Förening, fastställd af domstol, beträffande lösningsrätt till grannes hus samt servitut deri; i hvad mån hafva kommande fastighetsägare förbindelse att tåla en sådan inskränkning i äganderätten ?
10 februari 1864
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1866, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 2,3 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 108–112 i årgången 1866. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, C) Jordabalken, nr 1 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 14 i bandet.
- Sidhänvisning: innehållsförteckningen anger s. 1 för det här referatet, men referatet börjar på s. 108 enligt sidhuvudet. Sidhuvudet gäller här; avvikelsen redovisas i stället för att döljas.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Jordabalken, nr 1.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tredje årgången, 1866 i litteraturen — s. 108–112 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 10 Februari 1864». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
I tvist emellan bryggaren J. C. Henckel och skomakaren N. Möller, å ena, samt snickaren A. Nordström, å andra sidan, angående de förres hvar för sig gjorda påståenden att under nabo- och viderboenderått få till sig lösa huset och gården N:o 138 i Helsingborg, träffades den förening emellan Henckel och Möller, att Möller, med återtagande af den löseskilling, han hos rådstufvurätten nedsatt, skulle fråntråda sitt ståmningspåstående och medgifva Henckel förmånsrått till fastighetens inlösning, under vilkor, bland annat, »att portinredningen till Möllers gård N:o 137, såsom utgörande en del af N:o 138, skulle förblifva till sin nuvarande höjd och bredd under Möllers ensamt ågandeoch nyttjanderätt, ågaren till sjelfva gården N:o 138 likväl berättigad att till byggnad disponera platsen öfver porten eller låta densamma vara öppen, allt efter sitt godtfinnande.»
Medelst utslag den 5 November 1808 faststållde rådstufvuråtten denna förening och förklarade Henckel hafva
s. 109 Sida 109 i årgången börjar här
under naborått till sig inlöst huset och gården N:o 138 i Helsingborg.
Handlanden A. M. Strömberg inköpte år 1851 gården N:o 138; och konditorn J. H. Uddesson gården N:o 137 år 1842.
Strömberg instämde till rådstufvurätten Uddesson, med påstående om ålåggande för honom, såsom ågare till huset och tomten under N:o 137, att icke lågga hinder i vågen för någon åtgård, som kunde anses för Strömberg behöflig för att, enligt hans på fastebref grundade rått, kunna öfver en emellan samma tomt och Uddessons gård N:o 138 belågen port uppföra byggnad.
Till styrka för kåromålet, åberopade Strömberg dels rådstufvuråttens förutnämnde utslag af den 5 November 1808, dels sitt af rådstufvurätten den 10 Juni 1851 erhållna fastebref, grundadt å uppmåtningsförråttning den 16 förutgångne Maj å husen och tomterna N:ris 138 och 139, hvilka Strömberg inköpt af enkan Andersson, i instrumentet öfver hvilken förrättning fanns följande anteckning: »och hafva synemånnen anmärkt, att ågaren af N:o 138 åger enligt åldre öfverenskommelser råttighet att öfver porten emellan N:o 137 och 138 uppföra byggnad och låta gårdsvattnet från sin tomt N:o 138 åfvensom från N:o 139 löpa på gatan genom denna portgång, likväl så att portgången icke genom någotdera blifver onyttig»; dels ock måtningsförråttning den 31 Mars 1842, i anledning af Uddessons anhållan om fasta å hans gård N:o 137, i hvilken handling fanns anmårkt : »östra sidan utmed Kullagatan från Lindgrens tomt N:o 136 till enkefru Anderssons tomt N:o 138, 20 alnar 5 tum, inberåknadt portgången, deröfver ågaren af sistnämnde tomt likväl enligt åldre öfverenskommelser åger att uppföra byggnad och låta gårdsvattnet från sina tomter N:is 138 och 139 löpa på gatan genom samma portgång, likvål så att portgången ej genom någotdera blifver onyttig».
»Hårvid närvarande ha vi häremot ingenting att på-
minna: J. H. Uddesson».
s. 110 Sida 110 i årgången börjar här
Uddesson genmålde: att då han redan år 1842; och således långt innan Strömberg blifvit ägare af tomten N:o 138, förvårfvat sig äganderätt till tomten N:o 137, portgången deri inberåknad, Strömberg icke kunde hafva någon rått till samma portgång. Uddesson företedde derjemte det för honom den 9 Maj 1842 utfärdade fastebref å huset och tomten N:o 137, som han inköpt af skepparen Olsson och hans hustru. Uti detta fastebref fanns, vid anteckning af tomtens sidor eller eljest, rörande ågaren af N:o 138 medgifven rått att bygga öfver porten emellan sistnämnde tomt och tomten N:o 137, ej något förbehåll i afseende på portgången upptaget. Vid uppmätningen den 31 Mars 1842, eller straxt förut, hade emellan sedermera aflidne bryggaren Hallberg, såsom god man för enkan Andersson och Uddessons fångesman, jemväl aflidne skepparen Olsson, träffats den förening, att emedan ett nybygdt hus inne på enkan Anderssons gård blifvit uppfördt ett qvarter inpå Uddessons tomt, ågaren af N:o 138 afstode från den råttighet han förut haft att bygga öfver porten. Uddesson kunde ej erinra sig hafva underskrifvit handlingen öfver måtningsförråttningen den 31 Mars 1842, oaktadt han af domstolen gjordes uppmårksam på den fullkomliga öfverensståmmelsen emellan Uddessons namnteckning å densamma och å en af Uddesson till rådstufvuråtten förut ingifven skrift; förklarande slutligen Uddesson, att han vål närvarit vid måtningsförråttningen den 16 Maj 1851, men icke undertecknat det deröfver upprättade instrument, till följd af förutomförmålda, emellan bryggaren Hallberg och skepparen Olsson träffade öfverenskommelse.
Rådstufvurätten gaf utslag den 5 Augusti 1861: Då ett af rådstufvuråtten den 5 November 1808 meddeladt utslag i mål emellan bryggaren J. C. Henckel och skomakaren N. Möller samt snickaren Anders Nordström, angående Henckels och Möllers hvar för sig gjorda påstående att under nabo- och viderboenderått få till sig från Nordström lösa huset och gården N:o 138, tydligen och beståmdt innefattade det dåvarande husågarne emellan träffade och
s. 111 Sida 111 i årgången börjar här
Förening om servitut i fastighet och lösningsrätt.
af rådstufvuråtten fastställda samt hår ofvan omförmålda vilkor; då detta vilkor åfven vore antecknadt uti de den 31 Mars 1842 å fastigheten N:o 137 och den 16 Maj 1851 å fastigheten N:is 138 och 139 upprättade måtningsinstrumenter; då Uddesson egenhändigt underskrifvit förstnämnda instrument, hvilket såsom alldeles otvifvelaktigt måste antagas, enår Uddessons namnteckningar derå och å en af honom den 17 Juni 1861 i målet ingifven skrift synbarligen voro med samma hand skrifna; då Uddesson erkånt sig hafva varit nårvarande vid måtningsförråttningen den 16 Maj 1851, oaktadt han då icke velat af uppgifvet skål underteckna instrumentet deröfver; och då Uddesson jemvål medgifvit sig hafva vid eller straxt före mätningen år 1842 haft kunskap om ifrågavarande vilkor, enår han anfört, hvad dock icke blifvit af honom styrkt, att vid denna måtning dåvarande ågarens till N:o 138 ombud afstått från den råttighet, hufvudmannen ägt att bygga öfver porten; alltså pröfvade rådstufvuråtten råttvist att kåromålet godkånna; i följd hvaraf Uddesson ålades, vid vite af 150 rdr rmt, att icke lägga något som helst hinder i vågen för Strömberg att genast och i enlighet med förbehållet i rådstufvuråttens utslag den 5 November 1808 uppföra byggnad öfver porten emellan tomterna N:is 137 och 138.
Uddesson vådjade till hofråtten öfver Skåne och Blekinge, som genom dom den 16 Maj 1862 fann skål icke hafva förekommit, ledande till annan ändring i rådstufvuråttens utslag, ån att, då vite för öfvertrådelse af det i samma utslag meddelade förbud ej lämpligen bordt stadgas, rådstufvuråttens berörde stadgande af hofråtten undanröjdes.
Uddesson sökte i denna dom i underdånighet åndring.
Nedre revisionen hemställde i underd. betänkande den 23 Januari 1864, att då förre ågarne till tomten N:o 138 icke, innan Uddesson förvårfvat äganderätten till gården och tomten N:o 137, begagnat sig af den dem enligt ifrågavarande, af rådstufvuråtten genom utslag den 5 November 1808 fastställda förening tillkommande råttighet att uppföra byggnad å platsen öfver porten till sistnämnde gård, samt
s. 112 Sida 112 i årgången börjar här
Uddesson, âfven om det vore styrkt, att han före köpet haft kännedom om berörde förening, likväl, enär han icke vid köpet eller sedermera uttryckligen förbundit sig att tåla omståmde inskränkningen i äganderätten till den af honom förvårfvade fastigheten, icke kunde anses dertill vara skyldig, K. M. måtte pröfva råttvist att, med upphåfvande af hofråttens dom, ogilla Strömbergs stämningspåstående.
Saken föredrogs den 10 Februari 1864 i Högsta Domstolen, hvars flesta ledamöter (justitieråden Qvensel, friherre Leuhusen, Berg, von Hofstén och Rabe) pröfvade rättvist att fastställa hofråttens dom.
Justitieråden Alexanderson och Almqvist biföllo det underdåniga betänkandet.
Kongl. Maj:ts dom år utfårdad den 7 Mars 1864.