Fånge, som undergår straff för andra resan stöld, blir af misstag utsläppt från fängelset i förtid och gör sig sedan åter till ansvar för tjufnadsbrott förfallen. Skall detta sistnämnda anses för tredje resan stöld, oaktadt den brottslige sålunda icke till fullo utstått
31 augusti 1868
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1869, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 0,9 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 147–150 i årgången 1869. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, F) Strafflag, nr 1 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 22 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Strafflag, nr 1.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sjette årgången, 1869 i litteraturen — s. 147–150 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 31 Augusti 1868». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Stadsfiskalen J. Rosenberg tilltalade vid rådstufvurätten i Helsingborg Juliana Petersson, för det hon skulle den 5 Februari 1868 å apotheket i Helsingborg från pigan Johanna Gunnarsdotter ur kläder, som denna haft på sig, olofligen tillgripit en portemonnaie med deri förvarade 12 rdr 50 öre.
Efter det upplyst blifvit, att Juliana Petersson genom ett af Frosta häradsrätt den 9 Augusti 1866 meddeladt utslag dömts för andra resan stöld till straffarbete i ett år 6 månader och förlust af medborgerligt förtroende i 8 år, samt angående henne infordrats prestbetyg, hvilket innehöll, bland annat, att hon för andra resan stöld undergått 1 år 6 månaders straffarbete å Malmö fästning, yttrade sig rådstufvurätten medelst utslag den 4 April 1868
1) Hvarföre Gudstjenst skulle hållas särskildt då K. M. med Dess Högsta Domstol (såsom det ännu hos oss heter), men icke då K. M. med Dess Statsråd begynner funktionerna för året, har Ins. icke förklarat; eller skulle Gudstjensten måhända hållas gemensamt för begge dessa korporationer, enär H. D:s ledamöter tillika (skiftevis) äro ständige ledamöter af Konungens Statsråd i justitiæ-ârenden ?
Redaktionens not.
s. 148 Sida 148 i årgången börjar här
och ansåg lagligen styrkt, att Juliana Petersson, som förut undergått bestraffning för andra resan stöld, vid ifrågavarande tillfälle ur Johanna Gunnarsdotters påhafda kläder tillgripit en denna tillhörig, till 12 öre värderad portemonnaie med deri förvarade 12 rdr 50 öre, samt dömde förty Juliana Petersson, jemlikt 20 kap. 6 § 3 mom., 10 §, 11 § 2 mom. och 18 § Strafflagen, att för tredje resan stöld hållas till straffarbete i 5 år och vara medborgerligt förtroende förlustig i 10 år, deri inberäknad den tid, som återstode af de åtta år, under hvilka Juliana Petersson genom Frosta häradsrätts anmärkta utslag dömts dylikt förtroende förlustig.
Juliana Petersson besvärade sig öfver detta utslag i hofrätten öfver Skåne och Blekinge och företedde der dels hofrättens den 11 September 1866 gifna utslag, hvarigenom Frosta häradsrätts förenämnde beslut faststälts, dels ock ett af direktören vid Malmö läns cellfängelse den 11 April 1868 utfärdadt bevis af innehåll, att Juliana Petersson till undergående af det henne genom hofrättens utslag ådömda straffarbete intagits å cellfängelset den 13 September 1866 och således bort först den 20 November 1867 lösgifvas, men, till följd af misstag, frigifvits redan den 24 September sistnämnde år; och under åberopande af detta förhållande sökte Juliana Petersson hos hofrätten den ändring, att som hon icke till fullo undergått det henne för andra resan stöld ådömda straff, hon för ifrågavarande tillgrepp måtte dömas till ansvar endast såsom för andra resan stöld.
Vid målets afgörande i hofrätten den 22 Maj 1868 uppstodo olika meningar, dervid vice häradshöfdingen Herslow yttrade: »Emedan klaganden blifvit genom hofrättens utslag den 11 September 1866 för andra resan stöld dömd till straffarbete i 1 år 6 månader samt förlust af medborgerligt förtroende i 8 år, och således, vid det förhållande att klaganden, enligt hit inkommet, af direktören vid Malmö läns cellfängelse utfärdadt bevis, blifvit, för fullgörande af omförmälda straffarbete, den 13 i nämnde månad i cell å berörde fängelse intagen, klaganden bort, med tillgodonjutande af det i K. F. angående straffarbetes och fängelsestraffets
s. 149 Sida 149 i årgången börjar här
verkställande i enrum den 21 December 1857 stadgade afdrag, hållas i fängelset under 1 år 21/4 månader eller till den 20 November 1867; men klaganden, enligt berörda bevis, till följd af misstag, redan den 24 September sistnämnde år lösgifvits, samt hon följaktligen undergått endast 1 år 11 dagars straffarbete i cell, motsvarande 1 år.31/2 månaders straffarbete; ty och som klaganden således icke till fullo utstått det henne för andra resan stöld ådömda straffarbete, utan deraf ännu återstår 21/2 månaders sådant arbete, samt följaktligen det tillgrepp, hvarför klaganden nu är vorden lagförd, jemlikt 4 kap. 11 § Strafflagen, icke kan annorlunda än såsom andra resan stöld bedömas; alltså pröfvar jag för min del, med stöd af 20 kap. 6 § 3 mom., 10 § 2 mom., 11 § 1 mom. och 18 § Strafflagen, rättvist att, med ändring af rådstufvurättens utslag, döma klaganden för ifrågavarande tillgrepp till straffarbete i 4 år och förlust af medborgerligt förtroende i 10 år; skolande, enligt 4 kap. 10 § Strafflagen, med detta straff sammanläggas förenämnde återstod af det klaganden förut ådömda straffarbete, så att klaganden skall hållas till straffarbete i tillsamman 4 år 21/2 månader samt i 10 år vara medborgerligt förtroende förlustig».
Vice häradshöfdingen Sjöcrona anförde: »Enär Juliana Petersson, hvilken blifvit genom hofrättens utslag den 11 September 1866 dömd till straffarbete i 1 år 6 månader och förlust af medborgerligt förtroende i 8 år, enligt det af direktören vid Malmö läns cellfängelse utfärdade bevis, blifvit för undergående af ådömde bestraffningen den 13 September 1866 å nämnde fängelse intagen, samt Juliana Petersson’ således bort, med tillgodonjutande af det i K. F. om straffarbetes och fängelsestraffs verkställande i enrum den 21 December 1857 stadgade afdrag, hållas i cell under 1 år 2 månader 7 dagar och följaktligen först den 20 November 1867 derur lösgifvas, men Juliana Petersson, enligt berörda bevis, frigifvits redan den 24 nästföregående September, såsom följd hvaraf hon icke till fullo utstått det henne för andra resan stöld ådömda straff, förty och då vid sådant förhållande det tillgrepp, hvarför Juliana Peters-
s. 150 Sida 150 i årgången börjar här
son nu blifvit lagförd, jemlikt 4 kap. 11 § Strafflagen, icke får medföra straff för tredje resan stöld, pröfvar jag rättvist, på grund af 4 kap. 2 och 10 §§ samt 20 kap. 6 § 3 mom., 10 § 2 mom., 11 § 1 mom. och 18 § Strafflagen, att, i anledning af Juliana Peterssons besvär, med ändring af rådstufvurättens utslag, döma Juliana Petersson att för ifrågavarande tillgrepp undergå straffarbete i 4 år och vara medborgerligt förtroende förlustig i 10 år».
Fiskalen Glimstedt deremot ansåg för sin del hvad klaganden anfört icke föranleda ändring i öfverklagade utslaget, hvilket alltså af honom fastställdes.
Hofrättsrådet Fredrikson var ense med fiskalen Glimstedt, hvaremot hofrättsrådet Hagerman delade vice häradshöfdingen Sjöcronas åsigt, i enlighet hvarmed hofrättens utslag den 5 Juni 1868 blifvit expedieradt.
Stadsfiskalen Bosenberg besvärade sig i underdånighet öfver hofrättens utslag och yrkade, enär ifrågavarande tjufnadsbrott icke kunde betraktas annorlunda än såsom tredje resan stöld, att, med ändring af hofrättens utslag, rådstufvurättens beslut måtte varda faststäldt.
Målet föredrogs den 31 Augusti 1868 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Hoffstedt, friherre Leuhusen, Naumann, von Hofsten, Dreijer och Lagerstråle') ; och då Juliana Petersson, till undergående af det för andra resan stöld henne ådömda straffarbete, i fängelse intagits och derstädes till straffarbete hållits, intilldess hon af behörig myndighet blifvit, såsom den der straffet utstått, frigifven, samt Juliana Petersson följaktligen måste, för nu ånyo föröfvad stöld, såsom för tredje resan sådant brott straffas, pröfvade Högste Domstolen rättvist, med ändring af hofrättens utslag, fastställa rådstufvurättens i målet meddelade beslut.