Naumanns tidskrift 1870 s. 320

Torparen Erik Johnsson från Råby häktades för olofligt tillgrepp och ställdes under åtal vid rådstufvurätten i Sölvesborg, som genom utslag den 5 Mars 1866 ansåg Erik Johnsson för innehafvande af stulet gods saker till ansvar för första resan stöld, men förvisade honom att vid Willands häradsrätt undergå vidare ransakning för delaktighet i tjufnadsbrott, föröfvadt inom häradsrättens domvärjo, med för-

s. 321 Sida 321 i årgången börjar härKopiera citering

klarande derjemte, att Erik Johnson skulle förpassas till kronohäktet i Karlshamn för att der afbida ransakning vid vederbörlig domstol.

Uti en till hofrätten öfver Skåne och Blekinge den 27 derpåföljde Augusti ingifven skrift anmälde Erik Johnsson, att han, som då förvarades i länsfängelset i Kristianstad, icke blifvit, ehuru rådstufvurättens i Sölvesborg nyssberörde utslag meddelats den 5 Mars 1866, förr än den 24 derpåföljde April afförd till nämnde länsfängelse och först den 2 Maj samma år inställd till ransakning inför Willands häradsrätt, hvarföre Erik Johnsson, som ansåge sig hafva blifvit under fem veckor obehörigen i häkte qvarhållen, yrkade, att den, som varit dertill vållande, måtte förpligtas godtgöra Erik Johnsson för det honom tillskyndade lidande.

Advokatfiskalsembetet i hofrätten, till hvars åtgärd Erik Johnssons skrift öfverlemnades, afgaf memorial, deri tillkännagafs att, enligt infordrade och från vederbörande erhållna upplysningar, den af t. f. borgmästaren i Sölvesborg, vice häradshöfdingen N. M. Stedt, under hvars ordförandeskap rådstufvurätten derstädes meddelat utslaget den 5 Mars 1866, samma dag angående Erik Johnsson utfärdade fångförpassning väl upptoge, att Erik Johnsson jemte en annan häktad person försändes till kronohäktet i Karlshamn »för att der afbida ransakningen inför vederbörliga domstolar», men icke innehölle till hvilken domstol Erik Johnsson blifvit förvisad; att vice häradshöfdingen Stedt uti skrifvelse, som den 12 i sistnämnde månad ankommit till domhafvanden i Willands härad, häradshöfdingen M. Th. Strömberg, underrättat denne, att Erik Johnsson genom rådstufvurättens utslag blifvit för undergående af ransakning förvisad till Willands häradsrätt; att häradshöfdingen Strömberg derefter, enligt hvad han i skrifvelse till advokatfiskalsembetet uppgifvit, ämnat den 21 i samma månad, då han å länscellfängelset i Kristianstad förrättade urtima ting i häradet för ransakning med häktade personer, jemväl företaga ransakning med Erik Johnsson, hvilket likväl icke kunnat ske, enär Erik Johnsson icke till

Tidskrift för Lagstiftn. etc. 7:de årg.

s. 322 Sida 322 i årgången börjar härKopiera citering

länscellfängelset anländt; att sedan häradshöfdingen Strömberg utsatt ransakning med Erik Johnsson till urtima ting den 11 påföljde April, men vid tingets företagande upplyst blifvit, att Erik Johnsson ännu ej ankommit till länscellfängelset, häradshöfdingen Strömberg anmält förhållandet hos konungens befallningshafvande i Kristianstads län; samt att, efter det bemälde befallningshafvande den 27 i sistnämnde månad underrättat häradshöfdingen Strömberg, att Erik Johnsson då till länscellfängelset anländt, ransakning med honom blifvit den 2 derpåföljde Maj inför häradsrätten företagen och samma dag afslutad; och anmärkte advokatfiskalen, att af hvad sålunda upplyst blifvit framginge, att då, enligt K. F. den 10 April 1810, ransakning med Erik Johnsson inför Willands häradsrätt bort företagas sist inom tre veckor efter den 12 Mars 1866, då vice häradshöfdingen Stedts bref ankom till häradshöfdingen Strömberg, men Erik Johnsson först den 2 Maj samma år blifvit inställd till ransakning inför häradsrätten, Erik Johnsson sålunda hållits i häkte en månad längre än vederbort; att, enligt K. F. den 11 Juli 1792 och Kongl. Cirkuläret den 16 November 1840, underdomare ålåge att i fångförpassning utsätta det brott, för hvilket förpassad fånge vore anklagad eller dömd; att för fullständigt iakttagande af denna föreskrift, enligt advokatfiskalens åsigt, vore nödigt, att då häktad person förklarades saker till ansvar, men förvisades till annan domstol, domaren i förpassningen utsatte till hvilken domstol fången vore förvisad; att, derest 'sådant iakttagits uti den af vice häradshöfdingen Stedt den 5 Mars 1866 angående Erik Johnsson utfärdade fångförpassning, otvifvelaktigt vore att Erik Johnsson oförtöfvadt blifvit från kronohäktet i Karlshamn afsänd till länscellfängelset i Kristianstad, hvarigenom ifrågavarande dröjsmål med ransakningen undvikits; att som lagstiftningen genom flerfaldiga föreskrifter ådagalagt särdeles omsorg derom, att häktade personer icke längre än nödigt vore hölles i ransakningshäkte, det måste anses åligga hvarje embetsman, på hvars åtgärd ransaknings företagande berodde, att icke underlåta något, som han ansåge kunna förekomma

s. 323 Sida 323 i årgången börjar härKopiera citering

ransakningens fördröjande utöfver den i lag bestämda tid; att då Erik Johnsson den 21 Mars 1866 ännu icke ankommit till länsfängelset i Kristianstad, häradshöfdingen Strömberg bort genast kunna inse nödvändigheten att vidtaga någon åtgärd för att få Erik Johnsson från vederbörlig ort afhemtad, desto hellre som häradshöfdingen icke, såsom vanligen ägde rum, blifvit af kon. befallningshafvande i Kristianstads län anmodad företaga ransakning med Erik Johnsson, och häradshöfdingen således hade 'giltig anledning antaga, att kon. befallningshafvande saknade kännedom om förhållandet; att, derest häradshöfdingen Strömberg, såsom han bort, redan den 21 Mars vidtagit den åtgärd, som först den 11 påföljde April verkställdes, eller att hos kon. befallningshafvande göra anmälan om förhållandet, ransakningen med Erik Johnsson uppenbarligen kunnat företagas tre veckor tidigare än som skett. På grund af hvad sålunda anfördt blifvit, ansåg advokatfiskalen Erik Johnssons obehöriga qvarhållande i ransakningshäkte böra tillskrifvas försumlighet ej allenast af vice häradshöfdingen Stedt, utan ock af häradshöfdingen Strömberg.

I afgifna förklaringar anförde vice häradshöfdingen Stedt: att sedan domhafvanden i Willands härad såväl genom vice häradshöfdingen Stedts skrifvelse erhållit kännedom derom, att Erik Johnsson blifvit genom rådstufvurättens utslag den 5 Mars 1866 till Willands häradsrätt för vidare ransakning förvisad, som ock genom ofvanberörde utslag, hvilket jemväl kommit domhafvanden tillhanda, inhemtat, att Erik Johnsson blifvit till kronohäktet i Karlshamn förpassad för att derstädes afbida ransakningen, domhafvanden bort vidtaga åtgärder för den häktades införskaffande så tidigt, att ransakning med honom kunnat inom den i lag stadgade tid företagas ; att vice häradshöfdingen Stedt, som saknade kännedom om andra enligt lag gällande föreskrifter uti ifrågavarande hänseende, ansåg sig hafva, genom åtgärden att underrätta domhafvanden i Willands härad om Erik Johnssons förvisande till nämnde häradsrätt, säkrare och hastigare uppnått ändamålets än derest skrifvelse om förhållandet

s. 324 Sida 324 i årgången börjar härKopiera citering

afgått till kon. befallningshafvande, och att, om något fel kunde anses hafva blifvit af vice häradshöfdingen Stedt uti åtalade afseendet begånget, sådant tillkommit ofrivilligt och i saknad af kännedom om något lagligt åliggande att i förevarande fall förfara annorlunda än som skett; samt häradshöfdingen Strömberg: att han ansåge de af honom, såsom domhafvande i Willands härad, vidtagna åtgärder för Erik Johnssons inställande till ransakning icke vara af beskaffenhet att hafva bort föranleda det af advokatfiskalen mot Strömberg väckta åtal.

I afgifvet slutpåstående yttrade advokatfiskalen: att enär uppenbart vore, att då Erik Johnsson icke bort uti kronohäktet i Karlshamn, hvilket ej utgjorde ransakningsfängelse för Willands härad, afbida ytterligare ransakning utan, så fort ske kunde, till vederbörlig ort försändas, hvarom tillsyningsmannen vid berörde häkte, derest fångförpassningen upptagit den domstol, dit Erik Johnsson blifvit förvisad, både kunnat och bort utan vidare meddelande draga försorg, vice häradshöfdingen Stedt varit ovilkorligen pligtig att i förpassningen leinna så beskaffad uppgift, äfvensom att, i händelse han fullgjort denna skyldighet, hvarom särskild föreskrift i lag eller författning ej bort vara behöflig, Erik Johnsson blifvit å länsfängelset i Kristianstad inställd så tidigt, att ransakningen med honom kunnat företagas redan den 21 Mars 1866, samt således de af vice häradshöfdingen Stedt i hans förklaring andragna försvarsskäl icke kunde, enligt advokatfiskalens åsigt, äga giltighet, och häradshöfdingen Strömberg jemväl lemnat ovederlagdt hvad advokatfiskalen mot honom anfört, yrkade, advokatfiskalen, att vice häradshöfdingen Stedt och häradshöfdingen Strömberg, hvilka måste anses hafva, genom uraktlåtenhet att iakttaga hvad dem ålegat med hänsyn till Erik Johnssons befordrande till ransakning inför Willands häradsrätt, vållat bemälde häktades qvarhållande i ransakningsfängelse tretio dagar utöfver hvad lag medgåfve, måtte för sålunda visad försummelse i embetsutöfning hvar för sig dömas till lämpligt bötesansvar i öfverensstämmelse med 25 kap. 17 § Strafflagen samt för-

s. 325 Sida 325 i årgången börjar härKopiera citering

pligtas att gemensamt godtgöra Kongl. Maj:t och kronan kostnaden för Erik Johnssons underhåll under ifrågavarande tid eller från den 2 April till och med den 2 Maj 1866.

I häröfver afgifna förklaringar åberopade vice häradshöfdingen Stedt och häradshöfdingen Strömberg, hvad de förut andragit.

Erik Johnsson, som lemnades tillfälle att i målet sig yttra, begärde för det lidande, honom tillskyndats genom hans qvarhållande i häkte under 59 dagar, undfå ersättning med tre rdr för hvarje dag.

Hofrätten yttrade i utslag den 16 April 1869: att om än det finge anses hafva varit med god ordning öfverensstämmande att, såsom advokatfiskalsembetet anmärkt, uti den genom vice häradshöfdingen Stedt, i hans egenskap af tillförordnad borgmästare i Sölvesborg, den 5 Mars 1866 angående Erik Johnsson utfärdade fångförpassning blifvit, till ledning för tillsyningsmannen vid kronohäktet i Karlshamn, upptaget, till hvilken domstol Erik Johnsson för undergående af vidare ransakning blifvit förvisad; likväl och då föreskrift i sådant afseende icke funnes i lag eller författningar meddelad, samt vice häradshöfdingen Stedt, hvilken iakttagit gällande stadganden angående fångförpassnings innehåll och jemväl vidtagit åtgärder, genom hvilka domhafvanden i Willands härad i god tid erhållit underrättelse ej allenast om Erik Johnssons förvisande till nämnde häradsrätt för vidare ransakning, utan ock om det fängelse, hvarest Erik Johnsson under afbidan derpå förvarades, icke kunde anses genom anmärkta underlåtenheten vållande till Erik Johnssons obehöriga qvarhållande i ransakningshäkte, funne hofrätten omförmälda underlåtenhet icke kunna för vice häradshöfdingen Stedt medföra ansvar och ersättningsskyldighet; samt, vidkommande åtalet mot häradshöfdingen Strömberg: att emedan af de i lag och författningar angående företagande af ransakning med häktad person gifna föreskrifter, åsyftande att förekomma obehörigt dröjsmål, i följd hvaraf ransakningsfånge i häkte qvarhölles utöfver stadgad tid, uppenbarligen framginge, att häradshöfdingen Strömberg,

s. 326 Sida 326 i årgången börjar härKopiera citering

hvilken den 12 Mars 1866 genom skrifvelse från tillförordnade borgmästaren i Sölvesborg äfvensom genom rådstufvurättens derstädes den 5 i samma månad angående Erik Johnsson gifna, häradshöfdingen Strömberg tillliandakomna utslag erhållit underrättelse att Erik Johnsson blifvit för undergående af vidare ransakning förvisad till Willands häradsrätt, och att han, i afbidan derpå, vore förvarad i kronohäktet i Karlshamn, samt, enligt egen uppgift, utställt ransakning med Erik Johnsson till urtima ting den 21 i nämnde månad, bort, vid erhållen upplysning att Erik Johnsson icke ankommit till länscellfängelset i Kristianstad, der ransakningen skolat förrättas, genast derefter vidtaga åtgärd för Erik Johnssons förskaffande till berörda fängelse; men häradshöfdingen Strömberg försummat vidtagande af slik åtgärd intill den 11 derpåföljande. April, då skrifvelse med anmälan om förhållandet till kon. befallningshafvande i Kristianstads län afläts; hvaraf följt, att ransakningen med Erik Johnsson icke blifvit företagen förr än några dagar efter det Erik Johnsson, enligt kon. befallninghafvandes den 27 April häradshöfdingen Strömberg tillhandakomna skrifvelse, till länsfängelset anländt, eller den 2 derpåföljde Maj, i stället för att, derest omförmälda åtgärd genast efter den 21 Mars vidtagits, berörde ransakning antagligen kunnat, med beräkning af samma tidslängd, som från häradshöfdingen Strömbergs anmälan hos kon. befallningshafvande till ransakningsdagen den 2 Maj förflutit, äga rum redan den 11 April eller tjugoen dagar tidigare än som skett; ty och då häradshöfdingen Strömberg sålunda måste anses hafva genom försumlighet vållat Erik Johnssons qvarhållande i ransakningshäkte tjugoen dagar utöfver den tid, som erfordrats, pröfvade hofrätten, jemlikt 25 kap. 17 § Strafflagen, rättvist döma häradshöfdingen Strömberg att, för hvad honom sålunda till last kommit, böta 100 rdr till kronan, samt derjemte förpligta häradshöfdingen Strömberg att godtgöra icke allenast Kongl. Maj:t och kronan kostnaden för Erik Johnssons underhåll i fängelset under nämnde tid med 5 rdr 41 öre, utan äfven Erik Johnsson det honom genom

s. 327 Sida 327 i årgången börjar härKopiera citering

obehörigt qvarhållande i häkte under 21 dagar tillskyndade lidande, efter 3 rdr för hvarje dag, med 63 rdr, samt lösen för ett exemplar af hofrättens utslag med 8 rdr allt rmt.

Häradshöfdingen Strömberg sökte i detta utslag i underdånighet ändring. Den af hofrätten i dess utslag uttalade åsigt hade ej förut veterligen varit antagen, och i förevarande ämne funnes icke heller någon tydlig lag, hvars föreskrifter Strömberg åsidosatt. Hade han således oriktigt förfarit, kunde detta icke anses såsom en försummelse i hans embetsutöfning och aldraminst såsom en försummelse af den beskaffenhet, att den bort medföra det ansvar, som hofrätten ådömt honom. Derför yrkade häradshöfdingen Strömberg: att, med upphäfvande af hofrättens utslag, den emot honom förda talan måtte varda ogillad.

Advokatfiskalen sökte i underdånighet ändring i hofrättens utslag, i hvad det angick vice häradshöfdingen Stedt, samt yrkade, under åberopande af hvad förut andraget blifvit, bifall till de emot Stedt framställda påståenden.

Vid målets föredragning den 7 Oktober 1869 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Iggeström, Södergren, Cramér, friherre Leuhusen, Carleson, Rabe och Lagerstråle) fann Högsta Domstolen ej skäl att i hofrättens utslag, i hvad det blifvit öfverklagadt, göra ändring.