Angående qvarstad och verkan deraf. 8 kap. 6 § Utsökningsbalken.
17 december 1867
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1869, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 0,4 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 422–425 i årgången 1869. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, G) Utsökningsbalken, nr 4 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 63 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Utsökningsbalken, nr 4.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sjette årgången, 1869 i litteraturen — s. 422–425 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 17 December 1867»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Den 13 Oktober 1859 blef i behörig ordning och på grund af kon. befallningshafvandes derom meddelade ordres, qvarstad lagd å en jordlägenhet med åbyggnader under n:o 5 Påboda, då tillhörig sjökaptenen Andreas Svensson och hans hustru, till säkerhet för fordran, som handlanden S. Petersson i Djursvik jemte andra personer ägde hos Svensson till belopp af 1,875 rdr rmt jemte ränta.
Enligt afhandling den 28 Mars 1860 försålde Svensson samma lägenhet med åbyggnader till sjökaptenen Johannes Nilssons i Bruatorp hustru Johanna Nilsson.
Handlanden Petersson och hans medparter instämde derefter makarne Nilsson och Svensson till Södra Möre häradsrätt med påstående, att berörde den 28 Mars 1860 afslutade köp måtte förklaras ogiltigt samt Petersson och hans medparter förklaras berättigade att, utan afseende å det slutna köpet, få använda lägenheten till sin fordrans betäckande.
Under rättegången hördes på ed de personer, som närvarit vid sagde köp, och intygade att, såvidt de förstått, vid handeln rätt tillgått, och att köpeskillingen behörigen liqviderats, hvarjemte, efter medgifvande af Petersson och
s. 423 Sida 423 i årgången börjar här
Angående qvarstad och verkan deraf. 723
hans medparter, makarne Nilsson fingo med ed betyga, att de vid köpslutet den 28 Mars 1860 på god tro, och utan kännedom om den å lägenheten lagda qvarstad, så tingat och aftalat, som köpafhandlingen utvisade.
Sedan Petersson och hans medparter inskränkt sitt yrkande derhän, att de måtte till godtgörande af sin fordran få öfvertaga och försälja lägenheten, med förbindelse att ur köpeskillingen i första hand betala hvad makarne Nilsson för lägenheten erlagt, men detta yrkande blifvit bestridt, yttrade häradsrätten i utslag den 13 December 1865: att emedan makarne Nilsson bestridt berörda yrkande, samt laga skäl ej vore för handen att från den på nämnde sätt ärligen förvärfvade egendom dem skilja, blef Peterssons och hans medparters talan ogillad.
Götha hofrätt, der Petersson och hans medparter efter vad sökte ändring, yttrade i dom den 13 Juli 1866 : att emedan den enligt kon. befallningshafvandes förordnande å ifrågavarande lägenhet till Peterssons och hans medparters säkerhet den 13 Oktober 1859 meddelade qvarstad innefattat förbud för makarne Svensson att lägenheten sälja eller förskingra, samt ett dylikt i 8 kap. 6 § Utsökningsbalken uttryckligen medgifvet, af behörig embetsmyndighet meddeladt förbud i förevarande fall desto hellre måste anses hafva utgjort lagligt hinder för bemälde makar att lägenheten till Peterssons och hans medparters förfång afyttra, som i annat fall lagens berörde stadgande, hvars enda ändamål vore att förhindra egendoms förskingring, skulle vara utan all verkan till vinnande af den åsyftade säkerheten, blef, med upphäfvande af motvädjade utslaget, förklaradt, att, utan hinder af det till makarne Nilsson efter qvarstadens meddelande utfärdade köpebref, omförmälda lägenhet med derå uppförda åbyggnader skulle genom försäljning i laga ordning användas till betalning af Peterssons och hans medparters fordran, dock med rättighet för makarne Nilsson att, enligt vederparternas begifvande, i första hand ur köpeskillingen utfå, hvad makarne Nilsson för lägenheten erlagt.
s. 424 Sida 424 i årgången börjar här
Denna dom uttryckte vice häradshöfdingen Rydings, assessoren Ekmans och hofrättsrådet von Sydows åsigt i saken; hvaremot assessoren Lothigius yttrade, att han funne skäl icke hafva förekommit, ledande till annan ändring i motvädjade utslaget, än att, då sjökaptenen Svensson, efter det ifrågavarande lägenhet blifvit i hans närvaro, enligt kon. befallningshafvandes förordnande, med qvarstad belagd, detta oaktadt försålt lägenheten och sålunda egenvilligt rubbat det gods, som kon. befallninghafvande låtit i qvarstad sätta, denne ledamot, jemlikt 8 kap. 8 § Utsökningsbalken, som i förevarande fall vore tillämplig, fällde Svensson att derför böta 40 daler med 20 rdr rmt till treskiftes emellan kronan, Södra Möre härad samt Petersson och hans medparter.
Makarne Nilsson sökte i underdånighet ändring i hofrättens dom.
Uti underdånigt betänkande den 2 Februari 1867 yttrade Nedre Revisionen (revisionssekreterarne friherre Leijonhufvud och von Segebaden): att som makarne Nilsson lagligen styrkt, att besittningsrätten till ifrågavarande jordlägenhet jemte derå varande åbyggnader blifvit genom skriftlig afhandling den 28 mars 1860, som derefter den 25 Januari 1861 i inteckningsprotokollet intagits, af sjökaptenen Svensson och hans hustru till hustru Nilsson föryttrad, samt såväl Nilsson som hans hustru, efter vederparternas medgifvande, med ed betygat, att nämnde handel skett på god tro och utan att någondera af makarne Nilsson haft kännedom om den förut, 1859 den 13 Oktober, å lägenheten lagda qvarstad, äfvensom att den utfästa köpeskillingen blifvit i enlighet med afhandlingen godtgjord, hvarefter makarne Nilsson jemväl så till vida kommit i besittning af lägenheten, att de samma dag köpet skedde utarrenderat den till Svensson och hans hustru; alltså och då vid sådant förhållande den verkställda qvarstaden ej lagligen föranledde dertill, att lägenheten numera skulle få, emot makarne Nilssons bestridande, användas till gäldande af den Peterssons och medparters fordran hos Svensson, till säker-
s. 425 Sida 425 i årgången börjar här
het hvarför samma qvarstad blifvit beviljad, hemställde nedre revisionen, att Kongl. Maj:t måtte, med ändring af hofrättens dom, fastställa det slut, hvari häradsrätten i saken stannat.
Revisionssekreteraren von Sydow var af skiljaktig mening och hemställde i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist att gilla hofrättens dom.
Saken afgjordes den 12 November 1867 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Hoffstedt, Iggeström, Södergren, Cramer, Carleson, Bolin och von Hofsten); och som, genom vittnens berättelser och hvad i öfrigt i saken förekommit, upplyst är, att hustru Nilsson, enligt afhandling den 28 Mars 1860, af sjökaptenen Svensson och hans hustru uti god tro tillhandlat sig besittningsrätten till ifrågavarande jordlägenhet och derå befintliga åbyggnader för en köpeskilling af 800 rdr, som genast blifvit liqviderad; alltså och då den rätt att öfver lägenheten och byggnaderna förfoga, makarne Nilsson genom det sålunda afslutade köpet sig förvärfvat, icke kan förringas af den omständighet, att samma lägenhet och byggnader förut blifvit till säkerhet för Peterssons och hans medparters fordran hos sjökaptenen Svensson med qvarstad belagde, pröfvade Högsta Domstolen rättvist att, med ändring af hofrättens dom, fastställa det slut, hvari häradsrätten i saken stannat.
Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 17 December 1867.