Skilnad mellan sådan dikning och rensning af vattendrag, hvilken i 6 Kap. Byggningabalken afses, samt sådan förändring deraf, som må åvägabringas i den ordning, hvarom K. F.
12 augusti 1867
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1868, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 3,9 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 221–224 i årgången 1868. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Stadgan om skiftesverket i riket. För- fattningar rörande bränvins tillverkning och försäljning. Kyrko- och medicinal-stadgar, bergs- m. fl. förordningar, nr 4 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 31 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Stadgan om skiftesverket i riket. För- fattningar rörande bränvins tillverkning och försäljning. Kyrko- och medicinal-stadgar, bergs- m. fl. förordningar, nr 4.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Femte årgången, 1868 i litteraturen — s. 221–224 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 12 Augusti 1867»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Genom ägorna till Håkantorps by rinner uti många krökningar, men i hufvudsaklig riktning från nordvest till sydost, Orlundsån. En öfver denna by vid laga skifte år 1836 upprättad och fastställd karta utvisar, att ån genomlöper följande skifteslotter, betecknade med
l:o Litt. B tillhörig Nils Olsson å N:o 61.
2:o Litt. C » Ola Johnsson å N:o 61.
3:o Litt. D » Nils Olsson.
4:o ett hörn af Litt. E tillhörig Sven Jönsson å N:o 62 Håkantorp.
5:0 Litt. H tillhörig Ola Johnsson å N:o 62.
I ån utlöper på nordöstra sidan ett dike, kommande från en mosse, hvari Nils Olsson och Ola Johnsson å N:o 61 jemte andra hafva del.
Uti stämningar till Listers häradsrätt yrkade Ola Johnson å N:o 61: att som ån yore på somliga ställen knappt mera än en aln bred och en aln djup samt ginge i många krökar och bugter, hvarigenom vattnet hindrades i sitt lopp, öfversvämmade kringliggande ägor och förty omöjliggjorde deras odling, samt aflopdsdiket från mossen vore igenfallet, ägarne af lotterna B, D, E och H måtte förpligtas att, hvari den mån han vunne odlingsbar jord, med Ola Johnsson taga del i åns utvidgande och rätning samt mossdikets upprensning, eller i kostnaden derför deltaga; hvarjemte Ola Johnsson föreslog, att ån borde upptagas till sex alnars bredd och två alnars djup, hvarmed borde börjas å det ställe å
s. 222 Sida 222 i årgången börjar här
lotten B, hvarest åns två grenar sammanstötte, och fortsättas till en bro å lotten H, der äfven en å denna lott befintlig ålkista borde borttagas.
Nils Olsson och hans medparter genmälde: att de väl icke ville motsätta sig att upprensa strömfåran till dess naturliga djup och bredd, men väl att utvidga och räta än, emedan deras vid ån belägna ägor, hvilka begagnades såsom äng, skulle genom ifrågasatta förändringen lida skada, och dessutom tre öfver ån anlagda broar i slikt fall måste omläggas, hvilket skulle medföra dryga kostnader; samt att vattnet från mossen hade tillräckligt aflopp genom det nuvarande diket, angående hvars underhållande föreskrift, i sammanhang med besvär öfver laga skiftet i Håkantorp, redan blifvit genom beslut den 16 Juni 1842 meddelad i så måtto, att dåvarande innehafvare af mossen förpligtats att, i mon af hvarderas andel deri, uti underhållet deltaga, hvilken föreskrift Nils Olsson icke vägrat att ställa sig till efterrättelse.
Häradsrätten höll syn på stället den 8 September 1863, dervid utröntes: att ån, 150 alnar nedanför en å Litt. B belägen qvarn, vore fem alnar bred och 14 fot djup, men ett stycke längre ned ej mer än 1 aln 3 tum djup; att vattnet hade märkbart fall till nedanför åns krökning, der det syntes stillastående; att marken på denna lott, ehuru stenbunden madäng, med fördel kunde odlas; att öfver Litt. C ån ginge i många bugter och vid den sydligaste delen vore 4 alnar bred och 1 aln djup; att den omgifvande marken, som då var sank mad, kunde, sedan vattnet fått aflopp, odlas till åker; att emellan denna lott och lotten Litt. D funnes öfver ån en hvälfd stenbro med 3% alnars öppning för vattnet, som här vore 1 aln 4 tum djupt, och nedanför bron 31/2 alnar bredt; att marken der vore madäng, stenfri och lätt att odla; att lotten Litt. E endast med ett mindre hörn gränsade till ån; att inom lotten Litt. H ån äfven ginge i många bugter och vore i början 4 alnar bred, 1 aln 10 tum djup, men i fortsättningen genom ägorna uppfylld af större och mindre stenar, så att sprängning er-
s. 223 Sida 223 i årgången börjar här
fordrades; att å denna lott funnes en stenbro, hvars hvalf vore 4 alnar 7 tum, samt nedanför bron en ålkista och derefter godt affall.
Synerätten beslöt, att afvägning af ån skulle verkställas, hvilken ock kommissions!andtmätaren J. G. L. Bæhrendt efter behörigt förordnande förrättat. Uti instrumentet öfver afvägningen, yttrar Bæhrendt bland annat: att om ån upptoges till 12 fots bredd och erforderligt djup på uppgifna ställen samt rätades, och ålkistan borttoges, de närmast ån belägna mader kunde odlas och derintill belägna åkrar förbättras, till fierfaldigt belopp mot kostnaden för årensningen.
Häradsrätten meddelade utslag den 2 Aug. 1864 och örpligtade, af anförda skäl, Nils Olsson och hans medparter, utom Ola Johnsson å N:o 62, att, i öfverensstämmelse med ett af Bæhrendt uppgjordt förslag och i förhållande till arealen af madängar och andelar i mossen, med Ola Johnsson deltaga uti afdikning af Orlundsån, samt meddelade tillika yttrande angående sättet för upprensningen och underhållet af det från mossen till ån upptagna afloppsdiket.
Nils Olsson vädjade till hofrätten öfver Skåne och Blekinge och anmärkte der, bland annat, att ifrågavarande företag icke kunde hänföras till sådan rensningsafdikning, som i 6 kap. Byggninga-Balken omförmäldes.
Hofrätten fann i dom den 4 Maj 1866 ej skäl till annan ändring af häradsrättens utslag i afseende å Orlundsåns afdikning, än att parterna, derest de icke i godo kunde öfverenskomma, ägde särskildt i laga ordning med hvarandra tvista om i hvilket förhållande de skulle i arbetet deltaga.
Nils Olsson sökte i denna dom i underdånighet ändring.
Uti underdånigt betänkande den 6 Juli 1867 hemställde nedre revisionen (t. f. revisionssekreterarne Lilienberg, Hernmarck och Lagergren), att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofrättens dom.
Saken föredrogs den 10 Juli 1867 inför Högsta Domstulen; och då frågan om den af Ola Johnsson i denna sak påyrkade vattenafledning, hvilken icke vore att hänföra till
s. 224 Sida 224 i årgången börjar här
sådan dikning eller rensning af vattendrag, som i 6 kap. Byggningabalken och K. Kung, den 28 Dec. 1822 afsåges, bordt uti den i K. F. den 20 Januari 1824 stadgade ordning behandlas, men så icke skett, utan häradsrätten samma fråga omedelbarligen till pröfning upptagit, fann Högsta Domstolen (justitieråden Hofstedt, Berg, Naumann, Bolin och von Hofsten) Lagligt att, med undanrödjande af domstolarnes beslut, hänvisa Ola Johansson att sin talan å vederbörlig ort utföra efter befogenhet.
Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 12 Augusti 1867.