Sök i Ratio Lex

  • Mark- och miljööverdomstolen, mål P 11926-24

  • Mark- och miljööverdomstolen Dom

MÖD har ansett att en detaljplan med syfte att uppföra ett vård- och omsorgsboende i anslutning till en befintlig vårdcentral innehåller tillräckligt illustrationsmaterial och varken strider mot anpassningskravet i 2 kap. 6 § PBL eller hänsynsregeln i 4 kap. 36 § PBL. Genom vissa justeringar som kommunen medgett kan insyn begränsas så att den inte bedöms som en betydande olägenhet. Övrig påverkan på närliggande fastigheter anses inte heller utgöra betydande olägenhet. MÖD har mot den bakgrunden bedömt att det inte finns skäl att upphäva detaljplanen men ändrat den i enlighet med kommunens medgivanden.

19 november 2025 · mål P 11926-24


Så kom texten hit

  • Källa: Mark- och miljööverdomstolen, publicerad som dom 19 november 2025 — myndighetens post bär inget referatnummer. Handlingen är hämtad ur Domstolsverkets egen post (adae490c-2f37-4ee4-91b3-2440f1050c66).
  • Text: läst ur domstolens PDF med pdftotext -layout, 27 sidor. Texten är domstolens egen, ord för ord; den löpande kolumntiteln och sidfotens adressuppgifter utelämnas, och rader som brutits mitt i en mening fogas ihop till stycken. Punktnumren i domskälen återges när de ligger i PDF:ens textlager; sätts de som listnumrering finns de inte i texten och saknas då även här.
  • Avidentifiering: gjord av domstolen. Ratio Lex ändrar ingenting i texten utom det som står ovan, och kontrollerar den maskinellt före publicering: personnummer, e-postadresser och telefonnummer stoppar dokumentet. Namnen på domare, ombud och myndighetsföreträdare står kvar — de är i sin tjänst.

Rättsområde

Mål enligt plan- och bygglagen

Kontext: 0 hänvisningar

Domstolens dom

Innehåll
  1. PARTER
  2. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
  3. YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
  4. UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
  5. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
  6. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL · Närmare om den gällande stadsplanen respektive den nu antagna detaljplanen
  7. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL · Utsnitt ur karta med planbestämmelser i gällande plan för fastigheterna m.fl.
  8. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL · Mark- och miljööverdomstolens bedömning
  9. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL · Planbeskrivningen innehåller det illustrationsmaterial som behövs
  10. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL · Detaljplanen strider inte mot anpassningskravet
  11. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL · Detaljplanen har tagit skälig hänsyn till befintliga förhållanden
  12. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL · Klagandenas andrahandsyrkande är inte en ändring av ringa betydelse
  13. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL · Sammanfattning
  14. PARTER
  15. PARTER · Klaganden
  16. PARTER · Ombud för motpart 4-5:
  17. MÅLETS HANDLÄGGNING
  18. DOMSKÄL
  19. DOMSKÄL · Rättsliga utgångspunkter
  20. DOMSKÄL · Domstolens prövningsram
  21. DOMSKÄL · Prövning i sak
  22. DOMSKÄL · Vy över kvarteret Rosen

s. 1 Sida 1 av 27 i domstolens handling

  • SVEA HOVRÄTT · Mark- och miljööverdomstolen · 060106
  • DOM · 2025-11-19 · Stockholm
  • Mål nr · P 11926-24

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-08-20 i mål nr P 1491-24, se bilaga A

PARTER

Klagande

Ombud för 1 4:

5.

Motpart 1. Nora kommun

Ombud:

2. Region Örebro län

s. 2 Sida 2 av 27 i domstolens handling

3. Länsgården Fastigheter Aktiebolag

SAKEN Detaljplan för m.fl. i Nora kommun

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Kommunfullmäktige i Nora kommuns beslut den 24 januari 2024 att anta detaljplan för fastigheterna m.fl., med den ändringen att följande bestämmelser införs på plankartan (se bilaga B):

h8 Högsta byggnadshöjd är 101 meter över angivet nollplan.
f5 Balkonger endast tillåtna på fasad som vetter mot söder och mot väster.
f6 Balkonger endast tillåtna på fasad som vetter mot öster.
f7 Takterrass är ej tillåtet.

s. 3 Sida 3 av 27 i domstolens handling

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

, , , och (klagandena) har i första hand yrkat att Mark- och
miljööver-domstolen ska upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen för m.fl.
De har i andra hand yrkat att detaljplanen ska ändras på så sätt att:

- detaljplanen ska förbjuda nya fönster, balkonger och takterrasser vid planbestämmelse h3 på i nordöst mot , - detaljplanen ska förbjuda balkonger och takterrasser vid både planbestämmelse h4 i öster mot och planbestämmelse h5 och f1 i planområdets sydvästra del mot , - planbestämmelse h3 tas bort ur detaljplanen från den östra befintliga flygelliknande byggnadskroppen belägen parallellt med , samt - planbestämmelse h3 tas bort ur detaljplanen från den västra befintliga flygel- liknande byggnadskroppen.

Kommunen har i första hand motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. Kommunen har motsatt sig klagandenas andrahandsyrkanden men har för egen del i andra hand medgett att detaljplanen ändras på så sätt att nya planbestämmelser införs i enlighet med följande.

Ändringsförslag 1: Den med vit egenskapsgräns avgränsade östra flygeln föreslås få en ny bestämmelse om högsta byggnadshöjd med innebörden att ingen ytterligare våning ska kunna läggas till, genom införande av planbestämmelse h8 Högsta byggnads- höjd är 101 meter över angivet nollplan.

Ändringsförslag 2: Utformningsbestämmelser avseende balkonger föreslås läggas till på den del av till- kommande byggnad som i aktuellt planförslag är egenskapsområdet betecknat med h4 och h5, genom införande av planbestämmelse f5 Balkonger endast tillåtna på fasad som vetter mot söder och mot väster. och planbestämmelse f6 med Balkonger endast tillåtna på fasad som vetter mot öster.

s. 4 Sida 4 av 27 i domstolens handling

Ändringsförslag 3: Utformningsbestämmelse avseende takterrass föreslås läggas till på de egenskaps- områden som är närmast , och genom införande av planbestämmelse f7 Takterrass är ej tillåtet.

Länsgården Fastigheter AB har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. Bolaget har ställt sig bakom de ändringar som kommunen medgett, under förutsättning att detaljplanen i sin helhet inte kan fastställas.

Region Örebro län har motsatt sig att beslutet att anta detaljplanen upphävs.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Klagandena har huvudsakligen anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Detaljplanen medför betydande olägenhet för fastig- heterna , och i form av skymd sikt, insyn, sämre utsikt, sämre ljusförhållanden och en känsla av instängdhet. Den strider därför mot 2 kap. 9 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Att Nora är en småstad med småskalig äldre bebyggelsestruktur måste beaktas vid bedömningen av vad som utgör betydande olägenhet. Luftigt placerad och likartad bebyggelse kan förväntas, inte en sammanhängande, storskalig förändring av bebyggelsestrukturen. Genom tillkommande byggrätt parallellt med fastigheterna och möjliggörs insyn på fastigheternas uteplatser och in i husen, vilket innebär en påtaglig känsla av intrång i de boendes integritet i den fredande zon som tomtens och husens uteplatser samt hemmet inomhus ska vara. Att fastigheten ligger på något lägre marknivå än den berörda delen av fastigheten ska också beaktas, eftersom det ytterligare ökar insynen och därmed känslan av att vara iakttagen. Stark förtätning med dominerande storskalig utformning av nya byggnader har inte behövt tolereras ens i Stockholms närförorter på avstånd som är längre än vad som är fallet mellan huvudbyggnaden på fastigheten och den tillkommande byggrätten på fastigheten .

Bebyggelsestrukturen i detaljplanen tar inte skälig hänsyn till den befintliga bebyggelsen på fastigheterna , och , varför detaljplanen också strider mot

s. 5 Sida 5 av 27 i domstolens handling

4 kap. 36 § PBL. Området består inte av höga, stora sammanhängande huskomplex inkilade bland villabebyggelsen. Bebyggelsemiljön har utformats med höghuskroppar och flervåningskroppar som sammanbyggs i en murformad byggnadskropp. Det utgör en storskalig bebyggelseutveckling som inte kan anses utgöra förtätning med villa- liknande bebyggelsestruktur, vilket är det klagandena haft att förvänta sig.

Därtill motverkar detaljplanen att en god helhetsverkan uppnås i området sett till stadsmiljön, vilket innebär att den även strider mot 2 kap. 6 § PBL.

Kraven i 4 kap. 33 § PBL på att planens konsekvenser ska vara åskådliga är inte uppfyllda eftersom flera av plankartans mest väsentliga bestämmelser för till- kommande byggrätt på saknas i illustrationer i planbeskrivningen.

Eftersom detaljplanen strider mot ett antal rättsregler ska kommunens antagandebeslut upphävas i sin helhet.

De av klagandena föreslagna ändringarna, om att planbestämmelse h3 ska tas bort ur detaljplanen från både den östra och västra befintliga flygelliknande byggnadskroppen, grundar sig på att kommunen bekräftat att det saknas faktiskt behov av byggrätt för påbyggnad på östra delen. Därför är en påbyggnad på den befintliga huskroppen i öster av mindre (ringa) betydelse för både allmänna intressen och för Länsgårdens enskilda intressen i egenskap av fastighetsägare. Därför saknar kommunen skäl att villkora medgivandet för påbyggnad på den befintliga östra flygellika byggnadskroppen. Kommunen kan inte heller uppfattas så att det finns behov av en påbyggnad på den befintliga byggnadskroppen i väster, varför även en ändring att ta bort bestämmelsen (h3) på den västra befintliga byggnadskroppen är av ringa betydelse för allmänna intressen och fastighetsägaren Länsgårdens enskilda intressen. Även med ändringar enligt klagandenas andrahandsyrkande utgör detaljplanen en betydande olägenhet för dem och inte heller då tas skälig hänsyn till befintliga bebyggelse- och fastighetsförhållanden.

s. 6 Sida 6 av 27 i domstolens handling

Även med införande av planbestämmelser i enlighet med kommunens ändringsförslag medför detaljplanen betydande olägenhet i form av skugga, insyn och känsla av instängdhet.

Kommunen har anfört i huvudsak följande. Detaljplanen medför inte någon betydande olägenhet. Planen har reviderats för att begränsa tillkommande byggnaders volymer, flytta egenskapsgränser och ytterligare anpassa de tänkta byggnaderna till området samt begränsa påverkan på närliggande fastigheter. Avståndet mellan byggrätterna på och klagandenas fastigheter har ökats för att begränsa påverkan i form av insyn och känsla av instängdhet. Detaljplanen innehåller ett förbud mot att uppföra fönster över en viss höjd för delar av den tillkommande bebyggelsen. Det allmänna intresset av bebyggelsen bör väga tyngre än det enskilda intresset att slippa insyn, skuggning m.m. Den skuggning som kan uppstå kommer ske under en så pass begränsad tid att den inte utgör någon betydande olägenhet.

Befintliga bebyggelse-, ägande- och fastighetsförhållanden kommer inte påverkas annat än marginellt vad gäller möjligheten att uppföra komplementbyggnader vid ett genomförande av detaljplanen. Detaljplanen strider därmed inte mot 4 kap. 36 § PBL.

Det förekommer inte uteslutande småskalig villabebyggelse inom planområdet och dess närhet. Planområdet ligger inom det område som enligt översiktsplanen får för- tätas. De byggrätter som medges innebär en förtätning av området. Byggnadshöjderna som medges har anpassats med beaktande av närliggande bostadsfastigheters byggnadshöjd och områdets karaktär. Byggrätterna inom fastigheten kommer utgöra ett naturligt komplement i området. Detaljplanen strider därför inte mot anpassningskravet.

Det krävs inte att varje del av ett planområde ska illustreras för att kraven i 4 kap. 33 § PBL ska anses vara uppfyllda. Illustrationsmaterialet i planbeskrivningen visar tydligt hur byggrätten i detaljplanen kan utformas på ett sätt som gör att detaljplanen är förståelig och det har funnits verkliga möjligheter för närboende att förstå konsekvenserna av detaljplanen utifrån innehållet i planbeskrivningen. Skuggstudien har tagit hänsyn till maximal byggrätt.

s. 7 Sida 7 av 27 i domstolens handling

Länsgården Fastigheter AB har anfört i huvudsak följande. De tilltänkta byggnaderna på är så begränsade i höjd och ligger på ett sådant avstånd från bostadsfastigheterna att någon betydande insyn inte kommer att förekomma. Detaljplanen är även utformad på ett sätt som begränsar känslan av instängdhet. Utifrån de skuggstudier som utförts är det inte heller fråga om någon betydande olägenhet i form av skuggning på klagandenas fastigheter. Uppförandet av ett vård- och omsorgsboende på en fastighet som ägs av Region Örebro, där det finns en befintlig vårdcentral, utgör en förväntad förtätning. Byggrätterna på har utformats på ett sätt som är väl anpassat till området och de tillkommande byggnaderna kommer inte att bli dominerande i stadsbilden, utan kommer utgöra ett naturligt inslag i den centrumnära bebyggelsen. Underlaget som har legat till grund för bedömningarna i planprocessen har varit fullgott.

Region Örebro län har anfört att det är angeläget att en detaljplan med det angivna syftet kommer till stånd för att möjliggöra erforderliga byggnader.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen har hållit syn.

Frågorna i målet är om den nu antagna detaljplanen uppfyller de formella kraven på innehåll i planhandlingarna, om detaljplanen har utformats och anpassats på ett sätt som är lämpligt i förhållande till stads- och landskapsbilden och intresset av god helhetsverkan, om skälig hänsyn har tagits till befintliga förhållanden samt om betydande olägenhet kan uppstå. Vid denna prövning får det betydelse om kommunen agerat inom sitt handlingsutrymme enligt PBL och om det gjorts en lämplig avvägning mellan allmänna och enskilda intressen.

Närmare om den gällande stadsplanen respektive den nu antagna detaljplanen

Planområdet är beläget väster om stadskärnan i centrala Nora. För området finns en stadsplan från 1912 som gäller som detaljplan enligt övergångsbestämmelserna till PBL. Stadsplanen anger avseende kvarter med beteckningen C (där de befintliga

s. 8 Sida 8 av 27 i domstolens handling

bostadshusen är uppförda) bl.a. byggnad får icke uppföras till större höjd

kvarter med beteckning uppförande af byggnad å de med bokstafven D å kartan betecknade kvarterdelar gälla samma bestämmelser som för de med bokstafven C betecknade kvarter, dock så att från dessa bestämmelser Avsaknaden av nämnda bestämmelser i gällande stadsplan för område med beteckningen D får till följd att frågor om utformning, olägenhet för omgivningen m.m. får prövas i samband med bygglov i enlighet med nu gällande lagstiftning. I stadsplanen anges D för en större del av fastigheten , medan en mindre del har beteckningen C.

Utsnitt ur karta med planbestämmelser i gällande plan för fastigheterna m.fl.

s. 9 Sida 9 av 27 i domstolens handling

Den nu antagna detaljplanen möjliggör att ett större område än i dag får tas i anspråk för uppförande av ett vård- och omsorgsboende i anslutning till en befintlig vård- central. För hela medges användningen vård (D), bostäder (B) samt centrum (C), med huvudsaklig användning avseende vård (D). Den nya byggrätten för vård- och omsorgsboendet har i volym anpassats till den befintliga vårdcentralen. Markens utnyttjande och utformning av byggnadsverk regleras genom bestämmelser om bl.a. placering, byggnadshöjd och fönsterplacering. Byggnadshöjdens reglering i förhållande till angivet nollplan är detaljerat angivet i syfte att få en enhetlig höjd för de olika byggnadsdelarna och en bestämd relation till den omgivande bebyggelsen.

För bl.a. fastigheterna , och anges användningen bostäder (B) i detaljplanen. Den högsta byggnadshöjd som medges för huvudbyggnaderna är i princip densamma som i den gällande stadsplanen. Prickad mark, som innebär att marken inte får förses med byggnad, har inkluderats 3 5 meter från fastighetsgräns mot gata. Huvudbyggnadernas byggrätt har anpassats till de befintliga bostäderna, med viss marginal. Större delen av fastigheterna på bl.a. , och som har angetts som korsmark, vilket innebär att marken endast får förses med komplementbyggnad. Därtill har en planbestämmelse om högsta byggnadshöjd för komplementbyggnad och en bestämmelse införts avseende fastigheterna och , som reglerar största tillåtna area för komplementbyggnader.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Planbeskrivningen innehåller det illustrationsmaterial som behövs

Syftet med ett illustrationsmaterial är enligt förarbetena att planen ska vara åskådlig och begriplig (prop. 1985/86:1 s. 618). Det krävs inte att varje del av ett planområde illustreras för att kraven i 4 kap. 33 § PBL ska vara uppfyllda (jfr Mark- och miljö- överdomstolens dom den 23 september 2016 i mål nr P 2664-16). Om det saknas tydligt illustrerande exempel på ett fullt ianspråktagande av den byggrätt som detalj- planen medger kan illustrationsmaterialet och planbeskrivningen tillsammans anses tillräckligt väl utformade för att skapa förståelse för vad planen innebär (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 30 juni 2022 i mål nr P 6338-21).

s. 10 Sida 10 av 27 i domstolens handling

I den aktuella planbeskrivningen redovisas hur planen är avsedd att genomföras. När det kommer till illustrationer, anges i planbeskrivningen att dessa utgör exempel på vad byggrätterna i planförslaget tillåter. Mark- och miljööverdomstolen anser att det illustrationsmaterial som planbeskrivningen innehåller, sett tillsammans med övriga delar av planbeskrivningen, utgör ett tillräckligt underlag för att förstå planen. Det finns därmed inte skäl att på denna grund upphäva kommunens beslut om att anta detaljplanen.

Detaljplanen strider inte mot anpassningskravet

Genom den antagna detaljplanen möjliggörs nybyggnad av ett vård- och omsorgs- boende i form av en förhållandevis stor byggnad, uppdelad i olika volymer, på en plats där det i dag finns ett mindre parkliknande område och en parkering. Enligt gällande stadsplan är dock området till stor del avsett för allmänna eller offentliga byggnader utan närmare reglering (D) respektive mer reglerade byggnader i öppet byggnadssätt (C). Även tillbyggnad av befintlig vård- och utbildningsbyggnad på fastigheten möjliggörs genom detaljplanen.

Det som möjliggörs genom detaljplanen kommer att avvika från bebyggelsen på klagandenas villabebyggda fastigheter, främst genom en högre exploatering och från villorna skild gestaltning. Det kan dock konstateras att det nu finns en vårdcentral och att det på platsen dessförinnan funnits ett sjukhus. Området är alltså sedan lång tid tillbaka präglat av vårdverksamhet. I planområdets närhet finns även en variation av byggnader som skiljer sig från småstadens karaktäristiska villabebyggelse. Enligt plan-beskrivningen ska gestaltningen av ny bebyggelse inom kvarteret anpassas för att anknyta till de kulturmiljöer som gränsar till planområdet.

Mot denna bakgrund finner Mark- och miljööverdomstolen att bebyggelsen som detaljplanen medger framstår som lämplig med hänsyn till stads- och landskapsbilden samt till intresset av en god helhetsverkan. Det finns därför inte skäl att upphäva beslutet att anta detaljplanen på grund av vad klagandena anfört om motverkan av en god helhetsverkan och brister i anpassningen till omgivningen.

s. 11 Sida 11 av 27 i domstolens handling

Detaljplanen har tagit skälig hänsyn till befintliga förhållanden

Bestämmelsen om hänsynstagande i 4 kap. 36 § PBL avser enligt ordalydelsen existerande förhållanden. Det intresse som ska beaktas är alltså klagandenas pågående användning av respektive fastighet för bostadsändamål.

Av planhandlingarna och den övriga utredningen framgår att den nya detaljplanen visserligen kommer ha stor påverkan på den nära omgivningen kring klagandenas fastigheter. Ett genomförande av detaljplanen hindrar dock inte en fortsatt användning av fastigheterna för bostadsändamål och medför inte någon betydande avvikelse från den befintliga byggrätten på klagandenas fastigheter. Inte heller på denna grund finns det därmed enligt Mark- och miljööverdomstolen skäl att upphäva kommunens beslut om att anta detaljplanen.

De olägenheter detaljplanen medför kan begränsas i sådan omfattning att de inte bedöms som betydande

Klagandena har fört fram att detaljplanen kommer att medföra olägenheter för dem i form av skymd sikt, insyn, sämre utsikt, sämre ljusförhållanden och en känsla av instängdhet.

Gällande insyn från den nya vårdbyggnaden och tillbyggnaden konstaterar domstolen inledningsvis att den befintliga vårdbyggnadens östra flygel, som vetter direkt mot fastigheten , endast har en våning. Avståndet från vårdbyggnadens fasad till fastighetsgränsen är drygt åtta meter. Ytterligare två våningar på den befintliga byggnaden skulle, enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning efter syn på platsen, medföra betydande olägenhet för fastigheten . Bedömningen görs utifrån att byggnadens närhet till fastighetsgränsen och höjdläge i förhållande till fastigheten skulle ge insyn i framför allt rum på bostadshusets övervåning och på dess uteplats. Domstolen bedömer dock att den nya vårdbyggnadens placering i förhållande till fastigheterna och inte innebär betydande olägenhet med hänsyn till bestämmelserna om fönsterplacering och eftersom fasaderna som närmast

s. 12 Sida 12 av 27 i domstolens handling

kan placeras drygt 13 meter från fastighetsgränsen mot fastigheten och som närmast knappt 11 meter från fastighetsgränsen mot fastigheten .

Skulle vård- och omsorgsboendet utformas med takterrasser parallellt med fastig- heterna , och riskerar det att medföra påtaglig insyn på fastigheterna. Detsamma gäller om det skulle placeras balkonger på de fasader som vetter direkt mot fastigheterna och . Mark- och miljööverdomstolen finner att sådana olägenheter i form av insyn inte skäligen får tålas utan att detaljplanen bör reglera bebyggelsen så att dessa olägenheter för omgivningen så långt som möjligt begränsas.

De ändringar som kommunen har medgett i andra hand gör att insynen begränsas i sådan omfattning att den enligt Mark- och miljööverdomstolens mening inte bedöms som en betydande olägenhet.

Utrymmet för Mark- och miljööverdomstolen att, i stället för att enligt huvudregeln pröva om detaljplanen i sin helhet ska upphävas eller fastställas, besluta om ändring av planen måste bedömas med beaktande av domstolens roll som överprövande instans och bör inte avse omfattande eller svåröverblickbara ändringar (jfr MÖD 2022:9). Mark- och miljööverdomstolen bedömer dock att Nora kommuns andrahands- medgivanden är tillräckligt tydliga och enbart utgör inskränkningar på ett sådant sätt att ändringarna i detta fall kan godtas.

När det gäller det som klagandena anfört i fråga om skymd sikt, sämre utsikt och en känsla av instängdhet står det genom utredningen i målet klart att den nya vårdbyggnaden kommer att påverka utsikten från klagandenas respektive fastigheter samt att planen riskerar att bidra till en viss känsla av instängdhet på fastigheterna. Beträffande ljusförhållandena kan det konstateras att det av de skuggutredningar som genomförts framgår att fastigheterna och kommer att få viss försämring av ljusförhållandena. Fastigheten är den fastighet som, utifrån närheten till den befintliga vårdbyggnaden, enligt domstolens mening skulle drabbas mest i fråga om både den tillkommande byggnadens påverkan genom en känsla av instängdhet och för- sämrade ljusförhållanden. Genom att byggnadshöjden begränsas på den befintliga

s. 13 Sida 13 av 27 i domstolens handling

byggnadens östra flygel, på det sätt som angetts ovan, försvinner dock dessa olägen- heter för fastigheten . Den påverkan som detaljplanen har på utsikt, ljusförhållanden och intryck av instängdhet på och utgör enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning inte olägenheter som kan anses betydande i lagens mening.

Kommunen har tagit fram detaljplanen inom ramen för det kommunala handlings- utrymmet och med en rimlig avvägning mellan allmänna och enskilda intressen

Kommunen har anfört att behovet av ett vård- och omsorgsboende inom kommunen är stort och regionen har förklarat att det är angeläget att en detaljplan med syfte att upp- föra boendet kommer till stånd. Att det finns ett sådant behov är inte något Mark- och miljööverdomstolen finner skäl att ifrågasätta. PBL bygger på principen om decentral- isering av beslutsfattandet och kommunal självbestämmanderätt i frågor som bl.a. rör riktlinjer för markanvändningen i kommunen. Med hänsyn till detta får kommunen själv, inom vida ramar, avgöra hur marken ska disponeras samt hur miljön ska utformas i den egna kommunen. (Se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 24 februari 2017 i mål nr P 2764-16.)

Med hänsyn till det förhållandevis centrala läget, den varierade bebyggelsen i närområdet och det faktum att det rör sig om ett område i den gällande stadsplanen som medger en utökning av vårdverksamhet på fastigheten måste klagandena haft anledning att räkna med viss förtätning, och då inte enbart förtätning i form av villabebyggelse.

Mot den bakgrunden finner Mark- och miljööverdomstolen att det inte finns grund att upphäva beslutet att anta detaljplanen heller på denna grund, utan att kommunens beslut att anta detaljplanen ska ändras i enlighet med de ändringsförslag som kommunen har medgett i andra hand.

s. 14 Sida 14 av 27 i domstolens handling

Klagandenas andrahandsyrkande är inte en ändring av ringa betydelse

Klagandenas andrahandsyrkande, i den del som inte har tillgodosetts av kommunens medgivande, kan inte anses vara en ändring av ringa betydelse (se 13 kap. 17 § andra stycket PBL). Yrkandet ska redan på den grunden lämnas utan bifall.

Sammanfattning

Planbeskrivningen innehåller i enlighet med 4 kap. 33 § PBL det illustrationsmaterial som behövs. Beslutet att anta detaljplanen strider varken mot bestämmelsen om hänsynstagande i 4 kap. 36 § PBL eller anpassningskravet i 2 kap. 6 § PBL. Genom att ändra detaljplanen i enlighet med kommunens medgivanden kan olägenheter i form av insyn begränsas i sådan omfattning att de inte bedöms som betydande. Övrig påverkan på klagandenas fastigheter bedöms inte utgöra någon betydande olägenhet. Mot den bakgrunden ändrar Mark- och miljööverdomstolen detaljplanen för m.fl. i Nora kommun genom att på plankartan införa de planbestämmelser som framgår av domslutet.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Lars Borg, tekniska rådet Inger Holmqvist, hovrättsrådet Johanna Fernlund och tf. hovrättsassessorn Elin Jansson Holmberg, referent.

Föredragande har varit Niclas Arvidsson.

s. 15 Sida 15 av 27 i domstolens handling

NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 1491-24 Mark- och miljödomstolen 2024-08-20 Meddelad i Nacka

PARTER

Klaganden

Ombud för motpart 4-5:

s. 16 Sida 16 av 27 i domstolens handling

Motpart Nora kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT Nora kommuns beslut den 24 januari 2024 i ärende nr KS2022-353, se bilaga

SAKEN Detaljplan för m.fl. i Nora kommun

DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena.

s. 17 Sida 17 av 27 i domstolens handling

BAKGRUND Kommunfullmäktige i Nora kommun (kommunen) beslutade den 26 februari 2020 att anta detaljplan för m.fl. i Nora. Syftet med detaljplanen var att möjliggöra byggnation av vård- och omsorgsboende i anknytning till befintlig vårdcentral. Planen syftade även till att säkerställa övriga fastigheters byggrätter inom kvarteret Rosen. Beslutet överklagades till Mark- och miljödomstolen som den 17 juni 2021 i mål nr P 2308 20 upphävde kommunens beslut att anta detaljplanen för m.fl.

Kommunen beslutade därefter på nytt den 24 januari 2024 att anta detaljplan för m.fl. i Nora. Syftet med detaljplanen är, likt tidigare beslut, att möjliggöra byggnation av vård- och omsorgsboende i anknytning till befintlig vårdcentral samt att säkerställa övriga fastigheters byggrätter inom kvarteret Rosen.

, , , , , , , , , , och har överklagat beslutet till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M. , , , , , , , , , , , och (klagandena) har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen för m.fl. i Nora. Flertalet av klagandena har även yrkat att domstolen ska hålla syn på platsen.

UTVECKLING AV TALAN Mark- och miljödomstolen redogör nedan i korthet för vad klagandena anfört till stöd för sin talan.

s. 18 Sida 18 av 27 i domstolens handling

, , , , , , , , , och anser inledningsvis att konsekvenserna av detaljplanen blir att en ny bebyggelsestruktur med en upp till fyra våningar hög byggnad placeras likt en mur mot angränsande villafastigheter i söder och öster och mot angränsande Malmgatan i väster. Höghuset i södra planområdet är, trots justeringar av avstånd och utformning, fortfarande placerat på ett för nära avstånd till fastigheten . Skälig hänsyn tas inte heller till övriga fyra fastigheter inom planområdet. Detaljplanens bebyggelse avviker mycket kraftigt från områdets och ortens övriga förhållanden vad gäller bebyggelsestruktur och stadsmiljö. Detaljplanen innehåller en otydlig konsekvensbeskrivning.

Vid bedömningen av om en detaljplan innebär en betydande olägenhet och den är skälig med hänsyn till befintlig bebyggelse ska man enligt rättspraxis bl.a. beakta vad befintliga fastigheter haft anledning att förvänta sig framöver, sett till gällande översiktsplan m.m. Noras översiktsplan anger förtätning för bostäder m.m. för . Inget anges dock om höghuskomplex som framtidsvision i översiktsplanen. De har således endast haft att räkna med viss förtätning av bostäder som är anpassade till områdets karaktär och har därför inte haft att räkna med en storskalig "storstadsaktig" förtätning med påtagligt avvikande volym i höjd, utbredning och placering med så korta avstånd inpå dess gränser som detaljplanen medger.

Av aktuella planhandlingar, illustrationer och planbestämmelser framgår att vård- och omsorgsboendets höjd (byggnadshöjd) är densamma som i den detaljplan som domstolen upphävde 2021. Det faktum att byggnadens placering flyttats marginellt inåt på och ritat neddragna takfötter samt infört bestämmelser om förbud mot fönster och balkonger i syfte att begränsa viss insyn på en fasad är varken var för sig och sammantagna tillräckliga ändringar.

Den planerade exploateringen kommer dessutom innebära en enorm ökning av trafik och buller under såväl själva byggnationen som när vårdcentralen och

s. 19 Sida 19 av 27 i domstolens handling

vårdboendet med tillhörande garage står klart. Det kommer påverka samtliga fastighetsägares boendesituation på ett mycket negativt sätt. Exploateringen kommer även påverka samtliga fastighetsägares byggrätter inom planområdet. Detaljplanen begränsar deras byggrätt på ett negativt sätt. Formuleringen i planbeskrivningen innebär att det med stor sannolikhet kommer uppstå oklarheter vid bygglovsansökningar och dess förenlighet med detaljplanen. Det kommer vara svårt att förutse till exempel om en tillbyggnad ens kommer att tillåtas.

Befintliga grönytor inom försvinner oåterkalleligt vid den planerade storskaliga exploateringen. Grönytor, skugga, svalka, gångstråk mellan infrastruktur och bebyggelse ger möjlighet till avkoppling och lugn, något nutidsmänniskor ofta lider brist på, även i mindre städer. Planhandlingarna saknar uppgift om förekomst av insekter med bevarandestatus inom planområdet samt hur man ska skydda den ek som finns på fastigheten. Skyddsvärda djur- och växtarter med bevarandestatus ska beaktas vid exploatering. Det framgår inte heller att inventering gjorts för att fastställa eller avfärda om rödlistade arter, fridlysta arter och andra sällsynta arter förekommer inom den idag obebyggda naturmiljödelen på . Observationer av fladdermöss har förekommit i grönområdet på , även om det är oklart om fladdermössen har konkreta bo-, vilo- eller fortplantningsplats där. Alla fladdermusarter är fridlysta i Sverige och har bevarandestatus enligt artskyddsförordningen.

De icke ianspråktagna områdena inom är idag tillgängliga för allmänheten och det saknas därför grund för att upphäva strandskyddet på fastigheten. Strandskyddets syften är att bevara goda livsvillkor för djur och växter på land och i vatten och att långsiktigt trygga förutsättningar för allemansrättslig tillgång till strandområden. Det krävs därför särskilda skäl krävs för att upphäva strandskydd, vilket inte föreligger i det aktuella fallet.

Sammanfattningsvis strider detaljplanen enligt ovan angivna skäl mot flertalet lagar och ska därför upphävas och att det därmed föreligger skäl för domstolen att hålla syn på platsen. Till ytterligare stöd för sin talan har de bland annat hänvisat till ett

s. 20 Sida 20 av 27 i domstolens handling

flertal rättsfall, tidigare bygglovsbeslut, förarbeten, illustration på fotografier över fastigheten samt drönarbilder över deras fastigheter och .

Till stöd för sin talan har de åberopat viss skriftlig bevisning.

och har för egen del därutöver anfört att de anser att den planerade byggnationen är malplacerat med tanke på den helt unika villamiljön runt det tilltänkta bygget. Byggnaden är alldeles för skrymmande för den övriga bebyggelsen i området. Nora är en unik trästad och då medge att bygga Noras högsta hus i en unik parkmiljö är inte rimligt. Det skulle vara bättre med en annan alternativ placering för byggnationen, till exempel området vid Hagby ängar.

och har framfört att vid planläggning ska hänsyn tas till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan samt det inte medför en betydande olägenhet på något sätt. En detaljplan ska också vara utformad med skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. Idag består fastigheten av den befintliga vårdcentralen samt en stor grönyta i form av en park som är tillgänglig för allmänheten. Parken nyttjas av boende runtom fastigheten och det är en av få parker som finns kvar i tätorten som kan nyttjas till fritidsaktiviteter av allmänheten. Att uppföra nya byggnader och således ta bort denna allmänna park i sin helhet är inte att ta hänsyn till stadsbilden eller natur- och kulturvärdena på platsen.

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt har i mål P 2308-20 prövat en tidigare version av denna detaljplan. I målet kom domstolen fram till att den högsta tillåtna byggnadshöjden på cirka 17 meter över markplan i kombination med byggnadens användning skulle kunna medföra en betydande olägenhet för de boende på . I den nu aktuella detaljplanen har den högsta tillåtna byggnadshöjden inte ändrats utan är fortsatt på cirka 17 meter över marknivån. I planbestämmelserna uppges att byggnadens västra del kommer begränsas till cirka 12 meter över marknivån. Vad som menas med byggnadens västra del framgår inte

s. 21 Sida 21 av 27 i domstolens handling

av planbeskrivningen och det kan finnas möjlighet för byggnader att ha en högre höjd i den sydvästra delen mot . Denna risk tydliggörs av bestämmelsen etter mot söder inte får finnas på en höjd över cirka 13 14 meter över marknivån. Det innebär att byggnader som vetter mot söder kan ha en byggnadshöjd på minst 13 14 meter och ända upp till den maximala byggnadshöjden. Risken för påtaglig olägenhet för de boende på kvarstår därmed och detaljplanen bör med anledning av det upphävas.

I planbeskrivningen redogörs för att 84 parkeringsplatser kommer behövas för verksamheten. Deras uppfattning är att det inte kommer vara tillräckligt för att tillgodose behovet av parkeringsplatser då det redan i dagsläget är för få parkeringsplatser och att det i sig är en brist i planeringen.

Den bullerutredning som redovisas i planbeskrivningen är inte baserad på någon mätning utan endast på beräkningar. Enligt 4 kap. 33 § plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) måste planbeskrivningen innehålla en redovisning av de överväganden som har legat till grund för planens utformning samt de tekniska åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt. De beräkningar som har gjorts kan inte anses utgöra en sådan teknisk utredning som krävs enligt bestämmelsen. Det har heller inte gjorts någon mätning av bullernivån vid de utsatta fasaderna. En mätning av förhållandena gällande buller måste göras för att kunna säkerställa att boende intill fastigheten inte drabbas av buller som överskrider tillåtna gränsvärden.

En utökad verksamhet på kommer innebära en större mängd trafik på vägarna runt fastigheten. Det kan medföra risk för ökade vibrationer på fastigheterna intill. Även under byggnationerna kan ökade vibrationer orsaka skador på intilliggande fastigheter. Nora kommun har tidigare utfört arbeten på vägbanan och arbete med beläggning och vatten och avlopp. Dessa arbeten orsakade skador i form av sprickbildning i fasaden på kärandenas fastighet och en framtida

s. 22 Sida 22 av 27 i domstolens handling

byggnation på måste förenas med åtgärder för att motverka skador på grund av vibrationer.

I nuläget finns det skyddsrum på dimensionerat för 110 personer. Detta skyddsrum är menat att nyttjas av personer som vistas på vårdcentralen samt de boende runt . I planbeskrivningen har ingen hänsyn tagits till den högre mängden personer som kommer vistas på ett vårdboende i form av boende och personal i förhållande till det nuvarande skyddsrummet. Ett vårdboende med 90 lägenheter och den utökade personalstyrkan kommer kräva större skyddsrum, vilket inte har tagits upp i planbeskrivningen. Med anledning av ovanstående uppfyller den antagna detaljplanen inte de krav som ställs enligt plan- och bygglagen.

MÅLETS HANDLÄGGNING

Mark- och miljödomstolen har den 20 juni 2024 beslutat om att avslå yrkandet om syn i planområdet och dess omgivningar.

DOMSKÄL

Rättsliga utgångspunkter

Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt 1 kap. 2 § PBL. Det är alltså kommunen som, inom vida ramar, avgör hur bebyggelsemiljön ska utformas i kommunen. Den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna (13 kap. 17 § PBL). Om myndigheten vid prövningen finner att beslutet strider mot en rättsregel ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska beslutet fastställas i sin helhet. Delvis upphävande eller ändringar av beslutet får endast göras om kommunen har medgett det eller om det är fråga om ändringar av ringa betydelse. Domstolens prövning

s. 23 Sida 23 av 27 i domstolens handling

stannar i många fall vid en bedömning av om beslutet att anta en detaljplan ligger inom ramen för det handlingsutrymme som reglerna i PBL ger kommunen.

Vid planläggning ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen (2 kap. 1 § PBL). Vid en avvägning mellan dessa intressen ska skälig hänsyn tas till bland annat befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande (4 kap. 36 § PBL).

Vid planläggning ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan (2 kap. 6 § PBL).

Planläggning av markområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på omgivningen som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt (2 kap. 9 § PBL).

En planbeskrivning ska innehålla en redovisning av bland annat hur planen är avsedd att genomföras och de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser. Planbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen (4 kap. 33 § PBL).

Domstolens prövning stannar i många fall vid en bedömning av om beslutet att anta en detaljplan ligger inom ramen för det handlingsutrymme som reglerna i PBL ger kommunen. De avvägningar som kommunen har gjort mellan olika samhällsintressen blir, om kommunen har hållit sig inom sitt handlingsutrymme, inte föremål för överprövning (se rättsfallen MÖD 2013:47 och MÖD 2014:12).

Länsstyrelsen ska enligt 11 kap. 10 § PBL överpröva en kommuns beslut att anta en detaljplan, om beslutet kan antas innebära bland annat att ett riksintresse enligt 3

s. 24 Sida 24 av 27 i domstolens handling

eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses eller en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Länsstyrelsen i Örebro län har den 14 september 2022 beslutat att inte pröva det aktuella antagandebeslutet.

Domstolens prövningsram

Som framgått är mark- och miljödomstolens prövning av en antagen detaljplan i viss mån begränsad. Det domstolen ska pröva är om det har funnits rättsliga förutsättningar för kommunen att anta den aktuella detaljplanen med den markanvändning och de planbestämmelser som har föreskrivits. Domstolen kan således inte pröva alternativa utformningar eller förslag på exploateringar på andra platser.

Prövning i sak

Mark- och miljödomstolen har tidigare i mål nr P 2308 20 prövat kommunens beslut att anta detaljplanen för m.fl. Domstolen fann då att vad klagande anfört om jäv, kulturmiljö, miljökonsekvensbeskrivning, skuggning, försämrad utsikt, värdeminskning, byggnadshöjd, parkeringsplatser och träd inte innebär att den antagna detaljplanen stred mot någon rättsregel. Domstolen bedömde dock att detaljplanen medförde en betydande olägenhet för fastigheten på grund av insyn från den bebyggelse som planen då medgav och upphävde därför kommunens beslut att anta detaljplanen.

I förevarande fall har det nu skett en revidering av tidigare detaljplan och en ny detaljplan för m.fl. har antagits på nytt. Frågan i målet är således om den revidering som kommunen har gjort i den nya detaljplanen uppfyller ovan nämnda rättsliga krav.

Inledningsvis konstaterar domstolen, liksom vid föregående prövning av frågan, att det som klagandena framfört om strandskydd, begränsande av byggrätt, kulturmiljö,

s. 25 Sida 25 av 27 i domstolens handling

miljökonsekvensbeskrivning, skuggning, försämrad utsikt, värdeminskning, byggnadshöjd, parkeringsplatser, träd eller annan natur inte innebär att den antagna detaljplanen strider mot någon rättsregel. Vad gäller frågan om det även i den nya versionen av detaljplanen föreligger en betydande olägenhet för fastigheten på grund av insyn från den bebyggelse som aktuell plan medger gör domstolen följande bedömning.

Den tidigare planen möjliggjorde ett uppförande av en byggnad med en placering cirka 5 meter från och i linje med hela den norra fastighetsgränsen tillhörande fastigheten . Byggnadshöjden fick i denna del av planområdet uppgå till cirka 18 meter från nuvarande marknivå.

I den nya detaljplanen och av de nya planhandlingarna framgår att det 5 meter från tomtgränsen till fastigheten får uppföras en parkering i markplan eller ramp till underjordiskt garage samt markmur (f3) till en högsta totalhöjd om 1,5 m (h7). I väster, cirka 10 meter norr om trädgården på , får det uppföras en markparkering eller garage under mark med terrass (f2) med en nivå som i det närmaste motsvarar marknivån (h6= + 94,8 att jämföra med nollplanet + 94). Vidare framgår att i öster, cirka 10 meter från tomtgränsen och i höjd med huvudbyggnaden på , får det uppföras en byggnad med en högsta nockhöjd om 16,5 m (h5). Denna byggnadskropp får endast sträcka sig längs med cirka hälften av tomtgränsen mot .

Av plankartan framgår vidare att fönstersättningen på byggnadens västra sida, det vill säga den fasad som vetter mot huset på , nu är reglerad med en bestämmelse (f1) som i praktiken innebär att det inte får finnas fönster mot söder högre upp än 10 meter över marken och inte heller att några balkonger får uppföras på denna sida.

Det framgår även av planhandlingarna att den illustration som finns över kvarteret Rosen stämmer överens med höjdsättningen enligt plankartan. Se illustrationen från planbeskrivningen nedan.

s. 26 Sida 26 av 27 i domstolens handling

Vy över kvarteret Rosen

Mot bakgrund av ovan nämnda reglering på plankartan bedömer mark- och miljödomstolen att den användning som den nu aktuella byggrätten möjliggör inte längre riskerar att medföra en påtaglig känsla av insyn på fastigheten . Fastighetens huvudsakliga uteplats i väster har tagits i beaktande vid utformningen av planhandlingarna. Detaljplanens byggrätt innebär att huvudbyggnaden inte längre får uppföras längs hela gränsen mot . Det kommer inte finnas ett flertal fönster eller balkonger som överblickar klagandens uteplats ovanifrån på någon högre höjd. Parkeringsplatserna kommer att ligga i markhöjd eller under jord på ett behörigt avstånd från uteplatsen. Regleringen kan inte sägas medföra någon betydande olägenhet i juridisk bemärkelse. Detaljplanen strider således inte mot 2 kap. 9 § PBL.

Enligt bestämmelsen 4 kap. 33 § PBL ska det redovisas hur planen är avsedd att genomföras. De överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser ska också redovisas. Planbeskrivningen ska innehålla sådant illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen. Syftet med illustrationsmaterialet är enligt förarbetena att planen ska vara åskådlig och begriplig (prop. 1985/86:1 s. 618). Planbeskrivningens innehåll och det illustrationsmaterial som förekommer i denna anser mark- och miljödomstolen numera uppfyller gällande krav. Vidare anser domstolen att den

s. 27 Sida 27 av 27 i domstolens handling

illustration och de övriga uppgifter som finns tillgängliga i planbeskrivningen tillräckligt tydligt visar vilken effekt den tillåtna byggrätten skulle kunna få för och att den inte innebär någon betydande olägenhet.

Sammanfattningsvis anser domstolen att de skäl som tidigare förelåg att upphäva detaljplanen inte längre föreligger i den nu antagna detaljplanen. Det saknas således skäl att upphäva den av kommunen antagna detaljplanen för . Vad klagandena har anfört påverkar inte denna bedömning. Överklagandena ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 10 september 2024.

Embla McKiernan Malin Danielsson I domstolens avgörande har rådmannen Embla McKiernan, ordförande, och tekniska rådet Malin Danielsson deltagit. Föredragande har varit Victoria Arvidsson.