Mark- och miljööverdomstolen, mål P 8619-25

s. 1 Sida 1 av 17 i domstolens handling

• SVEA HOVRÄTT · Mark- och miljööverdomstolen · 060202
• DOM · 2026-10-07 · Stockholm
• Mål nr · P 8619-25

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-05-22 i mål nr P 1484-25, se bilaga A

PARTER

Klagande

Motpart Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommun

SAKEN Bygglov för tillbyggnad och fasadändring av tvåbostadshus på fastigheten i Göteborgs kommun

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommuns beslut den 18 november 2024, dnr SBN 2023-007634, att ge bygglov för tillbyggnad och fasadändring av tvåbostadshus på fastigheten samt avslår bygglovsansökan.

s. 2 Sida 2 av 17 i domstolens handling

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

, och (klagandena) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommuns beslut om bygglov.

Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommun och har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

och har anfört detsamma som i underinstanserna med i huvudsak följande tillägg.

Balkongerna ska klassificeras som loftgångar. De har i praktiken samma utformning och användning som en loftgång. I varje fall ska de räknas in i byggnadsarean.

Altanen ska bedömas som en otillåten tillbyggnad på prickad mark vilken strider mot detaljplanen.

Anpassningskravet i 2 kap. 6 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och varsamhets- kravet i 8 kap. 17 § PBL syftar till att säkerställa att ny eller ändrad bebyggelse sker i samklang med omgivningen och bebyggelsens karaktär, vilket i detta fall inte har skett. Den nya byggnaden innebär en tydlig skalförändring i området och får i praktiken tre våningsplan genom uppglasade gavelpartier och stora balkongvolymer. Den föreslagna byggnaden avviker i höjd, fasaduttryck och karaktär från den rådande strukturen och är därmed inte anpassad till platsen. Eftersom byggnadens karaktär, bl.a. genom stora loftgångsliknande balkonger och ny takvinkel, omvandlas på ett genomgripande sätt utan varsamhet, är inte heller varsamhetskravet uppfyllt. Varsamhetskravet gäller alla byggnader, oavsett kulturhistoriskt värde, och avser hur ändringar ska utföras i relation till byggnadens egna värden och dess visuella inordning i omgivningen.

s. 3 Sida 3 av 17 i domstolens handling

Att det finns variation i hela området innebär inte att nya byggnader står fria att anta vilken form som helst. Anpassningskravet gäller även i blandade områden. Det centrala är om åtgärden stör den lokala miljön, inte om den kan hitta stöd i någon byggnad längre bort.

Nämndens bedömning av utformningen enligt 2 kap. 6 § PBL bygger på en felaktigt definierad omgivning. Praxis anger att anpassningsbedömningen ska utgå från den närmast påverkade omgivningen, inte hela kvarter eller stadsdelar.

har anfört detsamma som i underinstanserna med i huvudsak följande tillägg.

Förändringarna med tredje planets uppglasade gavlar (till följd av volymökningen) samt det andra och tredje planets stora loftgångsliknande balkonger är inte lämpliga med hänsyn till intresset av god helhetsverkan. Åtgärderna uppfyller inte anpassnings- kravet. Åtgärderna skiljer sig även markant från sin närmaste omgivning, närområdet, vilket innebär att inte heller varsamhetskravet uppfylls. Bebyggelsen i närområdet har en småskalig karaktär som helhet men med en brokighet när det gäller hustyper, material och färgsättning. Området hålls samman genom att skalan är tydligt småskalig i en tvåvåningsskala, i vissa fall en våning med takkupor i andra plan.

I PBL-sammanhang syftar närmaste omgivning oftast på de närmast berörda fastigheterna, alltså de som direkt kan påverkas av en åtgärd. I praktiken innebär detta vanligtvis fastigheter som direkt angränsar till tomten, fastigheter mittöver en gata och ibland även två, tre fastigheter bort om åtgärden är stor.

Nämnden har i huvudsak anfört följande.

Den aktuella fastigheten ingår i ett område med blandad bebyggelse med varierande byggnadsstil, storlek, takutformning, färg, form och material. Mot bakgrund av områdets varierande karaktär bedöms aktuell byggnad vara väl anpassad till området och inte påverka omgivningen negativt. Med hänsyn till variationen i takvinklar på

s. 4 Sida 4 av 17 i domstolens handling

befintliga byggnader i området är nämndens bedömning att det är lämpligt och väl anpassat till omgivningen med en takvinkel på 42 grader.

Varken byggnaden eller området ingår i kommunens bevarandeprogram och bedöms inte besitta några särskilt skyddsvärda kulturhistoriska värden enligt 8 kap. 13 § PBL. Åtgärden innebär en förändring av det befintliga bostadshusets utseende men nämndens bedömning är att den är varsamt utförd enligt 8 kap. 17 § PBL.

har i huvudsak anfört följande.

Åtgärden innebär en återgång till fastighetens tidigare användning som tvåbostadshus. Det är således inte frågan om en expansion utan en återställning av fastighetens funktion i kombination med varsam modernisering i enlighet med dagens byggnads- tekniska krav.

Bygglovet omfattar även en tillbyggnad om ca 15 kvm samt fasadändringar. Till- byggnaden ligger inom detaljplanens byggrätt och följer planens bestämmelser avseende höjd, placering, utformning och användning. Fasadändringarna är utformade med hänsyn till byggnadens befintliga arkitektur och syftar till att förbättra funktion och boendekvalitet utan att påverka omgivningens ljusförhållanden, insyn eller stadsbild på ett olämpligt sätt.

I områden där syftet är att bevara befintliga miljöer och begränsa arkitektonisk utveckling tillämpas vanligtvis bevarandeprogram eller skyddsbestämmelser när kulturhistoriska värden bedöms föreligga. Den aktuella fastigheten, liksom gällande detaljplan för området, omfattas inte av några sådana skyddsbestämmelser. Området präglas i stället av en variationsrik och icke-homogen bebyggelsestruktur, där byggnader från olika tidsperioder, med skilda volymer, formspråk, material och kulörer, samexisterar. Bygglovet uppfyller PBL:s krav på varsamhet, god form- och färgverkan samt anpassning till omgivningen.

Omgivningsbedömningen ska utgå från den faktiska och sammanhållande bebyggelse- struktur som byggnaden ingår i, inte från enstaka närliggande fastigheter eller

s. 5 Sida 5 av 17 i domstolens handling

godtyckligt begränsade urval. Klagandena gör en för snäv avgränsning när de menar att endast direkt angränsande fastigheter utgör relevant omgivning.

Normal insyn mellan bostäder i tätbebyggda områden utgör inte betydande olägenhet. Inte heller att en byggnad skiljer sig i arkitektoniskt uttryck från närmaste granne innebär att den är olämplig, så länge den samspelar med områdets helhetskaraktär. De föreslagna balkongerna uppfyller sedvanliga krav på avstånd, höjd och utblick och omfattas inte av några begränsningar i gällande detaljplan.

Bygglovet omfattar balkonger som saknar utrymningsfunktion och direkt access till entréer och även trapphus och kan därför inte klassificeras som loftgångar.

UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Mark- och miljööverdomstolen har hållit syn i målet.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Målet avser en ansökan om bygglov för tillbyggnad och fasadändring av ett tvåbostadshus som ursprungligen uppfördes med stöd av ett byggnadslov från 1935. Tillbyggnaden innebär bland annat att byggnaden byggs till mot baksidan och ges en brantare takvinkel. Byggnaden ska även förses med balkonger längs fasaden mot Stenhuggaregatan och längs fasaden mot sydost på plan 2 och i nivå med vinds- bjälklaget. Därutöver ska byggnaden förses med två balkonger på fasaden mot nordväst. Byggnaden ska även kompletteras med en altan mot Stenhuggaregatan.

s. 6 Sida 6 av 17 i domstolens handling

Utsnitt från fasad- och planritningar

Klagandena menar att balkongerna bör klassificeras som loftgångar och att de därmed, enligt Svensk standard SS 21054:2020, ska inräknas i byggnadsarean. I likhet med mark- och miljödomstolen gör Mark- och miljööverdomstolen bedömningen att balkongerna, trots deras storlek, inte utgör loftgångar eftersom de saknar direkt tillträde till nyttjandeenhet på det sätt som avses i avsnitt 3.3.28 i standarden. Inte heller i övrigt utgör balkongerna sådana utkragande byggnadsdelar som enligt standarden ska inräknas vid beräkning av byggnadsarean. Det innebär att balkongerna inte strider mot planbestämmelsen att huvudbyggnadens area får vara högst 120 kvadratmeter på det sätt som klagandena har anfört.

Enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning kommer de sökta åtgärderna inte heller att medföra olägenheter av sådan art och omfattning för omgivningen att de utgör en betydande olägenhet i den mening som avses i 2 kap. 9 § PBL.

s. 7 Sida 7 av 17 i domstolens handling

I målet har klagandena vidare gjort gällande att de sökta åtgärderna strider mot anpassningskravet i 2 kap. 6 § PBL och varsamhetskravet i 8 kap. 17 § PBL.

I 2 kap. 6 § PBL finns vissa grundläggande krav på anpassning till omgivningen och befintlig bebyggelse som ska beaktas generellt vid utformningen av bebyggelsemiljön. Enligt paragrafens första stycke ska lovpliktiga byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhets- verkan. Därutöver ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljö- mässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.

Av betydelse för bedömningen av om en byggnad uppfyller anpassningskravet i 2 kap. 6 § PBL är byggnadens utformning. Generella krav i fråga om utformning som byggnader ska uppfylla finns i 8 kap. 1 § 2 PBL. Enligt den bestämmelsen ska en byggnad ha en god form-, färg- och materialverkan. Dessa komponenter är väsentliga för en sakligt underbyggd bedömning av byggnaden som sådan och vad som sammantaget ger en god helhetsverkan (se rättsfallet MÖD 2015:26 och prop. 2009/10:170 Del 1 s. 257 f.).

Iakttagelserna vid den genomförda synen och utredningen i övrigt visar att bebyggelsen i området varierar i storlek och utformning samt att denna är uppförd i byggnadsstilar från olika tidsperioder. Många av byggnaderna har uppförts före fastställandet av den nu gällande detaljplanen 1946 vilket synes ha bidragit till variationen i området. Bostadshusen är huvudsakligen uppförda i en eller två våningar. Balkonger förekommer i begränsad omfattning i området.

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i underinstansernas bedömning att bebyggelsen i området inte är enhetlig. De åtgärder som sökt bygglov för medför dock att byggnaden på ett påtagligt sätt kommer att skilja sig från bebyggelsen i omgivningen där balkongerna kommer att utgöra ett dominerande inslag på fasaden mot Stenhuggaregatan. Det gäller särskilt den större balkongen som skjuter ut i en spetsig vinkel mot sydväst i anslutning till vindsplanet där såväl balkongens

s. 8 Sida 8 av 17 i domstolens handling

utformning som dess placering i anslutning till byggnadens tak utgör ett för området främmande inslag. Redan detta innebär enligt Mark- och miljööverdomstolen att byggnaden kommer att få ett egenartat uttryck som är dåligt anpassat till områdets karaktär (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 18 februari 2025 i mål nr P 1750-24). Byggnaden kan således inte anses vara utformad på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stadsbilden eller intresset av en god helhetsverkan. Anpassningskravet är följaktligen inte uppfyllt.

Enligt 8 kap. 17 § PBL ska en ändring av en byggnad utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Av förarbetena framgår att kravet på varsamhet syftar till att tillvarata byggnadens värden, det vill säga positiva eller på andra sätt bevarandevärda egenskaper. Det kan exempelvis avse sådant som byggnadens form, byggnadsmaterial, takutformning och byggnadens samspel med omgivningen. Det handlar inte bara om trohet mot originalets utseende, utan även mot den teknik och material med vilket det har åstadkommits. Det som sammanlagt karaktäriserar en byggnad och dess samspel med omgivningen ska lyftas fram även i vardagliga bebyggelsemiljöer. (Jämför prop. 1997/98:117 s. 20 och s. 21.)

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att de dominerande och asymmetriskt utformade balkongerna påverkar byggnadens samspel med omgivningen på ett sådant sätt att inte heller varsamhetskravet är uppfyllt.

Förutsättningar saknas således för att ge bygglov för de sökta åtgärderna. Med ändring av mark- och miljödomstolens dom ska nämndens beslut upphävas och bygglovs- ansökan avslås.

s. 9 Sida 9 av 17 i domstolens handling

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg, Marianne Wikman Ahlberg och Ulf Wickström, referent, samt tekniska rådet Johan Hjalmarsson.

Föredragande har varit Sofia Gunnarsson.

s. 10 Sida 10 av 17 i domstolens handling

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr P 1484-25 Mark- och miljödomstolen 2025-05-22 meddelad i Vänersborg

PARTER

Klagande

Motpart Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut 2025-02-20 i ärende nr 50529-2024, se bilaga 1

SAKEN Bygglov för tillbyggnad och fasadändring av tvåbostadshus på fastigheten i Göteborgs kommun

s. 11 Sida 11 av 17 i domstolens handling

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena.

s. 12 Sida 12 av 17 i domstolens handling

BAKGRUND

Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommun (nämnden) beslutade genom delegationsbeslut den 18 november 2024 att bevilja bygglov för tillbyggnad och fasadändring av tvåbostadshus på fastigheten .

, , , , , och överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Västra Götalands län (länsstyrelsen) som i beslut den 20 februari 2025 avslog överklagandena.

, , , , och har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

har yrkat att mark- och miljödomstolen upphäver nämndens beslut och avslår ansökan om bygglov. Till stöd för sin talan har han åberopat det som finns antecknat i länsstyrelsens beslut samt tillagt och förtydligat i huvudsak följande.

Den planerade uteplatsen är med cirka 20 kvm redovisad på prickmark vilket inte kan anses vara ringa. Uteplatsen har vidare två ovanliggande loftgångsliknande balkonger som täcker stora delar av den, cirka 36 kvm, och då ska byggnadsarean enligt SIS inräknas i den totala byggnadsarean för fastigheten. Det innebär att total byggnadsarea blir cirka 156 km och den i detaljplanen föreskrivna byggnadsarean överskrids med 30 procent. De loftgångsliknande balkongerna är vidare inte möjliga att bygga utan stöd i mark eller kraftiga utanpåliggande snedtag vilket inte redovisas i bygglovshandlingarna. Om pelare i mark byggs räknas balkongens yta som ytterligare byggnadsarea.

s. 13 Sida 13 av 17 i domstolens handling

Byggnaden avviker vidare från områdets karaktär. Byggnaden har ett för området helt främmande utseende med loftgångsliknanden balkonger i två plan. Nuvarande hus i närområdet ger ett annat småskaligt intryck. Inget av husen i närområdet har tre våningar. Inget av husen har balkonger som kommer i närheten av föreslagna omfattning och storlek, de väldigt få balkonger som finns är traditionella, mindre och anpassade till husen och områdets skala. Den föreslagna byggnationen, som inte följer detaljplanen, kan bli prejudicerande för all framtida byggnation i närområdet. Detaljplanens småskaliga byggnadsskala är viktig att bevara i detta område.

Bygglovsansökan visar en förhöjd takkonstruktion med en för detaljplanen för brant vinkel om 42 grader. De nya åtgärderna med förhöjd taklösning, nya takstolar, förhöjd takvinkel, större volym, stora uppglasade fönsterpartier mot norr (till förrådsyta), en större balkong mot norr cirka nio kvm (till förrådsyta) en loftgångsliknande större vistelsebalkong mot söder och väster om cirka 36 kvm. Syftet är att skapa mycket större rumsvolymer, uppglasning och vistelsebalkong för ett tänkt boende. Det framstår inte som rimligt att de kostnadsdrivande och komplicerade åtgärderna är motiverade för förrådsytor, som redan idag påstås finnas.

Sammanfattningsvis kan bygglov inte beviljas då bebyggelse sker på prickmark, byggnadsarean och taklutningen överstiger vad som är tillåtet enligt detaljplan, de loftgångsliknande balkongerna går inte att uppföra, byggnaden kommer avvika från områdets karaktär och de stora balkongerna samt fönsterpartierna kommer att leda till ökad insyn. Det leder sammantaget till att det sökta bygglovet blir en stor överträdelse han inte kan godkänna.

har till stöd för sin talan i domstolen ingett fotografier och ritningar.

s. 14 Sida 14 av 17 i domstolens handling

och har yrkat att nämndens beslut ska upphävas och att ansökan om bygglov ska avslås och har i tillägg till vad som lagts fram i underinstans anfört i huvudsak följande.

Bygglovet innehåller flera avvikelser mot gällande detaljplan. Sammantaget kan alla dessa avvikelser inte ses som små.

Bygglovet medför en avsevärd insyn i deras bostadshus samt trädgård. Denna insyn har de trots den befintliga bebyggelsen inte haft anledning att förvänta sig. Deras fastighet kommer kännas instängd och kommer inte kunna brukas till fullo. Detta innebär därför en betydande olägenhet för dem.

Ursprunglig byggnad på fastigheten är enligt bygglovsansökan uppgiven till 105 kvm. Det har inte redovisats att tilläggsisoleringen av fastigheten gjordes 1977. Till följd av tilläggsisoleringen har fasadlivet förskjutits utåt med tio centimeter. Detta ger en uppskattad byggnadsarea på 111 kvm. Med 15 kvm tillbyggnad blir det en byggnadsarea på 126 kvm, vilket överskrider vad som gäller enligt detaljplanen. Vidare ska uteplatsen med dess utformning räknas in i den totala byggnadsarean enligt SIS standard. Det innebär att gällande detaljplanens maximala angivna byggnadsarea överskrids med cirka 30 procent.

är redan i dagsläget en av de större fastigheterna i området. Den planerade tillbyggnaden avseende höjd, takvinkel samt stora utmärkande balkonger kommer ge ett dominant intryck och blir inte välanpassad till områdets karaktär.

och har till stöd för sin talan i domstolen ingett fotografier.

har yrkat att bygglovsansökan för ska avslås. Hon har som grund för sitt yrkande anfört samma omständigheter som vid länsstyrelsen.

s. 15 Sida 15 av 17 i domstolens handling

M och har, som det får förstås, yrkat att länsstyrelsens beslut ska upphävas och att ansökan om bygglov ska avslås. De har som grund för sitt yrkande anfört i huvudsak samma omständigheter som vid länsstyrelsen.

DOMSKÄL

Mark- och miljödomstolen har gått igenom handlingarna i målet samt vad de klagande anfört i sina överklaganden. Domstolen instämmer i länsstyrelsens bedömningar med följande tillägg.

Fastigheten omfattas av en stadsplan som enligt punkten 5 i övergångsbestämmelserna till plan- och bygglagen (2010:900) gäller som en detaljplan antagen med stöd av den äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL. Den aktuella altanen är delvis uppförd på så kallad punktprickad mark som enligt detaljplanen inte får bebyggas. Planbestämmelsen ska tolkas i enlighet med den byggnadsstadga som gällde när planen antogs 1946 (jfr RÅ 1990 ref. 30). Den lagstiftningen innehöll inte någon definition av termen bebygga men enligt praxis har tillbyggnader som placerats på prickad mark ansetts stå i strid med detaljplaner antagna innan plan- och bygglagen trädde i kraft. Däremot har uppförande av altaner som inte utgör tillbyggnader i praxis inte ansetts innebära att marken bebyggs i den mening som avses i äldre detaljplaner, se Mark- och miljööverdomstolens domar den 31 maj 2017 i mål nr P 6762-16 och den 16 februari 2018 i mål nr P 7068-17.

En tillbyggnad är en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym. Om en altan ger ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad och det skapas ett utrymme under altangolvet som innebär en volymökning kan en altan betraktas som en tillbyggnad. Vid bedömningen av om altanen har en volymskapande konstruktion är altangolvets höjd över marken av betydelse. I praxis har en altan som varit belägen som högst 1,7 meter ovan mark bedömts medföra en volymökning medan en altan belägen som högst 1,2 meter över marken däremot inte ansetts ha en volymskapande konstruktion. Altanens höjd ska mätas från den

s. 16 Sida 16 av 17 i domstolens handling

befintliga mark som omger altanen efter att de lovgivna markarbetena färdigställts (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 28 november 2017 i mål nr P 1042-17 och där angivna rättsfall). Domstolen bedömer därför att altanen i detta fall inte utgör en tillbyggnad. Det betyder att uppförandet av altanen inte innebär att den prickade marken bebyggs på sätt som strider mot detaljplanen.

har vidare anfört att balkongerna är konstruerade på ett sådant sätt att de ska inräknas i byggnadsarean. Enligt fast praxis beräknas byggnadsarea enligt vad som finns angivet i Svensk standard SS 21054:2020 (jfr MÖD MÖD P 6928-17). Den övre balkongen är belägen mer än 5 m ovan mark och ska därför i enligt med vad som finns redovisat i Svensk standard inte räknas in i byggnadsarean.

Den undre balkongen är belägen mellan 3 och 5 meter ovan mark och ska då enligt standarden inräknas i byggnadsarean om dess djup överstiger 1,5 meter. Balkongens djup är enligt bygglovsritningarna ca 1,3 meter i djup och den nedre balkongen ska därför inte heller inräknas i byggnadsarean.

Balkongerna kan inte heller klassificeras som loftgångar, trots deras bredd, då de

21054:2020. Sammantaget bedöms därför varken altanen eller balkongerna, enskilt eller tillsammans, innebära någon sådan volymökning som ska medräknas i byggnadsarean.

Domstolen har kommit fram till att det inte finns några skäl för att ändra det överklagade beslutet. Överklagandena ska alltså avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 12 juni 2025.

Isabella Linder Martin Kvarnbäck

s. 17 Sida 17 av 17 i domstolens handling

I domstolens avgörande har deltagit tingsfiskalen Isabella Linder, ordförande, och tekniska rådet Martin Kvarnbäck. Föredragande har varit tingsnotarien Jennifer Andersson Wackfelt.