Skall den, som väcker anspråk på ägoutbyte, hvilket anspråk ogillas såväl af ägodelningsrätt som af Högsta Domstolen, ensam ersätta kostnaden för ägedelningsrättens sammanträde,* eller skola bans vederparter tillförbindas deltaga i denna kostnad!
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1871, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 2,0 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 603–605 i årgången 1871. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Jagtstadgan. Stadgan om skiftesverket i riket, förordningar om sjösänkning, vattenverk, bergverk, brand- stod, eldskada, tillverkning och försäljning af bränvin m. fl, nr 9 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 90 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Jagtstadgan. Stadgan om skiftesverket i riket, förordningar om sjösänkning, vattenverk, bergverk, brand- stod, eldskada, tillverkning och försäljning af bränvin m. fl, nr 9.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Åttonde årgången, 1871 i litteraturen — s. 603–605 där är samma sidor som här.
- Dag: bandet skriver inte ut någon dag för avgörandet i det här referatet, och ingen har härletts.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Vid en af kommissionslandtmätaren R. Rubin med biträde af gode män företagen klyfning af storskifteslotten litt. A inom den i Ramsbergs socken af Örebro län belägna Håkansboda by, begärde Lars Jansson, såsom dåvarande ägare till storskifteslotten litt. B, inom samma by, att ägoutbyte efter angifven grund måtte verkställas emellan litt. B, å ena, och storskifteslotten litt. A, å andra sidan.
Då det begärda ägoutbytet bestreds af Flögfors kopparverks intressenter, i egenskap af delägare i litt. A, på grund deraf att den mark, som genom bytet skulle frångå litt. A, vore belägen intill de intressenterna tillhöriga Håkansboda grufvor och framdeles kunde blifva behöflig för upplag af gruf-varp, afgåfvo förrättningsmännen den 9 Oktober 1869 utlåtande af innehåll: att emedan den äskade rågångsrätningen skulle för storskifteslotten litt. B medföra den fördel, att en del af tomten, som genom ömsesidig öfverenskommelse blifvit tillbytt denna del från storskifteslotten litt. A, blefve
s. 604 Sida 604 i årgången börjar här
liggande inom litt. JB:s rågång, utan att detta ägoutbyte skulle för storskifteslotten litt. A medföra någon annan olägenhet, än att utrymmet omkring grufvorna blefve på denna sidan inskränktare; ty och som mark för upplag af varp funnes på alla andra sidor om grufvorna, samt hvardera af storskifteslotterna litt. A och B genom ägoutbytet finge en bestämdare och mera regelbunden gräns sig emellan, äfvensom minskning i stängseln, funno förrättningsmännen skäligt tillstyrka det begärda ägoutbytet; men då rågången emellan dessa båda lotter genom laga kraftvunnet storskifte vore fastställd, samt 58 § i Stadgan om skiftesverket i riket den 9 November 1866 föreskrefve, att ägoutbyte, der förut faststäldt skifte skett, vore beroende på jordägares förening, och en sådan ej kunnat desse delägare emellan tillvägabringas, beslöto förrättningsmännen, med stöd af 125 § Skiftesstadgan, att, innan hemmansklyfningen vidare handlades, öfverlemna denna fråga till Lindes och Ramsbergs bergslags härads ägodelningsrätts afgörande.
Vid ägodelningsrätten anförde Flögfors kopparverks intressenter såsom ytterligare skäl för sitt bestridande af berörde ägoutbyte, att de på grund af 68 § Skiftesstadgan ansågo sig berättigade att behålla den nu till utbyte ifrågasatta jord, hvilken vore upparbetad till trädgård och belägen inom kopparverkets grufveutmål, helst de eljest komme att mista jordäganderätten till den malm, som vid grufvans bearbetning framdeles möjligen kunde befinnas under nämnde trädgård.
Ägodelningsrätten yttrade i utslag den 2 September 1870: att då, beträffande det begärda utbytet af omförmälde trädgård emot annan jord, det förekomme, att samma trädgård icke kunde, med afseende på kopparmalmens möjliga sträckning derunder, så uppskattas, att behörigt vederlag derför läte sig nu bestämmas, fann ägodelningsrätten, jemlikt 7 kap. 56 och 58 §§ samt 10 kap. 68 § i Skiftesstadgan, skäligt förklara, att ifrågasatta ägoutbyte icke kunde bifallas; och skulle kostnaden för ägodelningsrättens sammanträde ersättas af J. JE. Lekberg, hvilken dåmera innehade
s. 605 Sida 605 i årgången börjar här
Lars Janssons hemmansdel och fullföljt det af Lars Jansson väckta anspråk på ägoutbyte.
Lekberg sökte i underdånighet ändring.
Nedre revisionen (revisionssekreteraren Svedelius samt t. f. revisionssekreteraren Ryding, föredragande, och Lagergren) afgaf underdånigt betänkande den 13 Maj 1871: Enär ofvanomförmälda två storskifteslotter utgjorde delar af samma skifteslag, samt vid sådant förhållande något ägoutbyte dem emellan i den ordning 7 kap. Skiftesstadgan föreskrefve, icke torde kunna äga rum, hemställdes i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte pröfva lagligt fastställa det slut, hvartill ägodelningsrätten beträffande sjelfva saken kommit; men angående kostnaderna för ägodelningsrättens sammanträde, torde Kongl. Maj:t, likmätigt grunderna för 21 kap. 4 § Rättegångsbalken, finna skäligt föreskrifva, att, med ändring af ägodelningsrättens beslut derom, samma kostnader borde gäldas af klaganden, såsom ägare till storskifteslotten litt. B, till ena hälften och af samtlige delägarne i storskifteslotten litt. A, efter hemmantalet, till den andra.
Vid ärendets föredragning inför Högsta Domstolen den 16 i nyssnämnde månad bifölls nedre revisionens betänkande af Högsta Domstolens flesta ledamöter (justitieråden Qvensel, Wretman, Bolin, von Hofsten, Olivecrona och Huss).
Justitierådet Naumann var i så måtto skiljaktig, att justitierådet, i fråga om kostnaderna för ägodelningsrättens sammanträde, ej fann skäl att i ägodelningsrättens beslut göra ändring.