvattenbortledning ska kunna tillåtas krävs att den ökade bortledningen inte medför oacceptabla risker för omgivningen. De risker som före- ligger i detta fall avser främst påverkan på naturvärden, enskilda brunnar och ener- gibrunnar och sättningskänsliga byggnader.
Sammanfattning av Trafikverkets bedömning av påverkan samt möjliga alternativ Vad gäller konsekvenserna av en ökad grundvattenbortledning har Trafikverket bl.a. hänfört sig till tillkommande utredningar, främst PM Hydrologi och sättnings- risk 2023-03-10 och Utvärdering av kontrollmätning av grundvattennivå och sätt- ningar 2023-10-13. Enligt utredningarna har arbetena under byggskedet – som är de som kan ge störst påverkan – medfört vissa, men i huvudsak måttliga, negativa kon- sekvenser för motstående intressen och torde tillkommande grundvattenbortledning komma att få en begränsad påverkan. Enligt Trafikverket skulle ytterligare efterin- jektering inte leda till någon väsentlig reduktion av grundvatteninläckaget till tun- neln. För att klara begränsningen avseende grundvattenbortledning i 2018 års dom krävs enligt Trafikverket att 60 – 80 % av tunnlarna förses med vattentät betongin- klädnad, vilket skulle medföra en tillkommande kostnad om 3 - 4 miljarder kr samt försena projektet med tre år.
Samråd och specifik miljöbedömning Trafikverket har inför ansökan genomfört ett undersökningssamråd och Länsstyrel- sen har därefter bedömt att åtgärderna inte kan antas medföra betydande miljöpå- verkan. Trafikverket har därefter tagit fram ansökan med tillhörande liten miljökon- sekvensbeskrivning. Det har framförts av enskilt berörda vad avser påverkan på energianläggningar att samrådet är behäftat med brister.
Mark- och miljödomstolen bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen, med de kompletteringar som gjorts, uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken så att den kan ligga till grund för den prövning som ska ske av ansökan.
s. 58 Sida 58 av 63 i domstolens handling
Mark- och miljödomstolens bedömning Mark- och miljödomstolen har i målet inhämtat uppgifter om vilka åtgärder Trafik- verket vidtagit för att begränsa inläckaget. Av materialet framgår att Trafikverket haft en förhållandevis låg ambitionsnivå för tätningsarbetet. De mer omfattande in- jekteringsklasserna har endast använts för en begränsad del av berganläggningarna. Med en högre ambitionsnivå hade inläckaget kunnat bli betydligt lägre, speciellt i servicetunneln. Den lägre ambitionsnivån har varit kostnads- och tidsbesparande, men medför ökad risk för skador och har möjligen sin grund i bristfälliga utred- ningar avseende omgivningsförhållandena. Såvitt mark- och miljödomstolen kan konstatera utifrån handlingarna i målet har det alltmer ökade inläckaget av grund- vatten upptäckts relativt tidigt vid framdriften av tunnelarbetena varvid Trafikverket bedöms haft goda möjligheter att stoppa arbetena i ett tidigt skede för att vidta ytter- ligare förebyggande skyddsåtgärder i syfte att begränsa behovet av grundvattenbort- ledning.
Sedan de förhållandevis stora inläckagemängderna konstaterats har Trafikverket successivt försökt begränsa dessa genom efterinjektering. Efterinjekteringen har haft viss, om än begränsad verkan. Det torde dock finnas visst utrymme för ytterli- gare efterinjektering.
Sammantaget gäller nu att tunneldrivningen i princip är klar samtidigt som ett stort inläckage föreligger. För att minska inläckaget till den omfattning som ska gälla en- ligt gällande tillstånd krävs omfattande och kostsamma åtgärder i form av lining/be- tonginklädnad. Detta skulle också medföra en kraftig försening av det infrastuktur- projekt som regeringen förklarat vara tillåtligt. Fråga är då om detta motiveras av de skaderisker som föreligger.
Den grundvattensänkning som inläckaget i berganläggningarna förorsakar kan på- verka ovanförliggande bebyggelse, natur och brunnar på ett negativt sätt. Särskilt allvarligt är risken för sättningsskador på befintliga kulturhistoriskt värdefulla bygg- nader. I de områden runt Stora torget, där vissa överskridanden av satta riktvärden för sättningsrörelser konstaterats, är dock jorddjupen förhållandevis begränsade och
s. 59 Sida 59 av 63 i domstolens handling
lerlagren har även inslag av grövre jordmaterial såsom silt och sand vilket medför att de snabbare reagerar på trycksänkning i grundvattnet. Eventuella skadeeffekter borde därmed till största delen redan ha visat sig till följd av den grundvattenav- sänkning som har förevarit under anläggningsskedet. Här kan konstateras att det i målet inte har heller framkommit att skador identifierats i någon nämnvärd omfatt- ning. Risken för sättningar och eventuella nya skador på byggnader torde följaktli- gen vara relativt små med den situation som nu råder.
Vid ovan angivna förhållanden och då skadorna till följd av grundvattenavledningen sammanfattningsvis bedöms bli begränsade kan det inte anses rimligt att nu vägra tillstånd till en ökad grundvattenbortledning. Samtidigt är det emellertid viktigt att i möjligaste mån begränsa inläckaget till bergsanläggningarna och grundvattenav- sänkningen i dess närhet. Med ytterligare tätningsinsatser torde det vara möjligt att minska inläckaget ytterligare utöver vad Trafikverket angett. Mot bakgrund av att villkoret gäller som rullande årsmedelvärde finns domstolen skäligt att bifalla ansö- kan på så sätt att det maximala inläckaget bestäms till 600 l/min. I sammanhanget förtjänar även beaktas att Trafikverket enligt gällande villkor 3 är skyldig att – även under driftskedet – utföra infiltration eller annan vattentillförsel inom områden där kontroll visar att sådana åtgärder är nödvändiga för att motverka skadlig grundvat- tenpåverkan.
Pågående kontrollprogram bör avse även den nu tillståndsgivna verksamheten och uppdateras i erforderlig omfattning. Mot bakgrund av vad som framkommit avse- ende pågående sättningsrörelser bör uppföljning även ske av krypsättningar i det fall tillsynsmyndigheten finner det motiverat. Vad avser risk för skada på träd till följd av sänkta grundvattennivåer så kommer Trafikverket att tillsammans med Länsstyrelsen och Varbergs kommun även att upprätta ett åtgärdsprogram. Vad som tidigare bestämts avseende arbetstid och tid för anmälan av oförutsedd skada bör gälla.
Tillräckliga skäl för verkställighetstillstånd får anses föreligga.
s. 60 Sida 60 av 63 i domstolens handling
Den grundvattenavsänkning som blir följden av vattenverksamheten kommer att medföra påverkan på befintliga bergvärmeanläggningar. Trafikverket har beredskap för att utge ersättning för sådan påverkan. Den ersättningsmodell som presenterats av Trafikverket är emellertid inte prövad eller godkänd av Mark- och miljödomsto- len, utan utgör Trafikverkets eget förslag till ersättningsmodell. Mark- och miljö- domstolen vill i detta sammanhang anmärka att det framstår som om ersättning en- ligt modellen i vissa fall kan komma att ge en otillräcklig kompensation, företrädes- vis till följd av att grundvattenavsänkningen följer sprickzonerna i berget varvid av- ståndet från tunnelområdet inte uteslutande styr vilken påverkan som blir följden.
Den som inte är nöjd med den ersättning som Trafikverket kommer att erbjuda med stöd av modellen är oförhindrad att återkomma till domstolen med en anmälan av s.k. oförutsedd skada och i denna anmälan framställa det ersättningsanspråk som yr- kas. Denna möjlighet gäller även i övrigt för den som anser sig ha lidit skada av projektet, t.ex. genom sättningsproblematik. Som angetts tidigare i domen finns möjlighet att inkomma med sådan anmälan fram till december 2046. Anmärkas kan att den som inkommer med en sådan anmälan enligt huvudregeln har rätt att pro- cessa på verksamhetsutövarens, dvs. Trafikverkets, bekostnad.
Förevarande mål gäller tillstånd till en tillkommande grundvattenbortledning. Mark- och miljödomstolen kan därför i detta mål inte pröva ersättningsfrågor hänförliga till de arbeten som utförts med stöd av 2018 års tillstånd. En sådan prövning förut- sätter en anmälan om s.k. oförutsedd skada.
Tillståndet bör villkoras på sätt framgår av domslutet.
Vad gäller Meras Bostäder AB:s rättegångskostnadsyrkande får en timkostnad om 3 000 kr exkl. moms anses skälig vad gäller ombudets arbete.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MMD-01) Överklagande senast den 25 mars 2024
s. 61 Sida 61 av 63 i domstolens handling
Göran Stenman Sofia Book
Rådman tekniskt råd
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Göran Stenman, ordförande, och tekniska rådet Sofia Book samt de särskilda ledamöterna Bengt Rosén och Stig Hård.
s. 62 Sida 62 av 63 i domstolens handling
Bilaga 1
Hur man överklagar Dom i mark- och miljödomstol som första instans MMD-01
Vill du att domen ska ändras i någon del kan du Vad händer sedan? överklaga. Här får du veta hur det går till. Mark- och miljödomstolen kontrollerar att överklag- andet kommit in i rätt tid. Har det kommit in för Överklaga skriftligt inom 3 veckor sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att domen gäller. Ditt överklagande ska ha kommit in till domstolen inom 3 veckor från domens datum. Sista datum för Om överklagandet kommit in i tid, skickar mark- överklagande finns på sista sidan i domen. och miljödomstolen överklagandet och alla handling- ar i målet vidare till Mark- och miljööverdomstolen. Överklaga efter att motparten överklagat Har du tidigare fått brev genom förenklad delgiv- Om ena parten har överklagat i rätt tid, har den ning, kan även Mark- och miljööverdomstolen skicka andra parten också rätt att överklaga även om tiden brev på detta sätt. har gått ut. Det kallas att anslutningsöverklaga.
En part kan anslutningsöverklaga inom en extra Prövningstillstånd i Mark- och miljö- vecka från det att överklagandetiden har gått ut. Ett överdomstolen anslutningsöverklagande måste alltså komma in inom När överklagandet kommer in till Mark- och miljö- 4 veckor från domens datum. överdomstolen tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Ett anslutningsöverklagande upphör att gälla om det första överklagandet dras tillbaka eller av något annat Mark- och miljööverdomstolen ger prövnings-
Anvisningar för överklagande MMD-01 - Dom första instans • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11 skäl inte går vidare. tillstånd i fyra olika fall.
Så här gör du Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att mark- och miljödomstolen dömt rätt. 1. Skriv mark-och miljödomstolens namn och målnummer. Domstolen anser att det inte går att bedöma om 2. Förklara varför du tycker att domen ska ändras. mark- och miljödomstolen har dömt rätt utan att Tala om vilken ändring du vill ha och varför du ta upp målet. tycker att Mark- och miljööverdomstolen ska ta Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra upp ditt överklagande (läs mer om prövnings- domstolar vägledning i rättstillämpningen. tillstånd längre ner). Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. Förklara att ta upp målet av någon annan anledning. vad du vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet. Om du inte får prövningstillstånd gäller den överklag- 4. Lämna namn samt aktuella och fullständiga upp- ade domen. Därför är det viktigt att i överklagandet gifter om var domstolen kan nå dig: postadresser, ta med allt du vill föra fram.
s. 63 Sida 63 av 63 i domstolens handling
Bilaga B
www.domstol.se
Hur man överklagar Mark- och miljööverdomstolens avgörande
Den som vill överklaga Mark- och miljö- Överklagandets innehåll överdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Mark- och miljööverdomstolen. 1. klagandens namn, adress, e-postadress och telefonnummer, Senaste tid för att överklaga 2. det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt Överklagandet ska ha kommit in till Mark- dag för avgörandet och målnummer), och miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljö- 3. den ändring i avgörandet som klaganden överdomstolens avgörande. begär,
Beslut om häktning, restriktioner enligt 4. de skäl som klaganden vill ange för att 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller rese- avgörandet ska ändras, förbud får överklagas utan tidsbegränsning. 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt Om överklagandet har kommit in i rätt tid, skickar Mark- och miljööverdomstolen 6. de bevis som klaganden åberopar och överklagandet och alla handlingar i målet vad som ska bevisas med varje bevis. vidare till Högsta domstolen. Förenklad delgivning Prövningstillstånd i Högsta domstolen Om målet överklagas kan Högsta dom- stolen använda förenklad delgivning vid
Anvisning för överklagande HR - MÖD, avgörande, med pt • Producerat av Domstolsverket • 2024–06 Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva ett överklagande. utskick av handlingar i målet, under Högsta domstolen får meddela prövnings- förutsättning att mottagaren där eller i tillstånd endast om någon tidigare instans har fått information om sådan delgivning. 1. det är av vikt för ledning av rätts- tillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om Mer information För information om rättegången i Högsta 2. det finns synnerliga skäl till sådan domstolen, se www.hogstadomstolen.se prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.
www.domstol.se