MÖD har bedömt att ett litet fritidshus av enkel beskaffenhet inte varit i sådant skick att det kan anses ha förfallit. Området är således redan ianspråktaget på ett sådant sätt att dispens för en ersättningsbyggnad kan medges.
13 november 2026 · mål M 4543-26
Så kom texten hit
- Källa: Mark- och miljööverdomstolen, publicerad som dom 13 november 2026 — myndighetens post bär inget referatnummer. Handlingen är hämtad ur Domstolsverkets egen post (b16594fe-657f-4d8a-9b27-031e44f05a83).
- Text: läst ur domstolens PDF med pdftotext -layout, 8 sidor. Texten är domstolens egen, ord för ord; den löpande kolumntiteln och sidfotens adressuppgifter utelämnas, och rader som brutits mitt i en mening fogas ihop till stycken. Punktnumren i domskälen återges när de ligger i PDF:ens textlager; sätts de som listnumrering finns de inte i texten och saknas då även här.
- Avidentifiering: gjord av domstolen. Ratio Lex ändrar ingenting i texten utom det som står ovan, och kontrollerar den maskinellt före publicering: personnummer, e-postadresser och telefonnummer stoppar dokumentet. Namnen på domare, ombud och myndighetsföreträdare står kvar — de är i sin tjänst.
Domstolens dom
Innehåll
s. 1 Sida 1 av 8 i domstolens handling
- SVEA HOVRÄTT · Mark- och miljööverdomstolen · 060405
- DOM · 2026-11-13 · Stockholm
- Mål nr · M 4543-26
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2026-03-04 i mål nr M 6902-25, se bilaga A
PARTER
Klagande S.E.
Ombud: P.N.
Motpart
1. Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 Nyköping
2. Samhällsbyggnadsnämnden i Gnesta kommun 646 80 Gnesta
SAKEN Strandskyddsdispens på fastigheten X i Gnesta kommun
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Samhällsbyggnadsnämnden i Gnesta kommuns beslut den 8 januari 2025 (dnr BYGG.2024.213) om strandskyddsdispens på fastigheten X i Gnesta kommun.
s. 2 Sida 2 av 8 i domstolens handling
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
S.E. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa nämndens beslut om strandskyddsdispens.
Länsstyrelsen har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.
Nämnden har svarat på överklagandet men inte avgett någon inställning till klagandens yrkande om ändring.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
S.E. har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg.
Huset har använts kontinuerligt från det att det byggdes och så sent som år 2023. Samma år tog han över som arrendator och kontaktade kommunen. En tjänsteman ansåg att det var bättre att riva den befintliga byggnaden och sätta upp en större. I stället valdes linjen att fråga om möjligheten att renovera befintlig byggnad, men det var innan ett kardborreangripet träd föll på huset och orsakade skador. Tjänstemannen bad om information i form av ritningar för renoveringen och han ansökte om strandskyddsdispens för ett fritidshus i exakt samma storlek. Det måste vara av vikt att någon upprätthåller ordning och reda på tomten, som inte är inhägnad eller på något sätt gör att den inte kan nyttjas av friluftslivet.
S.E. har inkommit med bilder på det aktuella huset.
Länsstyrelsen har vidhållit sitt tidigare beslut och gjort i huvudsak följande tillägg.
Det som är föremål för prövning i det aktuella ärendet är huruvida strandskyddsdispens kan medges för uppförande av en ny byggnad. Klaganden har i januari 2025 uppgett att byggnaden senast besöktes för sju år sedan och att byggnaden inte har använts för boende på minst tio års tid. Till informationen bifogade klaganden fotografier som
s. 3 Sida 3 av 8 i domstolens handling
visar byggnadens skick vid tidpunkten för länsstyrelsens prövning av ärendet. Vidare har klaganden uppgett att den byggnad som dispens söks för avses att användas som gäststuga / förråd / tillfällig övernattningsmöjlighet. Av överklagandet framgår dock att klaganden nu avser att använda den nya byggnaden som fritidsbostad. Det genererar en betydligt större hemfridszon, ett större ianspråktagande av mark och därmed en större påverkan på strandskyddets syften.
Nämnden har anfört bland annat att frågan om byggnadens skick, eventuell kvarvarande hemfridszon och platsens ianspråktagande är central för prövningen i målet och att nämnden överlämnar till Mark- och miljööverdomstolen att slutligt bedöma dessa frågor utifrån utredningen i målet. Nämnden har också upplyst om att kommunen har ett separat tillsynsärende avseende avverkning inom eller i anslutning till det aktuella området. Nämnden har gett in fotografier som visar platsens nuvarande utseende, till styrkande av hur platsen såg ut vid tidpunkten för fotograferingen.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Det Mark- och miljööverdomstolen har att pröva är om det föreligger särskilda skäl för strandskyddsdispens för att ersätta den befintliga byggnaden inom strandskyddat område på fastigheten X. Nämnden har i sitt beslut om strand-skyddsdispens benämnt byggnaden som en äldre stuga / sjöstuga / fritidshus / övernattningsstuga, med en tomtplats som begränsats till byggnadens yta på mark. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att byggnaden ger intryck av att vara ett fritidshus, om än ett litet sådant och av enkel standard.
Enligt 7 kap. 18 e § 1 miljöbalken får som särskilt skäl vid prövningen av en fråga om dispens från strandskyddet beaktas om det område som dispensen avser redan (lagligen) har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strand- skyddets syften. Av förarbetena till strandskyddsbestämmelserna framgår att en ersättningsbyggnad för samma ändamål som en befintlig byggnad kan vara skäl för dispens (se prop. 2008/09:119 s. 105). Grundläggande för bedömningen är vilken effekt den befintlig byggnaden har på allmänhetens upplevelse av sin rätt att beträda ett område. Har en befintlig byggnad redan i dagsläget en privatiserande effekt och en
s. 4 Sida 4 av 8 i domstolens handling
ersättningsbyggnad inte utvidgar det ianspråktagna området mer än obetydligt kan dispens medges. Det måste då beaktas vilken faktisk avhållande effekt den nya byggnaden har med hänsyn till dess karaktär och storlek samt förhållandena i omgivningen (se exempelvis rättsfallet MÖD 2009:35 och Mark- och miljööverdomstolens dom den 24 april 2023 i mål nr M 3291-22).
Förfallna byggnader har i praxis inte ansetts ha någon privatiserande effekt. Eftersom området då inte längre är ianspråktaget på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften föreligger inte särskilda skäl för dispens för ersättningsbyggnad med stöd av 7 kap. 18 e § 1 miljöbalken. Det ska vid en ytlig besiktning av en byggnad vara förhållandevis uppenbart att byggnaden är övergiven och fråga om ett relativt omfattande förfall (se exempelvis Mark- och miljööverdomstolens avgöranden den 28 augusti 2009 i mål nr M 7404-08, den 17 juni 2015 i mål nr M 10247-14, den 13 oktober 2016 i mål nr M 5811-16 och den 9 februari 2021 i mål nr M 9926-20).
Annat har inte framkommit än att den aktuella byggnaden har uppförts före det generella strandskyddet infördes den 1 juli 1975. Byggnaden är därmed lagligen uppförd ur ett strandskyddsperspektiv. Frågan är om byggnaden är så förfallen att strandskyddet kan anses ha återinträtt på platsen.
Det finns inte skäl att ifrågasätta sökandens uppgift om att byggnaden inte har övergetts. Av de fotografier som Mark- och miljööverdomstolen har tagit del av kan konstateras att byggnadens konstruktion är intakt, med hela väggar och fönster. Fasaden med målad träpanel framstår som förhållandevis välbevarad, bortsett från delar av ett räcke som omgärdar altanen vid byggnadens entré. Taket har visserligen skadats, men det har skett i närtid under det att ägaren i samråd med myndigheter har övervägt vad som kan göras på platsen. Att byggnadens insida är fuktskadad är en omständighet som förbipasserande allmänhet vid platsen inte kan uppfatta och saknar därför betydelse. Allmänheten kan visserligen notera det skadade partiet på altanräcket, men enbart en sådan skada ger inte ensamt intryck av att byggnaden är övergiven.
s. 5 Sida 5 av 8 i domstolens handling
Mark- och miljööverdomstolen bedömer således att det inte kan anses uppenbart att byggnaden vid tidpunkten för ansökan ska ha varit så förfallen att allmänheten kan ha känt sig helt fri att röra sig på platsen.
Ansökan avser en byggnad av samma storlek och karaktär, med samma ändamål som den befintliga. Fönstersättningen kommer visserligen förändras något jämfört med den befintliga, men med hänsyn till byggnadens begränsade storlek och att den ändrade fönstersättningen framför allt avser den sida av den befintliga byggnaden som har en veranda kan dock förändringen inte anses utöka hemfridszonen mer än obetydligt. Det föreligger därmed särskilda skäl för strandskyddsdispens med stöd av 7 kap. 18 e § 1 miljöbalken. En strandskyddsdispens får också anses förenlig med strandskyddets syften.
Mot denna bakgrund bedömer Mark- och miljööverdomstolen att nämnden haft grund för sitt beslut att ge strandskyddsdispens för ersättningsbyggnad, med villkor beträffande tomtplatsavgränsningen. Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras och nämndens beslut fastställas.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsråden Margaretha Gistorp och Helen Blomberg, referent, samt f.d. hovrättsrådet Gösta Ihrfelt.
Föredragande har varit Lovisa Falkesjö.
s. 6 Sida 6 av 8 i domstolens handling
Bilaga A
NACKA TINGSRÄTT DOM Målnummer
Mark- och miljödomstolen 2026-03-04 M 6902-25
Meddelad i Nacka
PARTER
Klagande S.E.
Ombud: P.N.
Motpart
¶1. Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 Nyköping
¶2. Samhällsbyggnadsnämnden i Gnesta kommun Västra Storgatan 15 646 80 Gnesta
ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Södermanlands läns beslut den 12 augusti 2025 i ärende nr 594-2025, se bilaga 1
SAKEN Strandskyddsdispens inom fastigheten X i Gnesta kommun
DOMSLUT
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.
Avgörandet är elektroniskt undertecknat
s. 7 Sida 7 av 8 i domstolens handling
NACKA TINGSRÄTT DOM M 6902-25 Mark- och miljödomstolen
YRKANDEN M.M.
S.E. har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat att sökt dispens för ersättningsbyggnad ska medges. Till stöd för sin talan har han anfört i huvudsak följande.
Tanken är att renovera den befintliga stugan som användes så sent som år 2023 på senhösten då arrendatorerna skiftades. Huset är inte någon gäststuga efter- som det inte finns något annat boningshus för permanentboende. Arrende- tomten tillåter inte att fler boningshus byggs eftersom tomtens läge, storlek, utseende och avstånd till sjön inte tillåter detta. Det är det enda hus man kan tänka sig att benämna som hus, och renovering krävs oftast av en 50 år gammal byggnad.
Så sent som tre år tillbaka i tiden användes stugan bl.a. för matlagning och terrassen användes för sköna sommarkvällar med familjen. Boendet för en del av familjen har skett med en tillfälligt placerad husvagn. Detta kan intygas av en familjemedlem till tidigare arrendator. Det är fastighetsägaren, inte arrendatorn, som har misskött sina sysslor och inte tagit ned träd, vilket lett till att en del av ett träd föll så olyckligt att det skadade taket.
Tomten kan endast beträdas genom en smal stig från befintlig väg. Tomten ligger i en kraftig sluttning med berg och mossa.
Byggnaden ska återställas i samma ursprungliga skick som den hade en gång för knappt två år sedan.
DOMSKÄL
Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut.
Mark- och miljödomstolen delar länsstyrelsens bedömning med de närmare skäl som länsstyrelsen har angett i sitt beslut, dvs. det finns inte rättsliga
s. 8 Sida 8 av 8 i domstolens handling
NACKA TINGSRÄTT DOM M 6902-25 Mark- och miljödomstolen
förutsättningar i detta fall att medge sökt dispens. Domstolen tillägger för egen del följande skäl.
Utifrån fotografier från nämndens platsbesök den 15 oktober 2024 framstår den befintliga byggnaden som förfallen sedan en längre tid. Även om taket rasat in i närtid, och lagats endast provisoriskt, framgår att förfallet är mer omfattande än bara taket. Att en familjemedlem till tidigare arrendator kan intyga att bygg- naden har använts innan senhösten 2023 medför inte någon annan bedömning. Domstolen delar alltså länsstyrelsens bedömning att den befintliga byggnaden ger ett övergivet intryck och är förfallen till en sådan grad att den inte längre kan anses ha någon etablerad hemfridszon. Det innebär att strandskyddet har återinträtt på platsen.
Domstolen delar även länsstyrelsens bedömning att det inte kan anses vara oproportionerligt i detta fall att neka dispens vid en avvägning enligt 7 kap. 25 § miljöbalken. Detta i ljuset av de allmänna intressen som strandskyddet avser att långsiktigt värna; i detta fall är det också fråga om ett område av riksintresse för friluftslivet, vilket innebär en särskild restriktivitet i bedöm- ningen. Att en plats är otillgänglig med oländig terräng saknar vidare själv- ständig betydelse för bedömningen. Vad S.E. har fört fram om sitt, i och för sig beaktansvärda, enskilda intresse av en ny byggnad, kan alltså inte anses väga tyngre än dessa allmänna intressen. Överklagandet ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02)
Överklagande senast den 25 mars 2026.
I domstolens avgörande har rådmannen Erika Ekman, ordförande, och tekniska rådet Ulrika Haapaniemi deltagit. Föredragande har varit Maria Karlsson.