Sök i Ratio Lex

  • Mark- och miljööverdomstolen, mål M 10229-25

  • Mark- och miljööverdomstolen Dom

Strandskyddsdispens i efterhand. MÖD har konstaterat att det avgörande för att få uppföra ersättningsåtgärder är att de nya byggnationerna uppförts i nära anslutning till att de äldre togs bort. Tidpunkten för när dispensansökan gavs in saknar betydelse för bedömningen.

9 november 2026 · mål M 10229-25


Så kom texten hit

  • Källa: Mark- och miljööverdomstolen, publicerad som dom 9 november 2026 — myndighetens post bär inget referatnummer. Handlingen är hämtad ur Domstolsverkets egen post (878a0a7e-23f6-4aca-a90e-6952cdfa624c).
  • Text: läst ur domstolens PDF med pdftotext -layout, 14 sidor. Texten är domstolens egen, ord för ord; den löpande kolumntiteln och sidfotens adressuppgifter utelämnas, och rader som brutits mitt i en mening fogas ihop till stycken. Punktnumren i domskälen återges när de ligger i PDF:ens textlager; sätts de som listnumrering finns de inte i texten och saknas då även här.
  • Avidentifiering: gjord av domstolen. Ratio Lex ändrar ingenting i texten utom det som står ovan, och kontrollerar den maskinellt före publicering: personnummer, e-postadresser och telefonnummer stoppar dokumentet. Namnen på domare, ombud och myndighetsföreträdare står kvar — de är i sin tjänst.

Rättsområde

Miljömål

Kontext: 0 hänvisningar

Domstolens dom

Innehåll
  1. PARTER
  2. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
  3. YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
  4. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
  5. PARTER
  6. PARTER · Klagande
  7. DOMSLUT
  8. BAKGRUND
  9. YRKANDEN M.M.
  10. DOMSKÄL
  11. SKILJAKTIG MENING

s. 1 Sida 1 av 14 i domstolens handling

  • SVEA HOVRÄTT · Mark- och miljööverdomstolen · 060202
  • DOM · 2026-11-09 · Stockholm
  • Mål nr · M 10229-25

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-06-18 i mål nr M 10113-24, se bilaga A

PARTER

Klagande

Ombud: F och E

Motparter

1. Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala

2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun 753 75 Uppsala

SAKEN Strandskyddsdispens för brygghus och brygga på fastigheten i Uppsala kommun

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och läns- styrelsens beslut och fastställer Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommuns beslut den 27 maj 2024, dnr MHN-2023-3598, i den del det avser att

s. 2 Sida 2 av 14 i domstolens handling

bevilja strandskyddsdispens för brygghus med vissa villkor och för brygga på fastigheten i Uppsala kommun i enlighet med bilaga 3 till nämndens beslut, med följande ändring beträffande bryggan. Punkt tre i nämndens beslut ersätts med: 3. att bevilja strandskyddsdispens för brygga med utformning enligt bilaga 3 [till nämndens beslut] med villkor att bryggan inte får uppföras i det i bilaga B [till Mark- och miljööverdomstolens dom] skrafferade området samt

2. Mark- och miljööverdomstolen avslår klagandenas yrkande om ersättning för rätte- gångskostnader.

s. 3 Sida 3 av 14 i domstolens handling

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

och har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastställer nämndens beslut som innebär att dispens från strandskyddsbestämmelserna beviljats för den aktuella fastigheten. De har även yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen.

Till stöd för sin talan har de anfört i huvudsak samma som i mark- och miljö- domstolen. Vad gäller bryggans bredd har de tillagt sammanfattningsvis följande. Bryggan är lika lång som tidigare och skillnaden i utbredning är begränsad till en ökning av arean om cirka 16 kvadratmeter, motsvarande ungefär 23 procent. Denna ökning är marginell i sammanhanget och har varken någon påtaglig betydelse för allmänhetens tillgång till området eller för det lokala växt- och djurlivet. Breddningen medför dessutom praktiska fördelar då den möjliggör nödvändigt underhåll av det träbyggda brygghuset i en utsatt miljö. Därtill ska noteras att bryggan var tvungen att breddas då det praktiskt inte gick att bygga den nya bryggan på samma sätt som den gamla varför den nya bryggan blev aningen bredare.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun (nämnden) har medgett klagandenas yrkande om ändring under förutsättning att brygghuset utformas enligt nämndens beslut med villkor om att endast den övre delen av pardörrarna får förses med glaspartier.

Länsstyrelsen i Uppsala län har avstått från att yttra sig i målet.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser Den 1 juli 2025 trädde nya strandskyddsregler i kraft (SFS 2025:512). I fråga om pågående ärenden om strandskyddsdispens saknas övergångsbestämmelser varför strandskyddsbestämmelserna i lydelse efter den 1 juli 2025 tillämpas i målet (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 23 december 2025 i mål nr M 11467-25).

s. 4 Sida 4 av 14 i domstolens handling

Inom ett strandskyddsområde får inte nya byggnader uppföras. Inte heller får byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt. Åtgärder får inte heller vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. (Se 7 kap. 15 § miljöbalken.)

Om det finns särskilda skäl kan dispens ges och såvitt nu är av intresse får som särskilda skäl beaktas om det område som upphävandet eller dispensen avser redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften (se 7 kap. 18 e § 1 miljöbalken, tidigare 7 kap. 18 c §).

I förarbetena till bestämmelserna om dispens anges bland annat att ersättningsbyggnad för samma ändamål som en befintlig eller nyligen avlägsnad byggnad kan vara skäl för dispens (se prop. 2008/09:119 s. 105). Som regel bör t.ex. dispens ges för att åter- uppföra en nedbrunnen byggnad, förutsatt att den nya byggnaden ska tjäna samma ändamål som den gamla. Ansökan bör göras inom ett år från brandtillfället. Naturligtvis måste dock försäkringsfrågor få redas ut först. (Se prop. 1997/98:45, del 2, s. 89.)

Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt sjunde kapitlet miljöbalken ska även enskilda intressen beaktas. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses. (Se 7 kap. 25 § miljöbalken.) En dispens från strandskyddsförbudet får dock endast ges om det är förenligt med förbudets syfte (se 7 kap. 26 § miljöbalken).

Prövningen i det aktuella fallet Det är ostridigt i målet att klagandena under 2015 ersatt det tidigare brygghuset och bryggan, att det tidigare brygghuset och bryggan ur ett strandskyddsperspektiv var lagligt uppförda. att dispens för åtgärderna söktes först 2023 efter nämndens tillsyn samt att skillnaden mellan det tidigare brygghuset och det som medgetts i nämndens dispensbeslut är så liten att det dispensgivna brygghuset med villkor kan betraktas som

s. 5 Sida 5 av 14 i domstolens handling

i huvudsak av motsvarande storlek och utformning som det tidigare. Parterna har olika uppfattning om den brygga som nämnden gett dispens för är av motsvarande storlek som den tidigare bryggan.

Frågan i målet är vilken betydelse det har att ansökan om dispens kom in först åtta år efter att åtgärderna vidtogs och alltså inte inom ett år från det att den tidigare bryggan och brygghuset togs bort, vilket i förarbeten och praxis (se bl.a. rättsfallet MÖD 2021:2) har betraktats som rimlig tid för ansökan. Om förutsättningar för strand- skyddsdispens finns är det också fråga om den nya bryggan kan godtas.

Bestämmelserna om strandskyddsdispens bygger på att en ansökan om dispens ges in innan en åtgärd vidtas. Denna utgångspunkt måste även anses gälla i fråga om en dispensansökan för en ersättningsåtgärd. Syftet med den tidsfrist om ett år som omnämns i bl.a. förarbetena får närmast anses ta sikte på hur länge ett område ska anses vara ianspråktaget på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, trots att anläggningen eller byggnaden som gör att området anses ianspråktaget inte finns kvar.

En dispensansökan om en ersättningsåtgärd ska behandlas på samma sätt oavsett om den inkommer i förväg eller i efterhand. En annan ordning skulle kunna bli oskälig vid reparation, renovering och utbyte av anläggningar och anordningar som är förbjudna att utföra enligt 7 kap. 15 § 2 miljöbalken, då det kan vara svårt att avgöra vad som är tillåtet att göra utan dispens. Däremot finns straffbestämmelser som innebär att den som med uppsåt eller av oaktsamhet utan dispens uppför en byggnad eller vidtar någon annan åtgärd som är förbjuden enligt 7 kap. 15 § miljöbalken kan dömas för brott mot områdesskydd (se 29 kap. 2 § miljöbalken).

Det ankommer alltid på sökanden att visa att det finns särskilda skäl för dispens för en ersättningsåtgärd. Den som ansöker i efterhand måste visa att förutsättningarna för en dispens var uppfyllda vid tidpunkten för uppförandet eller utförandet av den anläggning eller byggnad som ansökan avser. Det innefattar bl.a. att den tidigare anläggningen eller byggnaden var lagligen uppförd, inte hade förfallit eller på annat

s. 6 Sida 6 av 14 i domstolens handling

sätt förlorat sin effekt på allemansrätten, att den nya anläggningen uppförts i sådan när- tid till borttagandet eller rivningen att det kan anses vara fråga om en ersättningsåtgärd, att den nya anläggningen är av i huvudsak samma omfattning och användning så att den avhållande effekten inte förändrats samt att, om uppförandet eller utförandet skett efter lagändringarna 1994, åtgärden inte väsentligt påverkar växt- och djurliv.

Prövningsmyndigheten har att pröva ansökan om dispens utan beaktande av vad som faktiskt har uppförts och den som har vidtagit åtgärder som går utöver vad som godtas som ersättningsåtgärder kan komma att behöva bygga om, begränsa eller riva byggnationen. I detta fall har så också skett då ansökan om dispens för den utformning som uppförts har avslagits och dispens endast har getts för en annan utformning som nämnden godtagit som ersättningsåtgärd. Nämnden har även villkorat dispensen ytter- ligare för att brygghuset ska kunna godtas som en ersättningsåtgärd. Klaganden har i det överklagade beslutet förelagts att bygga om brygghuset så att det överensstämmer med den nu givna dispensen.

Det är visat i målet att det vid tidpunkten för borttagandet av det tidigare lagliga brygg- huset och bryggan och uppförandet av det nya brygghuset och bryggan fanns särskilda skäl för att ge dispens för ersättningsbyggnad och ersättningsbrygga. Det av nämnden dispensgivna brygghuset och bryggan har inte väsentligt påverkat växt- och djurliv och inte heller utökat den privatiserande effekten. Det nya brygghuset och bryggan har också uppförts i direkt samband med borttagandet av det tidigare brygghuset och bryggan varför ianspråktagandet av området inte har upphört. Vad gäller brygghuset är det med de villkor som nämnden föreskrivit av i huvudsak samma omfattning och användning som det tidigare brygghuset. Den tidigare bryggan var smalare och sköt ut i vattnet i linje med vinkeldelen på brygghusets nordöstra fasad. Den ansökta och upp- förda bryggan skjuter i stället ut i linje med brygghusets nordostligaste fasad. Även om vissa mindre skillnader i storlek och exakt utformning kan godtas inom ramen för en dispens för en ersättningsåtgärd är utökningen av bryggans storlek med 16 kvadrat- meter för stor för att särskilda skäl för dispens ska föreligga.

Nämnden har därmed haft förutsättningar för att ge dispens från strandskydds- bestämmelserna i efterhand för brygghuset med de villkor som nämnden föreskrivit.

s. 7 Sida 7 av 14 i domstolens handling

För att dispens i efterhand ska kunna ges för bryggan krävs att dispensen begränsas till att bryggan får ungefär motsvarande utformning som den tidigare. Det innebär att bryggan mot nordost inte får uppföras bredare än brygghusets nordligaste del med pardörrar. En dispens måste därför villkoras med att bryggan inte får uppföras i den delen. Ett sådant villkor hindrar inte att planket som har godtagits i nämndens beslut i stället uppförs på bryggans smalare utformning.

Att dispens inte kan ges för den uppförda bryggans bredd och att klagandena därmed kan behöva bekosta ytterligare ombyggnation kan inte anses oproportionerligt då klagandena i strid med förbudet i 7 kap. 15 § miljöbalken har uppfört en ny byggnad och utökat en brygga i strandskyddsområde. Situationen hade kunnat undvikas om dispens hade sökts innan åtgärderna vidtogs.

Sammanfattningsvis har nämnden haft fog för sitt beslut att ge dispens i efterhand för ersättningsåtgärder med tillägg av ett villkor om bryggans utformning. Att ansökan gavs in först åtta år efter utförandet medför ingen annan bedömning. Med ändring av mark- och miljödomstolens dom och länsstyrelsens beslut ska nämndens beslut därför fastställas med tillägg av villkor enligt domslutet.

Frågan om rättegångskostnader Överklaganden av förvaltningsmyndighets beslut i ärenden om strandskyddsdispens handläggs i mark- och miljödomstol enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden dock att 32 § om rättegångskostnadsansvar inte ska tillämpas, se 5 kap. 1 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. Av rättsfallet MÖD 2025:20 följer att ett yrkande om rättegångskostnader ska prövas i målet även om någon allmän rätt för den enskilde att få ersättning av det allmänna vid ett framgångsrikt överklagande inte föreligger. Vid en samlad bedömning finner domstolen att omständigheterna i detta fall inte är sådana att det kommer i konflikt med klagandenas rätt till en rättvis rättegång att inte tillerkänna dem ersättning för rättegångskostnader. Klagandenas yrkanden om ersättning för rätte- gångskostnader ska därmed avslås.

s. 8 Sida 8 av 14 i domstolens handling

Avgörandet får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Claes-Göran Sundberg, hovrättsråden Åsa Hanna och Christina Ericson, referent, samt tf. hovrättsassessorn Maria Erlandsson. Föredragande har varit David Sandberg.

s. 9 Sida 9 av 14 i domstolens handling

NACKA TINGSRÄTT DOM Målnummer
Mark- och miljödomstolen 2025-06-18 M 10113-24
Meddelad i Nacka

PARTER

Klagande

Ombud för 1 2: F och E

Motpart Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun 753 75 Uppsala

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Uppsala läns beslut 2024-11-19 i ärende nr 4616-2024, se bilaga 1

SAKEN Strandskyddsdispens för brygghus och brygga på fastigheten i Uppsala kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

s. 10 Sida 10 av 14 i domstolens handling

BAKGRUND

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun (nämnden) beviljade den 27 maj 2024 strandskyddsdispens för brygghus och brygga enligt en av två föreslagna utformningar och med ett särskilt villkor avseende brygghuset. Ansökan om strandskyddsdispens enligt den andra utformningen avslogs. Länsstyrelsen i Uppsala län (länsstyrelsen) beslutade den 10 juni 2024 att pröva nämndens beslut, och beslutade därefter att upphäva den av nämnden beviljade dispensen. och har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

och (de klagande) har yrkat att länsstyrelsens beslut ska undanröjas och dispens i första hand ska meddelas i enlighet med nämndens beslut, med ändringen att strandskyddsdispens även beviljas enligt den utformning som avslogs av nämnden. I andra hand har de yrkat att dispens ska meddelas i enlighet med nämndens beslut.

Till stöd för sin talan har de klagande sammanfattningsvis anfört följande. Fastigheten har varit bebyggd sedan första halvan av 1900-talet. Av flygbilder framgår att den gamla bryggan och det gamla brygghuset funnits på platsen sedan innan strandskyddsreglernas införande år 1975. Förutom bryggan och brygghuset på fastigheten finns även sedan tidigare en huvudbyggnad, ett gästhus, en förrådsbyggnad samt ett garage. De köpte fastigheten (samt en närbelägen fastighets del i den gemensamt ägda bryggan och brygghuset) år 2015, varefter en renovering av såväl brygga som brygghus gjordes samma år. Bryggan och brygghuset är tänkta att placeras på precis samma plats som den gamla bryggan och brygghuset. Då det praktiskt inte gick att bygga den nya bryggan på samma sätt som den gamla blev den nya bryggan aningen större. Det nya brygghuset har en area som är ca 3 m2 större än det gamla brygghuset. Större delen av fastigheten är ianspråktagen. Då det är ersättningsbrygga och

s. 11 Sida 11 av 14 i domstolens handling

ersättningsbrygghus som uppförts har inga växter behövt avverkas och, frånsett pålningen, inte heller markarbete i någon utsträckning som gjorts på samma plats som tidigare pålar funnits. Platsen är därmed fri från djur- och växtliv som kan komma att påverkas direkt av åtgärderna.

Uppförandet av den nya bryggan och brygghuset skedde i direkt samband med att den gamla bryggan och brygghuset revs år 2015. Länsstyrelsen har i sitt beslut anfört att ansökan om strandskyddsdispens inkommit för sent för att det ska vara tal om en ersättningsbyggnad. Precis som Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, skriver i mål 8941-23 är det i situationer då sökandena ansöker om strandskyddsdispens i efterhand inte av betydelse när ansökan om dispens görs. Det är i stället av relevans att beakta om ersättningsbryggan och ersättningsbrygghuset uppförs inom rimlig tid från det att tidigare brygga och brygghus togs bort. I förevarande fall sker rivningen av den gamla bryggan och brygghuset och uppförandet av den nya bryggan och brygghuset inom loppet av ett år. Det är därmed att anse som inom den tidsram om ett år som enligt praxis ska anses vara en rimlig tid för att det ska vara tal om en ersättning- sanläggning.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet.

För att dispens för en ersättningsåtgärd ska kunna beviljas krävs enligt praxis som utgångspunkt att ersättningsåtgärden i huvudsak har motsvarande storlek, utformning och placering som den anläggning som den ersätter. Det krävs även att en ansökan görs inom en inte alltför lång tid från det att den tidigare anläggningen försvann, som utgångspunkt omkring ett år (se prop. 1997/98:45, del 2, s. 89 samt avgörandet MÖD 2021:2). Mark- och miljödomstolen anser inte att gällande praxis kan förstås på annat sätt än att kravet på att ansökan görs inom en relativt kort tid från det att den tidigare anläggningen försvann

s. 12 Sida 12 av 14 i domstolens handling

även är tillämpligt när en dispensansökan görs i efterhand för en redan vidtagen åtgärd.

Mark- och miljödomstolen delar länsstyrelsens bedömning att det brygghus som ansökan gäller i huvudsak har motsvarande storlek och utformning som det brygghus som det har ersatt. Domstolen anser att det således rör sig om ett sådant ersättningsbrygghus som skulle kunna beviljas strandskyddsdispens enligt 7 kap. 18 c § 1 miljöbalken. Domstolen instämmer vidare i länsstyrelsens bedömning att ersättningsbryggan, med anledning av den utökade storleken, inte har i huvudsak samma storlek som den tidigare bryggan. Denna omständighet talar för att dispens inte kan ges för ersättningsbryggan.

Mark- och miljödomstolen konstaterar vidare att de klagande har ägt fastigheten sedan år 2015 och själva samma år genomförde de dispenspliktiga åtgärderna. De har inte förrän nio år senare, efter det att nämnden bedrivit tillsyn, ansökt om strandskyddsdispens för att legalisera de utförda åtgärderna. Domstolen anser att det därmed har förflutit en alltför lång tid från det att den lagligt uppförda bryggan och brygghuset revs till dess att ansökan om dispens gjordes för att det ska anses röra sig om sådana ersättningsåtgärder som kan medges dispens enligt 7 kap. 18 c § 1 miljöbalken. Det har inte framkommit skäl att bevilja strandskyddsdispens enligt någon av de övriga grunderna enligt 7 kap. 18 c § miljöbalken.

Den proportionalitetsbedömning som uttrycks i 7 kap. 25 § miljöbalken ska inte uppfattas som en generell utvidgning av möjligheterna att beviljas strandskyddsdispens. Utrymmet för att ge dispens för en åtgärd som inte ryms inom de uppräknade dispensgrunderna är, med hänvisning till den restriktiva praxis som finns på området, mycket liten (se Högsta domstolens avgörande

mark- och miljödomstolen i länsstyrelsens bedömning att en proportionalitetsbedömning inte föranleder att dispens ska beviljas.

s. 13 Sida 13 av 14 i domstolens handling

Länsstyrelsens beslut att upphäva dispensen var därmed riktigt. Vad de klagande har anfört medför ingen annan bedömning. Överklagandet ska mot den bakgrunden avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02)

Överklagande senast den 9 juli 2025.

Nicolina Redner Annika Månsson

I domstolens avgörande har tingsfiskalen Nicolina Redner, ordförande, och tekniska rådet Annika Månsson (skiljaktig) deltagit. Föredragande har varit Torbjörn Kreuger.

Skiljaktig mening, se nästa sida.

s. 14 Sida 14 av 14 i domstolens handling

SKILJAKTIG MENING

Tekniska rådet Annika Månsson är skiljaktig och anför följande.

Som länsstyrelsen anfört krävs det vid dispens för ersättningsåtgärder i normalfallet att ansökan görs inom en inte alltför lång tid (omkring ett år) från det att den tidigare byggnaden eller bryggan försvann. Med normalfallet avses den situation som förutsatts vid utformningen av bestämmelserna, nämligen att ansökan görs innan ersättningsåtgärden utförs. I detta fall är det dock fråga om en ansökan i efterhand, till följd av att nämnden flera år senare har bedrivit tillsyn i området. I en sådan situation bör det inte vara relevant när ansökan om dispens görs. I stället bör frågan vara om ersättningsåtgärden har uppförts inom rimlig tid från det att den tidigare anläggningen togs bort. Ett annat förhållningssätt skulle i de flesta fall göra det omöjligt att få dispens för ersättningsåtgärder i efterhand, oavsett om de i och för sig har varit godtagbara eller inte när de utfördes. Detta kan inte ha varit lagstiftarens mening. Det bör därvid beaktas att strandskyddsbestämmelserna har ändrats flera gånger under årens lopp och att gränserna mellan icke dispenspliktiga renoveringsåtgärder, dispenspliktiga men tillåtna ersättningsåtgärder och helt otillåtna åtgärder inte har varit skarpa, i synnerhet inte för gemene man.

Av utredningen i målet framgår inte annat än att det nuvarande brygghuset och bryggan uppförts i nära anslutning till att det tidigare brygghuset och bryggan togs bort år 2015. Det förhållande att ansökan om dispens gjordes först år 2024 saknar betydelse för frågan om brygghuset och bryggan ska anses utgöra ersättning för tidigare byggnad och anläggning. Nämnden har således haft fog för sitt beslut att bevilja strandskyddsdispens på så vis som gjorts. Länsstyrelsens beslut bör därför upphävas och nämndens beslut att bevilja strandskyddsdispens fastställas.