Förutsättes, vid ägoutbyte enligt Skiftesstadgan, att de ägor, som skola utbytas, tillhöra särskilda jordägare! (Jemför årgången 1865, sid. 664; årgången 1867, sid. 578, och årgången 1869, sid. 330).
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1871, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,5 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 413–414 i årgången 1871. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Jagtstadgan. Stadgan om skiftesverket i riket, förordningar om sjösänkning, vattenverk, bergverk, brand- stod, eldskada, tillverkning och försäljning af bränvin m. fl, nr 7 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 64 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Jagtstadgan. Stadgan om skiftesverket i riket, förordningar om sjösänkning, vattenverk, bergverk, brand- stod, eldskada, tillverkning och försäljning af bränvin m. fl, nr 7.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Åttonde årgången, 1871 i litteraturen — s. 413–414 där är samma sidor som här.
- Dag: bandet skriver inte ut någon dag för avgörandet i det här referatet, och ingen har härletts.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Hos konungens befallningshafvande i Örebro län utverkade öfverstelöjtnanten C. L. Holst förordnande för kommissionslandtmätaren C. W. Fröman att uppmäta rågångarne omkring de i Wiby socken belägna, Holst tillhöriga hemmanen Husby, Geråsen och Smedstorp, äfvensom att derjemte, bland annat, verkställa ägoutbyte såväl emellan nämnde hemman som mot angränsande Wiby by och Bråntorp.
Sedan Fröman med biträde af gode män företagit och den 18 Augusti 1870 afslutat förrättningen, insände han, för vinnande af fastställelse derå, de densamma rörande kartor och öfriga handlingar till Grimstens härads ägodelningsrätt; hvarefter ägodelningsrätten, genom utslag den 16 påföljde November, jemte det ägodelningsrätten till framtida efterrättelse fastställde ägoutbytena emellan Husby och Wiby by, Husby och Bråntorp samt Husby och en från Bråntorp afsöndrad jordäga Kilaängen, i öfrigt yttrade: att alldenstund handlingarne utvisade, att ifrågavarande förrättning blifvit uppå ansökning af Holst, såsom ensam ägare till 4 mantal Husby, 1/2 mantal Geråsen och 1 mantal Smedstorp, företa-
s. 414 Sida 414 i årgången börjar här
gen i ändamål att få ägoutbyte verkstäldt emellan, bland andra, hemmanen Husby och Smedstorp; men dylik förrättning, hvilken icke innefattade ägors skiftande emellan skiljda delägare, icke kunde hänföras till sådant laga ägoutbyte, för hvars verkställighet de i Skiftesstadgan gifna föreskrifter skulle lända till efterrättelse; fördenskull ansåg ägodelningsrätten sig icke tillkomma att i afseende på det skedda ägoutbytet emellan Husby och Smedstorp ingå i pröfning.
Öfverstelöjtnanten Holst anförde underd. besvär och yrkade, att ägodelningsrätten måtte förständigas meddela fastställelse jeniväl å ägoutbytet emellan Husby och Smedstorp. Någon större säkerhet för ett ägoutbytes lagliga behandling och verkställighet kunde ej ligga deri, att de utbytta ägorna tillhörde särskilda personer. Landtmätaren och gode männen vore ju af ed bundna att laglikmätigt förfara samt borde väl derföre anses så fullgöra sina skyldigheter, att ena eller andra hemmanet icke i verkligheten deraf tillskyndades skada.
Nedre revisionen (t. f. revisionssekreterarne Ryding, föredragande, samt Lagergren och Widström) hemställde i underdånigt betänkande den 8 Februari 1871: att Kongl. Maj:t måtte pröfva lagligt fastställa ägodelningsrättens öfverklagade utslag; och då ärendet den 21 i samma månad föredrogs inför Högsta Domstolen, blef berörde betänkande gilladt af Högsta Domstolens flesta ledamöter (justitieråden friherre Leuhusen, Naumann, Dolin, Rabe och Olivecrona).
Justitierådet Dreijer yttrade: »Då Husby och Smedstorps hemman äro genom rågång från hvarandra skiljda, och vid detta förhållande laga hinder för verkställande af det begärda ägoutbytet icke, enligt mitt omdöme, äger rum derför, att hemmanen äro samme ägare tillhöriga; så och enär, derest ifrågavarande ägobytesförrättning eljest finnes lagligen beskaffad, det tillkommer ägodelningsrätten att fastställelse derå meddela, varder, meo voto, öfverklagade utslaget undanröjdt, och målet visadt åter till ägodelningsrätten, som skulle hafva att dermed vidare lagligen förfara».