Ägoutbyte, sådant Skiftesstadgan åsyftar, eller icke!
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1865, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 2,6 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 664–665 i årgången 1865. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Stadgan om Skiftesverket i riket. Expro- priationslagen. Kyrkostadgar m. fl. författningar, nr 10 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 119 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Stadgan om Skiftesverket i riket. Expro- priationslagen. Kyrkostadgar m. fl. författningar, nr 10.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Andra årgången, 1865 i litteraturen — s. 664–665 där är samma sidor som här.
- Dag: bandet skriver inte ut någon dag för avgörandet i det här referatet, och ingen har härletts.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
På ansökning af löjtnanten C. S. von Post, såsom innehafvare af Wikhus fideikomissegendom samt friherre Arwid Kurck, såsom ägare af Tidö sätesgård med underlydande, förordnades kommissionslandtmätaren S. A. Forssling att verkställa ägoutbyte emellan desse tvänne egendomar. Vid förrättningens början den 3 Augusti 1863 tillkännagaf friherre Kurck, att ändamålet med förrättningen vore, att till Vikhus fideikommiss utbyta hela det under Tidö gods lydande hemmanet Björnö, mot vederlag dels af två fideikommisset tillhörande torp Rudö och Linnäset, och dels af dess hästhage och skog så mycket, att vederlaget efter gradering motsvarade hela Björnö.
Björnö, men icke Tidö, angränsade Wikhus fideikommiss.
Enligt denna begäran, verkställdes ägoutbytet så, att Wikhus fideikommiss fick öfvertaga hela hemmanet Björnö, innehållande 988 refvar 77 stänger, uppskattade till 370 refvar 38 stänger, deraf omkring 3 afrösningsjord, men deremot lemna en i sammanhang med fideikommissets öfriga ägor liggande, emellan Tidö hufvudgård och underlydande hemmanet Löth inskjutande ägotrakt, hvilken omfattade torpen Rudö och Linnäset samt en del dertill gränsande jord, om tillsamman 876 refvar 24 stänger, uppskattade likaledes till 370 refvar 38 stänger, deraf mera än halfva arealen bestod af åker och äng.
Derefter uppgjordes en förening, enligt hvilken friherre Kurck skulle till innehafvaren af Wikhus fideikommiss, såsom
s. 665 Sida 665 i årgången börjar här
ersättning för det han fått emottaga bättre åbyggnader, ståndskog och gärdesgårdar, än han lemnat, samt för häfd och odlingar, betala 5,400 rdr.
Förrättningen afslutades den 31 Oktober 1863, och besvärshänvisning gafs till Snefringe härads ägodelningsrätt. Derpå och sedan besvärstiden tilländalupit, anmälde förrättningsmannen ägoutbytet till fastställelse af ägodelningsrätten, som dock genom beslut den 14 April 1864 förklarade, att då ifrågavarande förrättning afsåg utbytande efter uppskattning af all jord till hemmanet Björnö emot jord tillhörande 34 mantal Wikhus fideikommiss, så att hemmanets namn och skatt komme att på sistnämnämnda jord öfverflyttas och de till hemmanet hörande ägor deremot till Wikhus gods inläggas, samt i denna sak således ej vore fråga om sådant utbyte af vissa till by eller hemman hörande ägor, som i skiftesförfattningarne afsåges, kunde den sökta fastställelsen å ifrågavarande byte icke af ägodelningsrätten meddelas.
Friherre Kurck och löjtnanten v. Post sökte hos Kongl. Maj:t i underd. ändring af detta beslut. De ansågo ägodelningsrätten hafva oriktigt tolkat skiftesförfattningarne. Liknande byten af ännu större omfattning hade i andra provinser blifvit fastställda af ägodelningsrätt till båtnad för de enskilda. Genom ifrågasatta bytet uppkomme en förmånligare brukning af begge egendomarne. Rågångarne blefve rätare; hägnadsbesväret mindre. Skulle, med afseende på Wikhus fideikommissegenskap, Kongl. Maj:ts särskilda nådiga tillstånd till förrättningens fastställande vara för ägodelningsrätten nödigt, anhöll von Post om sådant tillstånd.
Högsta Domstolen, hvarest ärendet den 31 Maj 1864 förekom till afgörande, förklarade, med bifall till nedre revisionens derom gjorda underd. hemställan, skäl ej vara anfördt, ledande till ändring i öfverklagade beslutet.