Bolag enligt 15 kapitlet Handelsbalken eller icke! Solidarisk ansvarighet eller icke!

21 oktober 1868


Så kom texten hit

  • Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
  • Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1869, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
  • Textkvalitet: högst omkring 2,2 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
  • Tryckta sidor: s. 216–223 i årgången 1869. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
  • Avdelning: III. Lagskipning, E) Handelsbalken. Vexellagen. Konkurslagen och de författ- ningar, som dermed stå i samband. Sjölagen. Tullstadgan, nr 9 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 30 i bandet.
  • Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Handelsbalken. Vexellagen. Konkurslagen och de författ- ningar, som dermed stå i samband. Sjölagen. Tullstadgan, nr 9.
  • Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
  • Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sjette årgången, 1869 i litteraturen — s. 216–223 där är samma sidor som här.
  • Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 21 Oktober 1868». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
  • Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.

Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.

Domstolens referat

Den 12 Oktober 1860 undertecknades af kaptenen A. J. Sundbaum och handlanden J. Salander »ä Mjösunds bolags interessenters vägnar» en handling, deri de å »egne och meddelägares vägnar» erkände sig hafva emottagit full liqvid för 2,000 tolfter 1 tums 9 tums 14 fots bräder, som grosshandlanden Fredr. Petersen genom kontrakt af den 18 Februari 1860 tillhandlat sig af dem, hvarjemte de förbundo sig att när som helst, vid anfordran af Petersen eller hans rättsinnehafvare, fritt ombord å anvisade fartyg i Råneå hamn leverera ifrågavarande brädparti sålunda, att 6662/3 tolfter skulle vara af prima sort, 6662/3 tolfter af

s. 217 Sida 217 i årgången börjar här

secunda och 6662/3 tolfter af tertia sort. Tillika förklarades Petersen hafva full äganderätt till ifrågavarande 2,000 tolfter bräder, liggande tills vidare och tilldess de af Petersen utfordrades, utan någon vidare kostnad för honom bland Mjösunds sågverks-bolags brädinventarier under Sundbaums och Salanders vård och ansvarighet.

Till 1864-års hösteting med Råneå tingslag instämde Petersen dåvarande delägare i Mjösunds sågverk, nemligen handlanden Markstedt, ägare af 1/24, kaptenen Sundbaum ägare af /4, sysslomännen i handlanden Klums konkusmassa, ägare af 1/6, och Inspektoren Holmgren, ägare af T/21 af sågverket; och anförde Petersen i stämningen: att då det af honom förhyrda skeppet »Sofia» ankommit till Råneå hamn i Augusti 1861, för att inlasta ifrågavarande bräder, bolaget, enligt uppgift, icke kunnat leverera 600 tolfter af det kontraherade brädpartiet, och förty anhållit att i stället få lemna plankor; men att, enär lasten redan varit såld till Henry Besson i Rouen, Petersen icke kunnat lemna bifall till berörde anhållan, med mindre säljarne ville sjelfva ikläda sig den förlust, som genom prisskillnaden kunde uppstå. Sedan last å fartyget intagits, dervid bolaget beräknats blifva Petersen skyldigt på leveransen 646 rdr 40 öre, afseglade fartyget från Råneå, då för detsamma icke återstått mera än fyra liggedagar. Vid dess ankomst till destinationsorten Havre befunnos liggedagarna icke tillräckliga för lossningen, utan påfördes Petersen der i öfverliggedagspenningar 443 rdr 75 öre, hvarjemte Henry Besson debiterade honora för bristande leverans 749 rdr 82 öre. Med anledning häraf och då Mjösunds bolag i skrifvelser genom sin förvaltare Sundbaum flera gånger åtagit sig icke allenast att betala sin skuld 646 rdr 40 öre, utan äfven hålla Petersen skadeslös för de förluster, som kunde drabba honom till följd af bolagets underlåtenhet att hålla honom den kontraherade lasten tillhanda, yrkade Petersen, att bolagets bemälde intressenter måtte, en för alla och alla för en, åläggas att utgifva ofvannämnde tre belopp med tillsam-

s. 218 Sida 218 i årgången börjar här

man 1,839 rdr 97 öre, jemte ränta och ersättning för rättegångskostnaden.

Till stöd för käromålet företedde Petersen

1) ofvan anmärkta handlingen af den 12 Oktober 1860;

2) ett den 3 Sept. 1861 från Mjösunds bolag till Petersen aflåtet, så lydande telegram: »600 tolfter prima, secunda, missräknade förliden höst, fattas till »Sofia». Få plankor derför lemnas»?

3) ett i Råneå den 5 Sept. 1861 å Kalix, kronofogdekontor hållet protokoll, upptagande, att Petersens ombud på platsen sockenskrifvaren Elias Burman för kronofogden anmält, att sedan skeppet Sofia den 22 Augusti 1861 börjat intaga ifrågavarande brädparti, leverantörerna tillkännagifvit, att de icke voro i tillfälle genast fullgöra kontraktet i afseende å prima och till någon del jemväl secunda sort, samt derför framställt förslag att få fylla bristen i de bättre sorterna med tertia sort, med beräkning af det för hvarje särskild sort bestämda pris; men att, då Petersen redan sålt den ifrågavarande lasten, sådan den i kontraktet blifvit bestämd, ombudet finge protestera emot antagandet af berörde förslag på andra vilkor, än att den del af lasten, som kunde blifva i skeppet Sofia intagen och icke befunnes kontraktsenlig, skulle medfölja och realiseras för leverantörernas egen risk och räkning, och att ombudet tillika yrkade, att Mjösunds sågverksinteressenter måtte icke allenast kontant återbetala för det felande tolft-antalet af prima och secunda sort bräder, utan ock ersätta dels all den kostnad, skada och förlust, som till äfventyrs kunde drabba Petersen genom interessenternas försummelse att fullgöra sina ingångna förbindelser, dels ock särskildt de liggedagspenningar, som möjligen kunde komma i fråga genom deras försummelse att i behörig tid utlemna last till fartyget; varande enligt anteckning berörde protest delgifven Holmgren och Salander den 9 samt Sundbaum den 11 September 1861;

4) ett den 21 November 1861 från Sundbaum till Petersens ombud aflåtet bref, innehållande, bland annat, följande: »Erkännande ingången af vänskapsfulla skrifvel-

s. 219 Sida 219 i årgången börjar här

sen af den 6 dennes, får jag tillika nämna i korthet, att herr Petersen ingalunda behöfver vara annat än säker derpå, att Mjösunds bolag till herr Petersens ombud vill uppgöra saken (Sofias last) jemte liggedagar.---------Lugna med ett ord herr Petersen och säg honom att vår mening aldrig varit naturligtvis någon annan, än att fullgöra kontraktet, samt att, då detta till vår stora ledsnad icke behörigt kunnat äga rum, äro vi villiga att gå hans billiga önskningar till mötes»;

5) ett ytterligare bref från Sundbaum till Petersens ombud af den 12 December 1861, deri Sundbaum yttrade: »Den önskade räkningen följer härjemte, visande, att herr Petersen har till godo af Mjösunds bolag 646 rdr 40 öre. Hvad som bör debiteras bolaget vidare, öfverlemnas till herr Petersens bepröfvande och afgörande» ;

6) en af Mjösunds bolag den 4 December 1861 upprättad kontokurant med Petersen, deri denne krediterats för 646 rdr 40 öre; utvisande kontokuranten tillika, att bolaget under loppet af år 1860 bekommit hela den för bräderna betingade köpeskillingen 2,000 rdr, men levererat endast 8854/12 tolfter bräder och derjemte 2282/12 tolfter plankor ;

7) en af Petersen den 17 Februari 1863 på Mjösunds bolag utställd räkning, deri Petersen debiterat bolaget för dels ofvannämnde 646 rdr 40 öre, dels öfverliggedagspenningar i Havre för skeppet Sofia 625 francs 71 cent. == 443 rdr 75 öre och dels ersättning till köparen af Sofias last, Henry Besson i Rouen, för bristande leverans af sålda bräder 1,056 francs 8 centimes, motsvarande 749 rdr 82 öre;

8) ett af Henry Besson den 15 Februari 1862 utfärdadt intyg, deri han förklarat sig hafva köpt af bolaget Hamre et Caurbat 2,737 plankor, ankomne med fartyget Sofia, till pris af 91 centimes per metre såsom skadeersättning för det icke hela partiet bräder från Mjösund blifvit enligt kontrakt levereradt; och

9) en räkning på franska språket öfver åtskilliga utgiiter, som drabbat skeppet Sofia och dess last i Frankrike,

s. 220 Sida 220 i årgången börjar här

ibland hvilka jemväl fanns en post å 625 francs för öfverliggedagar.

Sundbaum bestred vid häradsrätten krafvet och ansåg sig vara fri från all ansvarighet för Petersens ifrågavarande fordran, helst Sundbaum dåmera försålt sin andel i Mjösunds sågverk.

Petersen anmärkte dervid, att Sundbaums del i Mjösunds sågverk visserligen blifvit i Augusti 1866 genom exsekutiv auktion försåld; men derigenom kunde icke Sundbaum anses hafva blifvit befriad från skyldigheten att gälda de skulder, för hvilka han såsom förut varande delägare i sågverket häftat.

Häradsrätten meddelade utslag den 24 November 1866, deri häradsrätten, — jemte det af anförda orsaker käromålet emot handlanden Markstedt, handlanden Klums konkursmassa och inspektoren Holmgren ogillades, — i öfrigt beträffande Sundbaum yttrade: att emedan uti åberopade kontraktet eller förbindelsen af den 12 Oktober 1860 Sundbaum och handlanden Salander, å Mjösunda bolags vägnar, erkänt sig hafva emottagit full liqvid för 2,000 tolfter bräder, som Petersen af bolaget sig tillhandlat, och förbundit sig att bräderna vid anfordran aflemna, samt efter räkning, utfärdad af Mjösunds bolag den 4 December 1861, hvilken, såsom under rättegången blifvit upplyst, Sundbaum i skrifvelse den 12 i samma månad tillsändt ett Petersens ombud, Petersen på brädhandeln ägde fordran hos bolaget af 646 rdr 40 öre; ty och som, enligt 15 kap. 2 § Handelsbalken, bolagsmän ålåge svara, alla för en och en för alla, för den handel, som för bolaget slötes, blef Sundbaum ålagdt att omförmälda 646 rdr 40 öre till Petersen utgifva; att, enär hvad vidare anginge Petersens anspråk att blifva godtgjord för de i Petersens räkning debiterade öfverliggedagspenningar i Havre för skeppet Sofia, 443 rdr 75 öre, och skadeersättning till köparen af Sofias last, Henry Besson i Rouen, för bristande leverans af 1 tums 9 tums bräder 749 rdr 82 öre, Sundbaum jemte Salander uti förutnämnda förbindelse af den 12 Oktober

s. 221 Sida 221 i årgången börjar här

1860 åtagit sig, å Mjösunds sågverksbolags vägnar, att, såsom ofvan omförmäldt blifvit, de af Petersen inhandlade bräder vid anfordran lemna, samt upplyst ocb ostridigt vore, att detta åtagande icke fullgjorts; alltså och då Sundbaum uti den förutnämnda skrifvelsen af den 12 December 1861 öfverlemnat till Petersens bepröfvande och afgörande hvad som borde bolaget vidare debiteras utom det, som skulle Petersen tillgodokomma, enligt den med skrifvelsen afsända räkningen å 646 rdr 40 öre, blef, med stöd af ofvannämnda lagrum, Sundbaum jemväl ålagdt att godtgöra Petersen ifrågavarande två fordringsposter med 1,193 rdr 57 öre; samt slutligen att Sundbaum skulle såväl derå, som å ofvanberörde 646 rdr 40 öre, till Petersen erlägga fem procent årlig ränta från lagsökningsdagen den 26 Augusti 1864, till dess betalning följde, äfvensom till Petersens rättegångsutgifters betäckande bidraga med 66 rdr 67 öre.

Sundbaum vädjade till Svea hofrätt och anförde: att för tillämpning af 15 kap. 2 § Handelsbalken erfordrades, att bolagets tillvaro skulle vara så konstituerad, som 1 § i nämnde kapitel föreskrefve, samt så kungjord, som i K. F. den 28 Juni 1798 bestämdes; men icke något häraf hade blifvit aftaladt och öfverenskommet, hvad Mjösunds sågverksdrift beträffade, utan hvar och en delägare i verket hade varit skyldig och förbunden att svara för sin anpart i verksdriften och dess rörelse. Under sådana förhållanden och då Petersen icke ens påstått, att Sundbaum ensam åtagit sig leveransen, utan tvärtom grundat sin talan derpå, att hela affären ägt rum för Mjösunds sågverksinteressenters räkning, saknade 15 kap. 2 § Handelsbalken all tillämplighet på denna sak; och enär Sundbaum icke genom någon förbindelse iklädt sig ansvarighet för det att hans medinteressenter skulle uppfylla kontraktet, kunde icke heller Sundbaum enligt lag åläggas en sådan ansvarighet, utan borde hans betalningsskyldighet inskränkas till den fjerdedel i verket, som han vid handelns afslutande ägde, och detta endast såvida fordringsanspråket blifvit lagligen styrkt.

s. 222 Sida 222 i årgången börjar här

Detta vore dock förhållandet endast med fordrade 646 rdr 40 öre. Ersättningen för liggedagarna eller 443 rdr 75 öre vore deremot icke behörigen verificerad, då det icke visats, att utlastningen å lossningsorten icke varit möjlig på de återstående lossningsdagarne. Behofvet för Henry Besson i Rouen att uppköpa bräder för 749 rdr 82 öre vore icke heller styrkt. Sistnämnde två fordringsposter borde derföre från krafvet utgå. Sundbaum yrkade förty, att häradsrättens utslag måtte upphäfvas, i hvad det ålade honom större betalningsskyldighet än 144 af förenämnde 646 rdr 40 öre, hvarjemte Sundbaum påstod, att Petersen för hvad honom möjligen kunde tilldömas måtte hafva rätt att hålla sig icke till Sundbaums enskilda tillgångar, utan endast till Mjösunds sågverk och dess inventarier och effekter.

Under åberopande af hvad han förut andragit och hvad häradsrätten i sitt utslag anfört, yrkade Petersen, att detsamma måtte fastställas.

I dom den 13 Februari 1868 pröfvade hofrätten rättvist häradsrättens utslag att gilla samt ålade Sundbaum att godtgöra Petersen hans kostnader i hofrätten med 33 rdr 75 öre rmt.

Sundbaum fullföljde underdånig talan.

. I underd. betänkande den 10 Oktober 1868 hemställde Nedre Revisionen (revisionssekreteraren Wedberg samt t. f. revisionssekreterarne Hernmarck och föredraganden Ryding) att Kongl. Maj:t måtte pröfva skäl icke hafva förekommit att göra ändring i hofrättens dom.

Saken föredrogs den 21 Oktober 1868 inför Högsta Domstolen, hvars flesta ledamöter (justitieråden Iggeström, Cramér, Rabe och Dreijef) förenade sig i följande yttrande: »Som den af sökanden jemte Salander, å ena, samt svaranden Petersen, å andra sidan, den 12 Oktober 1860 slutade afhandling, hvilken ligger till grund för den senares talan i saken, finnes vara af den förre undertecknad »å Mjösunds bolags interessenters vägnar», samt derförutan i samma afhandling förekommer den sedermera jemväl i särkilda bref, dem sökanden angående ifrågavarande affär till svarandens

s. 223 Sida 223 i årgången börjar här

ombud i orten aflåtit, upprepade uppgift, att Mjösunds sågverk ägdes af ett bolag, vid hvilket förhållande sökanden måste för de genom nämnde afhandling åtagna förbindelsers uppfyllande och för den skada, som genom bristande deri kunde för svaranden uppkomma, vara denne ansvarig efter sådan grund, enligt hvilken bolagsmans skyldighet att svara till den handel, som för bolaget slutes, i allmänhet bör efter lag mätas; alltså och på de i öfrigt af häradsrätten anförda skäl, pröfvade desse ledamöter rättvist domstolarnes beslut att fastställa.

Justitierådet Alexanderson biföll det underdåniga betänkandet.

Justitieråden Qvensel och Södergren afgåfvo följande yttrande: »Som ifrågavarande öfverenskommelse om drifvande af Mjösunds sågverk, utan begagnande af firma med personers namn eller handteckning, ej är att hänföra till sådant handelsbolag, som omförmäles i 15 kap. Handelsbalken, samt sökanden och Salander icke förbundit sig att ansvara, en för begge och begge för en, för hvad de för bolaget slutit; alltså och då vid sådant förhållande sökanden och Salander, hvilka uti omtvistade förbindelsen icke stadgat annan grund för deras ansvarighet, måste betraktas såsom de der gemensamt gjort gälden, pröfvade justitieråden, som med afseende å de bevis, svaranden till stöd för krafvet förebragt, lemnade sökandens deremot framställda anmärkning utan afseende, rättvist sålunda ändra hofrättens domslut, att den sökanden ådömda betalningsskyldighet till halfva beloppet inskränkes».

Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 19 Nov. 1868.