Naumanns tidskrift 1871 s. 288

Under den 27 December 1863 utfärdades en inbjudning till bildande af ett aktiebolag för anläggande af vattenkuranstalt vid Mösseberg nära intill Falköpings jernvägsstation. För ändamålets vinnande ansågos vara erforderlige omkring 75,000 rdr, som skulle fördelas på 1,500 st. aktier à 50 rdr stycket. Deraf borde sextio procent inbetalas under loppet af år 1864; tjugo procent år 1865 och återstående tjugo procent år 1866, om sådant då ansåges behöfligt. Då ett tusen aktier voro tecknade, skulle bolaget anses vara konstitueradt. Aktietecknarne kallades till sammanträde den 1 Mars 1864 för att utse direktion m. m., hvarjemte förklarades, att de vid sammanträdet frånvarande fingo åtnöjas med de närvarandes beslut.

I anledning af denna inbjudning tecknade sig Jon Tomasson i Fridened å en utfärdad inbjudningslista för tio aktier.

Den 1 Mars 1864 sammanträdde aktietecknarne, hvarvid och då vid granskningen af de framlagda aktielistorna inhemtades, att icke mer än 730 aktier tecknats, men, enligt den utfärdade inbjudningslistan, det, för att bolaget skulle anses vara fullständigt bildadt, fordrades att 1,000 aktier skulle vara tecknade, beslöts att sammanträdet skulle ajourneras till den 14 Juni samma år, dertill man hoppades att ett nödigt antal aktier skulle vara tecknade; och då vid

s. 289 Sida 289 i årgången börjar härKopiera citering

sammanträdet den 14 Juni aktieteckningen uppgått till 1,085 aktier, förklarade bolaget sig konstitueradt, hvarjemte förslag till bolagsreglor antogs, samt åt direktionen uppdrogs att tillsätta underkassörer, hvilka skulle äga, hvar i sin ort, att uppbära tjugo procent af det tecknade aktiebeloppet, att utbetalas till direktionen, samt att af aktietecknarne emottaga skuldförbindelser å hvars och ens återstående aktieteckning.

Den 30 Augusti 1864 stadfästades af Kongl. Maj:t reglemente för Mössebergs vattenkurinrättnings aktiebolag; och hafva 2, 5 och 6 §§ i reglementet följande lydelse:

§ 2. »Aktiernas antal bestämmes till 2,000, hvarje aktie tecknad till belopp af 50 rdr rmt; dock anses bolaget bildadt och träder i verksamhet, så snart 1,000 aktier äro tecknade och tjugo procent af teckningssumman blifvit inbetald».

§ 5. »Delägare, som ej till fullo inbetalt det belopp, för hvilket han å inbjudningslista tecknat sig, skall för hvad af sagde belopp är oguldet, inom en månad efter derom i allmänna tidningarne kungjord anmaning, till direktionen afgifva sin skriftliga förbindelse att detta belopp inbetala å de tider, som af direktionen bestämmas».

§ 6. »Försummar delägare att inom ofvan stadgade tid afgifva sådan förbindelse eller underlåter han att å utsatt tid verkställa beslutad inbetalning, vare han pligtig att hela sitt tecknade aktiebelopp genast inbetala jemte laga ränta från den för förbindelsens afgifvande eller inbetalningens verkställande bestämda tid tilldess betalning sker».

Jan Tomasson fullgjorde emellertid icke någon inbetalning och aflemnade ej heller någon skuldförbindelse, hvarföre kamereraren N. P. Aurén å direktionens vägnar begärde handräckning hos konungens befallningshafvande i Skaraborgs län för att af Jan Tomasson på grund af hans aktieteckning utbekomma femhundra rdr.

Jan Tomasson svarade, att, fastän han låtit öfvertala sig att på en inbjudningslista teckna sig för några aktier i ett tillernadt aktiebolag för anläggande af en vattenkurin-

Tidskrift för Lagstiftn. etc. 8:de årg. 19

s. 290 Sida 290 i årgången börjar härKopiera citering

rättning vid Mösseberg, han dock icke kunde anses såsom delägare i bemälde bolag; och då hvarken de bestämmelser blifvit iakttagna, som bolaget bort enligt inbjudningslistan följa, eller de försäkringar, som föranledt Jan Tomassons teckning, blifvit uppfyllda, hade han funnit sig befogad att undandraga sig delaktighet i bolaget och af sådan anledning till bolagets direktion inlemnat en återkallelseskrift, som blifvit vid bolagsstämma den 17 Januari 1865 förevisad, utan att bolagsstämman haft något emot återkallelsen af aktieteckningen att anmärka. /

Jan Tomasson företedde derjemte intyg af J. P. Hultstrand och J. P. Andersson, att berörde återkallelseskrift vid bolagsstämman den 17 Januari 1865 förevisats för ordföranden och flera ledamöter i bolaget. På grund af hvad Jan Tomasson sålunda anfört, bestred han all betalningsskyldighet för sig.

Genom resolution den 16 Februari 1867 förklarade konungens befallningshafvande målet vara tvistigt och icke kunna handräckningsvis pröfvas.

Auren instämde derefter Jan Tomasson till Vartofta häradsrätt, som genom utslag den 7 Oktober 1867 ålade Jan Tomasson att betala fordrade beloppet, hvaremot Göta hofrätt, i dom den 8 Maj 1868, undanröjde häradsrättens utslag, enär, på sätt Tomasson både vid häradsrätten och hofrätten invändt, Auren icke med laga fullmakt af direktionen för bolaget eller eljest visat sig vara behörig att för direktionen föra talan i saken och densamma således icke bort på den ågångna stämningen komma under pröfning.

I ny stämning till häradsrätten å Jan Tomasson — hvilken stämning var undertecknad: »Direktionen för Mössebergs vattenkurinrättnings aktiebolag genom N. P. Aurén» — yrkades att på grund af Jan Tomassons aktieteckning samt jemlikt 5 och 6 §§ i reglementet för aktiebolaget, honom måtte åläggas att genast betala 500 rdr med sex procent ränta från de för aktieägarne bestämda betalningstider eller tjugo procent den 30 September 1864; tjugo procent hvar och en af följande dagar, neml. den 15 Januari, den 15 Maj

s. 291 Sida 291 i årgången börjar härKopiera citering

och den 15 Oktober 1865, samt tjugo procent den 15 Januari 1866, allt tills liqvid skedde, äfvensom att dessutom ersätta alla rättegångsutgifterna jemte den redan hos konungens befallningshafvande i länet å målet förekomna kostnad.

Vid häradsrätten inställde sig Aurén genom länsmannen Axel Jungmarker, som för att styrka sin behörighet att i målet föra talan företedde

dels utdrag af protokollet, hållet den 22 Maj 1867 vid sammanträde med aktiebolagets direktion, hvarvid beslutats bland annat, att Aurén skulle vara bolagets juridiska ombud; varande å detta protokollsutdrag tecknadt af Aurén i Juni 1868 bemyndigande för Jungmarker att å Auréns vägnar föra aktiebolagets talan i förevarande sak;

dels ock direktionens fullmakt under den 9 Juli 1868 för Jungmarker att å bolagets vägnar inkassera bolagets utestående fordringar för resterande aktieinbetalningar och att föra bolagets talan, der lagsökning eller rättegång för samma medels indrifvande ifrågakomme.

Jan Tomasson förklarade sig väl icke vilja bestrida Jungmarkers behörighet att i målet föra talan, men öfverlemnade frågan derom till domstolens pröfning.

I sjelfva saken yttrade Tomasson, att då han obestridligen före bolagsreglornas antagande och fastställande tecknat sig å den åberopade inbjudningslistan samt hvarken deltagit eller varit pligtig att i bindande omröstning deltaga vid den bolagsstämma, som den 14 Juni 1864, Jan Tomasson ohördan, hållits och hvarvid bolaget uppgåfves hafva blifvit konstitueradt, samt således Jan Tomasson icke heller deltagit i ansökningen om Kongl. Maj:ts fastställelse af något slags reglemente, än mindre af ett sådant som det, på grund hvaraf Jan Tomasson nu kräfdes; då Jan Tomasson derjemte vid bolagsstämman den 17 Januari 1865 afgifvit sin protest emot sin aktieteckning; samt då Jan Tomasson icke bundit sig vid bolaget genom sådan förbindelse, som 5 § i K. F. den 6 Oktober 1848 ovilkorligen stadgade, och den omständighet, att Tomasson tecknat sitt namn å den utfärdade tryckta inbjudningslistan, icke lagligen kunde medföra samma

s. 292 Sida 292 i årgången börjar härKopiera citering

skyldigheter som en skriftlig förbindelse; käromålet i allo bestredes.

Häradsrätten yttrade i utslag den 4 Januari 1869: att då Jan Tomasson icke gittat bestrida riktigheten af de handlingar, hvilka å vederdelosidan åberopats såsom stöd för Jungmarkers behörighet att i saken föra talan, häradsrätten funne sig vara oförhindrad att målet till hufvudsaklig pröfning företaga; och emedan Jan Tomasson medgifvit, att han å ifrågavarande inbjudningslista tecknat tio aktier uti då tillämnade, numera till stånd komna Mössebergs vattenkurinrättnings aktiebolag, hvardera aktien lydande å femtio rdr, samt Jan Tomasson genom denna teckning måste anses hafva för sin del åtagit sig att, i och för det ändamål inbjudningslistan åsyftade, inbetala 500 rdr; ty och som det förhållande, att Jan Tomasson sedermera skulle hafva begärt att få från delaktighet i bolaget utträda, utan att dock, såvidt visadt blifvit, tillåtelse dertill erhållits, ej lagligen kunde verka derhän, att Jan Tomasson derigenom från uppfyllande af åtagna skyldigheter befriats, blef, med stöd af 6 § i fastställda bolagsordningen och med ogillande af hvad Jan Tomasson emot krafvet invändt, Jan Tomasson förpligtad att genast vid tvång af utmätning emot qvitto till Aurén utgifva fordrade och å ostridiga terminer till betalning förfallne femhundra rdr jemte sex procent ränta å 100 rdr från den 30 September 1864 till den 15 Januari 1865; derifrån å 200 rdr till den 15 derpåföljde Maj; derifrån å 300 rdr till den 15 September samma år; derifrån å 400 rdr till den 15 Januari 1866, och derifrån å till betalning fastställda beloppet intill dess liqvid komme att ske; vid hvilken utgång af saken Jan Tomasson ej heller kunde undgå att ersätta Auréns såväl hos konungens befallningshafvande som vid häradsrätten å saken hafde kostnader med 40 rdr.

Jan Tomasson vädjade till Göta hofrätt och hemställde först, huruvida Jungmarker på grund' af de utaf honom företedda fullmakter varit berättigad att i saken föra bolagets talan. Direktionsbeslutet af den 9 Juli 1868 syntes nemligen stå i strid såväl med sjelfva stämningsansökningen, deri

s. 293 Sida 293 i årgången börjar härKopiera citering

Aurén framstode såsom direktionens ombud, som äfven med direktionens beslut af den 22 Maj 1867, enligt hvilket Aurén syntes hafva ensam blifvit utsedd till bolagets juridiska ombud, dock utan rätt att öfverlåta detta uppdrag på annan person. Beträffande sjelfva saken fästade Tomasson uppmärksamheten derpå, att i inbjudningslistan de som derå tecknade sig för aktier blifvit kallade till sammanträde den 1 Mars 1864, då direktion borde tillsättas och bolaget konstituera sig; men vid detta sammanträde hade, med anledning deraf, att aktieteckningen då icke varit fullständig, någon direktion icke kunnat tillsättas eller bolaget konstitueras, hvarföre ock Tomasson ansett hela saken hafva förfallit. Hvad nu särskildt anginge den ådömda räntan, så hvilade häradsrättens yttrande om de stadgade betalningsterminerna för aktieägarne endast på hvad derom i stämningsansökningen omförmälts; och det vore obegripligt, huru häradsrätten kunnat kalla dessa terminer för ostridiga, helst Tomasson bestridt hela käromålet och således jemväl den del deraf, som rörde yrkad ränta och de uppgifna betalningsterminerna. Jan Tomasson yrkade följaktligen : att, med upphäfvande af häradsrättens utslag, käromålet måtte ogillas.

På grund af fullmakt från Aurén förde Jungmarker jemväl i hofrätten bolagets talan. I egenskap af juridiskt ombud för Mössebergs vattenkurinrättnings aktiebolag ägde Aurén uppenbarligen rätt att på annan person öfverlåta fullmakt att i saken föra bolagets talan; och den af de båda verkställande direktörerna i bolaget till Jungmarker lemnade fullmakt utvisade blott, att direktionen, med godkännande af Auréns åtgärd, önskade hafva Jungmarker till ombud i en sak, der Aurén icke personligen kunde uppträda. I sjelfva saken yrkades på de af häradsrätten anförda skäl bifall till öfverklagade utslaget.

Hofrätten fann i dom den 18 Mars 1870 skäl icke haf v förekommit, ledande till ändring i häradsrättens utslag.

Tomasson fullföljde underdånig talan, som bestreds af

vederparten.

s. 294 Sida 294 i årgången börjar härKopiera citering

Nedre revisionen (revisionssekreterarne Wedberg och Lilienberg samt t. f. revisionssekreteraren Beding, den sistnämnde föredragande) hemställde i underdånigt betänkande den 9 November 1870, att Kongl. Maj:t måtte finna skäl icke hafva förekommit till annan ändring i hofrättens dom än att, enär i stämningen fjerde betalningsterminen uppgifvits hafva varit den 15 Oktober 1865, från hvilken dag ränta å det då förfallna beloppet jemväl fordrats, nämnde dag och icke den 15 September 1865, såsom domstolarne stadgat, skulle vid räntans beräknande såsom fjerde betalningstermin anses.

Saken föredrogs den 23 November 1870 inför Högsta Domstolen, hvars flesta ledamöter (justitieråden Qvensel, Almqvist, Bolin och Lagerstråle) biföllo det underdåniga betänkandet.

Justitierådet Carleson yttrade: »Enär Auréns hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande mot sökanden anhängiggjorda kraf blifvit såsom tvistigt hänvisadt till domstol, finner jag sökanden icke vara skyldig att ersätta Auréns kostnader hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande; men i öfrigt bifaller jag betänkandet».

Justitierådet Babe yttrade: »Hvad angår sökandens fullföljda anmärkning emot länsmannen Jungmarkers behörighet att å direktionens för Mössebergs vattenkurinrättnings aktiebolag vägnar i saken föra talan, varder hofrättens dom härutinnan af mig fastställd.

Vidkommande åter sjelfva saken; så ehuru upplyst är, att, efter det åtskilliga personer den 27 December 1863 utfärdat en lista med inbjudning till bildande af ett aktiebolag för anläggande af en vattenkuranstalt vid Mösseberg och för öfrigt af innehåll, bland annat, att när 1,000 aktier, hvar å 50 rdr, vore tecknade, bolaget skulle anses konstitueradt och att bolaget kallades till sammanträde vid Falköpings jernvägsstation den 1 Mars 1864, då direktionen skulle tillsättas m. m., och hvarvid de frånvarande fingo åtnöja sig med de närvarandes beslut, så hade sökanden å berörde lista tecknat sig för 10 aktier, hvaruppå och sedan

s. 295 Sida 295 i årgången börjar härKopiera citering

det uti listan utsatta sammanträde blifvit af dem, som dervid tillstädeskommit, ajourneradt till den 14 påföljde Juni, bolaget då förklarats vara bildadt; likväl och emedan ostridigt är, att sökanden hvarken varit vid sammanträdet sistnämnde dag närvarande eller deltagit i något sedermera fattadt beslut om vilkor och reglor för bolaget eller eljest om någon dess angelägenhet, samt den af sökanden å inbjudningslistan gjorda aktieteckning ensam för sig destomindre kan, enligt mitt omdöme, emot sökandens bestridande, för honom medföra förbindande verkan i omförmälde afseende, som å sammanträdet den 1 Mars 1864, vid det förhållande att då ännu ej 1,000 aktier blifvit tecknade, något emot de frånvarande, hvilka tecknat aktier, gällande beslut enligt inbjudningslistans innehåll, efter min uppfattning deraf, icke kunnat fattas, och sökanden, som vid berörde sammanträde ej varit närvarande, icke ens, såvidt visadt är, blifvit kallad till sammankomsten den 14 Juni samma år, då de, som dervid tillstädeskommit, förklarat bolaget vara bildadt; ty pröfvar jag rättvist att, med ändring af domstolarnes beslut, ogilla den emot sökanden i saken förda talan».

Justitierådet Olivecrona yttrade: »Ehuru ostridigt är att, sedan en så kallad »aktieinbjudning» till bildande af ett aktiebolag för anläggande af en kallvatten-kuranstalt vid Mösseberg i Westergötland, under den 27 December 1863 blifvit i tryckta exemplar utfärdad, hvilken inbjudning i allmänna ordalag antyder planen för det blifvande bolaget samt innehåller kallelse till sammanträde å hotellet vid Falköpings jernvägsstation den 1 Mars påföljde år för val af styrelse m. m., sökanden derunder tecknat sitt namn för ett antal af 10 st. aktier; men en sådan aktieteckning icke kan, enligt min uppfattning, tilläggas vidsträcktare betydelse än att sökanden genom sin namnunderskrift beredt sig rättighet att vid nämnde sammanträde deltaga i öfverläggning och beslut angående antagande af bolagsordning, samt hvad mera kunde höra till det ifrågasatta bolagets organiserande; fördenskull och då upplyst är, att något bolag vid berörde sammanträde icke kunnat bildas, utan först vid nytt sam-

s. 296 Sida 296 i årgången börjar härKopiera citering

Ang. afgäld för exproprierad jord.

manträde den 14 Juni 1864 kommit till stånd, samt icke visadt är, att sökanden till sistnämnda sammanträde blifvit kallad, icke heller att han deltagit i de beslut, hvilka angående samma bolags upprättande eller om vilkoren och reglorna derför då blifvit fattade, eller att han derefter samtyckt att såsom aktieägare i det sålunda organiserade bolaget ingå eller eljest till aktieinbetalningar till samma bolag sig förbundit, pröfvar jag, meo voto, rättvist, med upphäfvande af domstolarnes beslut, befria sökanden från den emot honom i saken väckta talan».

Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 15 December 1870.