Två hemman hafva vid laga skifte blifvit utlagda i skilda ägolotter. Få de, vid sedermera skeende klyfning, betraktas som en samfällighet, och de vid laga skiftet bestämda gränsor för omförmälde lotter rubbas samt deras ägor sammanblandas!
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1866, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 5,9 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 767–769 i årgången 1866. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Stadgan om Skiftesverket i riket. Författ- ningar rörande bränvinstillverkning och försäljning. Medicinal- och Kyrkostadgar m. fl. författningar, nr 17 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 135 i bandet.
- Sidhänvisning: innehållsförteckningen anger s. 6 för det här referatet, men referatet börjar på s. 767 enligt sidhuvudet. Sidhuvudet gäller här; avvikelsen redovisas i stället för att döljas.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Stadgan om Skiftesverket i riket. Författ- ningar rörande bränvinstillverkning och försäljning. Medicinal- och Kyrkostadgar m. fl. författningar, nr 17.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tredje årgången, 1866 i litteraturen — s. 767–769 där är samma sidor som här.
- Dag: bandet skriver inte ut någon dag för avgörandet i det här referatet, och ingen har härletts.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Kommissionslandtmåtaren B. Hansson hade, efter vederbörligt förordnande och med biträde af gode mån, företagit och den 21 Juli 1864 afslutat klyfning af de ågor, som vid föregånget och fastståldt laga skifte å hemmanen Blidbräcka, 1 mantal, och Öfre Ödsmål, 1/2 mantal, i Torps
1) På flera ställen förekommer det mindre riktiga (ehuru i fransyska språket begagnade) stafningssättet : »distillera»; bör heta: »destillera».
s. 768 Sida 768 i årgången börjar här
socken af Göteborgs och Bohus lån, blifvit utlagda till 7/24:dels mantal i det förra och 7/4s:dels mantal i det senare hemmanet. Vid denna hemmansklyfning tilldelades ågolotter, bland andra, åt Ferdinand Johansson för 7/12:dels mantal Blidbråcka och 1/36:dels mantal Ofre Ödsmål, under litt. F., samt åt Jöns Mattsson för 7/12:dels mantal i det förra och 7/144:dels mantal i det senare hemmanet, under litt. E., hvardera ågolotten i tre skiften,
Sistnåmde part, som icke åtnöjdes med förrättningen, anmälde deremot klander hos Orousts och Tjörns häraders ågodelningsrått samt yrkade vissa föråndringar i skifteslåggningen; med anledning hvaraf ägodelningsrätten vid sammanträde inom skifteslaget genom utslag den 25 Augusti 1865 sig utlåtit: att emedan nåstan all Jöns Mattssons åkerjord bestode af sårdeles oformliga ågofigurer, hvilken olågenhet, i anseende till markens beskaffenhet, ej skulle kunna medelst nyodling afhjelpas; men åndring hårutinnan lämpligast kunde beredas derigenom, att landsvägen, så långt omständigheterna det medgåfve, antoges till gråns emellan Jöns Mattssons och Ferdinand Johanssons inågor, hvilka senare utgjordes af vida mindre oformliga ågofigurer; ty och som Ferdinand Johanssons inågoskifte icke borde förläggas söder om landsvägen, enår den fyllnad i inågor, som honom i sådant fall tillkomme och hvilken måste utläggas på norra sidan om landsvägen, komme att bilda en högst obetydlig ågofigur, fann ågodelningsråtten skäligt på det sått bifalla Jöns Mattssons yrkande af åndring i skifteslåggningen, att honom skulle tilläggas alla sydost om landsvågen belågna ågor jemte fyllnad nordvest om samma våg, efter utråkning och å kartan provisionelt uppdragen blyertslinie; hvaremot Ferdinand Johansson borde ôfvertaga all den Jöns Mattsson vid skiftet tilldelade afrösningsjord intill Nedre Ödsmåls inågor samt dermellan och landsvågen befintliga inågor, och skulle Ferdinand Johansson för inrösningsjorden gifva vederlag i Blidbråckas hage intill Jöns Mattssons förra skifte derstådes efter utråkning och provi-
s. 769 Sida 769 i årgången börjar här
sionelt utsatt blyertslinie, for verkställandet af hvilka ändringar ärendet återförvisades till landtmåtaren och gode mån.
Ferdinand Johansson sökte i underdånighet åndring hos Kongl. Maj:t.
Sedan öfrige delågare blifvit öfver besvären hörde och bland dessa Jöns Mattsson sig i underd. förklarat, afgaf Nedre revisionen (revisionssekreterarne Asplund och von Sydow samt t. f. revisionssekreteraren Adlers) betänkande den 10 September 1866 af innehåll: att som ifrågavarande hemmansdelar blifvit vid det å hemmanen Blidbråcka och Odsmål förut verkställda laga skifte i skilda ågolotter utlagda; men skiftesmannen vid ifrågavarande klyfning betraktat dem såsom en samfällighet och verkställt skiftesläggningen sålunda, att de vid laga skiftet bestämda grånsor för omförmålda lotter derigenom kommo att rubbas och deras ägor sammanblandas; hemställde nedre revisionen i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte pröfva råttvist att, med undanrödjande af ägodelningsråttens utslag samt förråttningsmånnens åtgärder och beslut rörande skiftesläggningen och deraf beroende frågor, visa ärendet åter till landtmåtare och gode mån, hvilka torde hafva att dermed lagligen förfara, utan annan ersättning till den förre ån honom för förrättningen i dess lagligen fullbordade skick rätteligen borde tillkomma.
Vid målets föredragning inför Högsta Domstolen den 11 i nyssnämnde månad (i nårvaro af Justitieråden Qvensel, Carleson, Naumann, Bolin, von Hofsten och Rabe) blef det underd. betänkandet gilladt.
Tidskrift for Lagstiftn. etc., 3 årg.