Öretalet eller innehafvet, eller beggedera, delningsgrund vid laga skifte!
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1871, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 4,0 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 599–603 i årgången 1871. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Jagtstadgan. Stadgan om skiftesverket i riket, förordningar om sjösänkning, vattenverk, bergverk, brand- stod, eldskada, tillverkning och försäljning af bränvin m. fl, nr 8 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 89 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Jagtstadgan. Stadgan om skiftesverket i riket, förordningar om sjösänkning, vattenverk, bergverk, brand- stod, eldskada, tillverkning och försäljning af bränvin m. fl, nr 8.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Åttonde årgången, 1871 i litteraturen — s. 599–603 där är samma sidor som här.
- Dag: bandet skriver inte ut någon dag för avgörandet i det här referatet, och ingen har härletts.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
A ägorna till den i Knutby socken af Stockholms län belägna Asby by, bestående af fem hemman, af hvilka nro 1 och 2 ägdes af friherre C. Reutersköld, n:o 3 af friherren C. Oxenstierna och nro 4 och 5 af löjtnanten C. F. Braunerhjelm, företog vice kommissionslandtmätaren J. A. Wallqvist, efter vederbörligt förordnande och med gode mäns biträde, laga skiftesförrättning. Sedan häfdeförteckningen blifvit upprättad och af delägarne godkänd, tillkännagaf förrättningsmannen huru mycket ägor enhvar delägare skulle bekomma, om öretalet toges till delningsgrund, och att i sådant fall förstnämnde tvänne delägare kommo att erhålla mera mark än de nu innehade, men Braunerhjelm deremot mindre. Vid sådant förhållande yrkade Braunerhjelm, att innehafvet skulle blifva delningsgrund; hvilket öfrige delägarne ej ville medgifva, enär öretalet legat till grund vid det å byns ägor år 1766 verkställda storskifte.
Till ledning vid frågans bedömande förefunnos följande handlingar :
l:o) Protokoll, förda vid ett af landtmätaren J. Törneman åren 1766 och 1770 förrättadt storskifte i Åsby by, jemte beskrifning af år 1771. Deraf inhemtades, att storskiftet omfattat endast byns odal-åker och äng, samt att Törneman samtidigt upprättat en förteckning å den skogsmark med derå varande åker och äng, som tillförene innehades af hvarje hemman, utan att dock dervid på något sätt omnämna huru och på hvilken tid skogsdelningen tillkommit. Jemväl dessa skogsskiften hade af Törneman blifvit uppmätta och lagda å samma karta som den storskiftade odalåkern och ängen.
s. 600 Sida 600 i årgången börjar här
2:0) Närdinghundra häradsrätts utslag den 12 September 1778, i fråga om fastställelse af ofvannämnda storskifte. Enligt detta utslag hade häradsrätten vid syn i Åsby gillat delningen i östra eller det nuvarande s. k. norra gärdet, med förbehåll likväl, att Oppegården (n:o 4) och Mellangården (n:o 3) skulle i sina gärden byta lägen, men hvar och en af dem undfå ägor efter sitt öretal, till följd hvaraf och då Oppegården innehülle 5’3 öresland, men Mellangärden allenast 5 öresland, jemväl öfrige hemmanen skulle något rubbas. Vidare hade häradsrätten ogillat delningen af den öfriga åkern, men gillat ängsdelningen, under vilkor, att Mellangärden finge »Herretegen» såsom ersättning för bristande ängsmark, och att Norregården (n:o 2) i ersättning bekomme »Söderängsflyet».
Omförmälde vilkor, angående åkerbytet och »Söderängsflyets» öfverlemnande till Norregården, hade likväl sedermera icke blifvit uppfyllde; hvaremot anledning funnes att antaga, det Mellangården bekommit »Herretegen».
3:o) En af Stockholms läns lagmansrätt den 27 Maj 1779 meddelad dom angående de klagomål, som anförts öfver Närdinghundra häradsrätts förenämnda utslag, innehållande denna dom, enär klagomålen blifvit återkallade, att lagmansrätten fann för godt låta bero vid häradsrättens utslag.
4:o) Ett af landtmätaren A. Kamecker vid förrättning i Asby år 1792 författadt protokoll, hvari omförmäldes, att delning å skogsmarken med derå belägna torp och ägor blifvit begärd, men af Kamecker ej kunnat verkställas efter Törnemans karta, enär denna vid undersökning befunnits vara högst felaktig.
5:0) Karta med protokoll och beskrifning, upprättad år 1819 af C. 0. Grysinger, hvaraf inhemtades, att delning samma år blifvit förrättad å »Norrängsbackarne», »Töfvarmossen» och »Gärdsmoen», men denna karta saknade påskrift om fastställelse, enligt hvad skiftesmannen uppgaf.
Förrättningsmännen afgåfvo den 22 Juni 1870 utlåtande af innehåll: att enär den verkställda storskiftesdelningen i Asby bys odal-åker och äng blifvit genom laga dom dels
s. 601 Sida 601 i årgången börjar här
ogillad och dels gillad under förbehåll, hvilka aldrig blifvit fullständigt uppfyllda, till följd hvaraf storskiftet äfven i dessa delar måste betraktas såsom ogilladt; samt det icke kunnat styrkas, att det af Grysinger å en del skogs- och hagmark år 1819 verkställda storskifte eller den före 1766- års storskifte tillkomna skogsdelning vunnit efter förra författningar laga kraft, ansågo förrättningsmännen, jemlikt 69 § Skiftesstadgan, rättvist att till grund för delningen utaf alla ägor till Asby by toges öretalet, sådant det vid storskiftet förekommit.
Då endast Reutersköld och Oxenstierna godkände utlåtandet, underställdes detsamma Närdinghundra härads ägodelningsrätts pröfning. Der yrkade Braunerhjelm, att om den af honom äskade delningsgrund icke kunde godkännas, det oförmedlade hemmantalet åtminstone måtte antagas såsom delningsgrund hvad skogen med derå befintliga torp och odlade lägenheter beträffade. Hemmanet n:o 5 eller Lillegården vore nemligen förmedladt från 1 till 1/2 mantal, och till stöd för berörde yrkande åberopades K. Förordningen den 13 Juli 1742, angående förmedlade hemmans lott vid skogsdelningar.
Detta yrkande bestreds helt och hållet af öfrige delägarne.
Ägodelningsrätten yttrade i utslag den 27 Augusti 1870: att då inga omständigheter blifvit förebragta, som förringade de af förrättningsmännen för deras utlåtande gifna skäl, utan samma utlåtande befunnes lagligen grundadt, pröfvade ägodelningsrätten, med godkännande af utlåtandet, rättvist förklara, att öretalet, i öfverensstämmelse med förrättningsmännens derom lemnade och af jordägarne obestridda uppgift, borde utgöra delniugsgrunden vid laga skiftet i Asby by.
Friherre Braunerhjelm sökte i underdånighet ändring och fogade vid besvären dels vederbörligt intyg derom, att hemmanet n:o 5 i Asby blifvit förmedladt från 1 till 1/2 mantal, och dels utdrag af Närdinghundra häradsrätts dombok för den 23 Maj 1820, utvisande, att häradsrätten då till framtida efterrättelse fastställt det af Grysinger år 1819
s. 602 Sida 602 i årgången börjar här
verkställda storskifte öfver odelade utmarken i Åsby by och den i sammanhang dermed, enligt jordägarnes öfverenskommelse, förrättade delning af den så kallade Töfvarängen; och hade detta skifte öfvergått den s. k. Töfvarängen med mossar, stora Gärdesbacken vid Hoo samt Norrängsbacken. Härjemte anmärkte klaganden, att då lagmansrätten låtit bero vid häradsrättens ofvanomförmälde utslag af år 1778, samt någon viss tid för de af häradsrätten stadgade vilkors fullgörande icke föreskrifvits, utan det berott på vederbörande skiftesdelägares godtfinnande att uppfylla desamma, måste storskiftesförrättningen anses hafva vunnit laga kraft. Derföre och under åberopande af 69 § Skiftesstadgan fullföljde klaganden sitt påstående att innehafvet måtte blifva delningsgrund i fråga om skifteslagets odal-åker och äng, hvarjemte han fortfarande påyrkade, att vid skiftandet af byns skogsmark oförmedlade mantalet borde antagas såsom delningsgrund.
Uti afgifven underd. förklaring bestreds ändringssökandet af öfriga delägarne, under erinran, att af handlingarne ej syntes, att skogsmarken i sin helhet, utan endast en ringa del deraf undergått skifte år 1819, äfvensom att K. Förordningen den 13 Juli 1742 saknade tillämplighet på förevarande fråga, enär i den landsort, der Åsby by vore belägen, beräkningen af öre och örtug varit af ålder antagen.
Nedre revisionen (revisionssekreteraren Svedelius samt t. f. revisionssekreterarne Ryding, föredragande, och Lagergren) hemställde i underdånigt betänkande den 13 Maj 1871: att enär ofvanomförmälda af Grysinger år 1819 förrättade storskifte å en del af Åsby bys ägor eller så kallade Töfvarängen, Norrängsbacken och Stora Gärdesbacken blifvit, enligt hvad såväl vederbörandes intyg å kartan som ett företedt domboksutdrag utvisade, den 23 Maj 1820 af Närdinghundra häradsrätt faststäldt, Kongl. Maj:t måtte, med ändring af ägodelningsrättens utslag, såvidt det afsåge nämnde ägor, pröfva lagligt förklara, att byns delägare skulle, hvar för sig, vid förevarande laga skifte tillgodonjuta hvad efter uppskattning svarade mot de ägor, hvarje delägare enligt be-
s. 603 Sida 603 i årgången börjar här
rörde storskifte innehaft, men att, beträffande skifteslagets öfriga ägor, öfverklagade utslaget torde varda af Kongl. Maj:t gilladt.
Då ärendet den 16 i nyssnämnde månad föredrogs inför Högsta Domstolen, bifölls det underdåniga betänkandet af Högsta Domstolens flesta ledamöter (justitie-råden Qvensel, Wretman, Bolin, von Hofsten, Olivecrona och Huss).
Justitierådet Naumann fann ej skäl att i ägodelningsrättens öfverklagade utslag göra ändring.