Ägodelningsärende. Är ägodelningsrätt behörig att upptaga besvär i anledning af ståndskogsliqvid, uppgjord efter det laga skifte är vordet faststäldt och i enlighet med en delägarne emellan vid skiftet ingången förening !
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1869, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 0,3 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 406–407 i årgången 1869. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Stadgan om skiftesverket i riket. För- fattningar rörande bränvins tillverkning och försäljning, m. fl. förordningar, nr 9 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 59 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Stadgan om skiftesverket i riket. För- fattningar rörande bränvins tillverkning och försäljning, m. fl. förordningar, nr 9.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sjette årgången, 1869 i litteraturen — s. 406–407 där är samma sidor som här.
- Dag: bandet skriver inte ut någon dag för avgörandet i det här referatet, och ingen har härletts.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Vid laga skifte i Kumla by, uti hvilken generalmajoren m. m. grefve G. von Essen ägde hemman, hade delägarne, enligt hvad förrättningsprotokollet för den 24 April 1865 utvisade, åtagit sig att antingen sjelfva eller genom af dem dertill anmodad sakkunnig person verkställa ståndskogsliqvid, dock så, att utbyte af ståndskog skulle så mycket som möjligt ske, och återstoden afverkas inom fem år efter tillträdet. På anmodan af ombudsmannen för Upsala universitet, hvilket ock hade del i byen, verkställde skiftesförrättaren kommissionslandtmätaren O. Lindberg med gode mäns biträde berörde liqvid, som afslutades den 13 Juni 1868 med hänvisning för den med förrättningen missnöjde att inom 60 dagar hos vederbörande domhafvande deröfver anföra besvär.
Grefve von Essen, för hvilken endast arrendatorn af hans hemman i byn utan fullmakt vid förrättningen tillstädesvarit, ingaf den 10 derpåföljande Augusti till domhafvanden i Hagunda härad en skrift, deri yrkades att skogsliqviden, såsom varande till alla delar olaglig, måtte upphäfvas.
Med anledning häraf höll häradets ägodelningsrätt sammanträde och, sedan universitetets ombudsman hemställt, huruvida rätten vore behörig att med ärendet taga befattning, yttrade i utslag den 18 September 1868: att emedan i ärendet blifvit upplyst, att laga skifte i Kumla by vore faststäldt, samt att ifrågavarande delägare emellan rörande ståndskogsliqviden ingångna förening sålunda vunnit
s. 407 Sida 407 i årgången börjar här
laga kraft, fann ägodelningsrätten sig icke vara behörig att ärendet till pröfning upptaga.
Grefve von Essen fullföljde underd. talan och yrkade, att då genom den efter skiftet skedda ståndskogsliqviden, som stode i strid med föreningen vid skiftet, ett försök vore gjordt att rubba beståndet af den fastställda ägodelningen, ägodelningsrättens beslut måtte upphäfvas och rätten åläggas att målet afdöma.
Efter det universitetets ombudsman uti afgifven förklaring sökt visa, att klaganden missförstått 124 § i 1866-års Skiftesstadga, hemställde nedre revisionen (t. f. revisionssekreterarne Adlers, Poignant, föredragande, samt Glimstedt), i underd. betänkande den 16 Januari 1869, att Kongl. Maj:t täcktes ej finna skäl att i ägodelningsrättens utslag göra ändring; hvilket betänkande gillades vid ärendets föredragning inför Högsta Domstolen den 25 i samma månad (i närvaro af justitieråden Iggeström, Qvensel, friherre Leuhusen, Bolin, Dreijer, Olivecrona och Lagerstråle.)