Äger mannen att utan hustruns bifall försälja, till afverkning under viss tid, den skog, som vexer å hustruns ärfda jord och sålunda göra denna för henne och hennes rätts blifvande innehafvare nära nog onyttig ? Grunderna för 11 kap. 1 § Giftermåls-

28 mars 1871


Så kom texten hit

  • Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
  • Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1872, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
  • Textkvalitet: högst omkring 2,8 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
  • Tryckta sidor: s. 157–159 i årgången 1872. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
  • Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
  • Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag för Kongl. Maj:ts dom eller för föredragningen inför Högsta domstolen. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
  • Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Nionde årgången, 1872 i litteraturen — s. 157–159 där är samma sidor som här.
  • Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 28 Mars 1871»
  • Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.

Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.

Domstolens referat

Anna Halfvardsdotters man Halfvard Larsson uppgjorde den 8 Mars 1838 med B. C. Hichens ett kontrakt, hvarigenom Halfvard Larsson mot 500 rdr rgs och en årlig skatt af 2 rdr banko till Hichens försålde för en tid af 49 år för » sågtimmers, bjelkars och mastfurors afverkande» all den samskog, som tillhörde Halfvard Larssons fastighet 1/24:dels mantal af hemmanet Höljes.

Anna Halfvardsdotters sterbhusdelägare, söner och mågar, instämde till Elfvedahls härads öfre tingslag handelsbolaget Hichens Seaton & Hichens, såsom dåvarande innehafvare af berörde skogsmark, med påstående: att som af nämnde 1/24 mantal Höljes en del, motsvarande 14 öre 195/9 penningars skatt, utgjort deras moders och svärmoders arfvejord, och hon icke lemnat sitt samtycke till berörde kontrakt, hvilket följaktligen icke kunnat gälla åtminstone för längre tid än hennes lifstid, bolaget måtte förpligtas att till hennes laglige arfvingar afträda den skogsafverkningsrätt, som afsåge berörde arfvejord.

Bolaget bestred käromålet, då, äfven om styrkt vore, att ofvannämnde andel i hemmanet utgjort Anna Halfvardsdotters arfvejord, hvilket dock ingalunda ådagalagts, enligt kontraktet försålts icke ägande- utan blott nyttjanderätten till hemmanets skog, och i afseende derå Anna Halfvardsdotters man ensam ägt att med laga verkan sluta aftal.

Häradsrätten yttrade medelst utslag den 14 Juni 1869: att enär medelst företedde handlingar vore ådagalagdt, att

s. 158 Sida 158 i årgången börjar här

Anna Halfvardsdotter efter sin fader Halfvard Larsson bekommit en och en niondedels sjutiotvåendel i hemmanet Höljes eller, såsom det efter Halfvard Larsson år 1867 upprättade arfskifte utvisade, fjorton öre nitton och fem niondedels penningar; samt ostridigt vore, att omstämda, den 8 Mars 1838 upprättade kontrakt icke blifvit af Anna Halfvardsdotter underskrifvet eller att hon annorledes dertill skriftligen lemnat sitt samtycke; men vid det förhållande, att Anna Halfvardsdotters man, hvilken, såvidt visadt blifvit, icke varit ägare till större andel än 1/24 eller fyratio öre skatt i Höljes, icke förvärfvat mera än dels en och en niondedels sjutiotvåendel dels ock tre fjerdedelar af en och en niondels sjutiotvåendel eller tillsamman tjugofem öre tjugoen och elfva niotiondedels penningar, jemväl den samskog, som tillhört fjorton öre två och sjutionio niotiondedels penningar utaf de af Anna Halfvardsdotter ärfda fjorton öre nitton och fem niondedels penningar skatt i nämnda hemman blifvit genom berörda kontrakt försåld; ty och då mannen enligt lag ej ägde makt hustruns fasta gods å landet bortskifta, förpanta eller sälja, utan han dertill hade hennes frivilliga ja och underskrift i tvenne gode mäns närvaro, samt käranderna vore Anna Halfvardsdotters rättsinnehafvare och på grund af lagligen upprättadt arfskifte numera ägare till de af henne ärfda fjorton öre nitton och fem niondedels penningar skatt i Höljes, blef kärandernas talan i så måtto bifallen, att ofvanberörda kontrakt förklarades ogiltigt, såvidt detsamma rörde skogen till fjorton öre två och sjutionio niotioendedels penningar af den derutinnan omförmälde en tjugofj erdedel eller fyratio öre skatt i Höljes, såsom följd hvaraf Hichens Seaton et Hichens ej vidare ägde rätt till afbrukning af större del af ifrågavarande skog än såvidt den hörde till tjugofem öre tjugoen och elfva niotiondedels penningar i berörde hemman.

Bolaget vädjade till Svea hofrätt, som genom dom den 7 April 1870 utlät sig: att som ifrågakomna afhandling, hvarigenom upplåtits rätt att under viss tid afverka skog å mark, tillhörande förenämnde hemman, icke innefattade för-

s. 159 Sida 159 i årgången börjar här

säljning, förpantning eller bortskiftande af någon del af sjelfva fastigheten, och vid sådant förhållande den omständigheten, att Anna Halfvardsd otter icke må hafva till upplåtelsen lemnat sitt samtycke, lagligen ej föranledde dertill, att afhandlingen, i hvad den rörde skogen till hennes ärfda lott i hemmanet, kunde anses ogiltig, blef, med ändring af häradsrättens utslag, den af bolagets vederparter i saken förda talan ogillad.

Uti denna dom söktes i underdånighet ändring af bolagets vederparter.

Nedre revisionen (revisionssekreterarne von Sydow och Wedberg samt t. f. revisionssekreteraren Lagergren, den sistnämnde föredragande) hemställde i underd. betänkande den 16 November 1870, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofrättens dom.

Saken afgjordes den 20 Februari 1871 i Högsta Domstolen; Och som ifrågavarande, den 8 Mars 1838 upprättade afhandling, hvarigenom Halfvard Larsson, emot en vid aftalets ingående erlagd köpeskilling af femhundra rdr rgs, till B. C. Hichens för afverkning under fyrationio år upplåtit hela den till en tjugofjerdedel af hemmanet Höljes hörande lott i den så kallade samskogen, innefattade, såvidt afhandlingen anginge Halfvard Larssons hustrus ärfda andel af fastigheten, ett förfogande derom af sådan beskaffenhet, att Halfvard Larsson, enligt grunderna för 11 kap. Giftermålsbalken, icke lagligen ägt att detsamma utan hustruns samtycke vidtaga; alltså och på de af häradsrätten i öfrigt anförda skäl pröfvade Högsta Domstolens flesta ledamöter (justitieråden Södergren, friherre Leuhusen, Naumann, Strandberg och Huss) rättvist att, med upphäfvande af hofrättens dom, fastställa det slut, hvari häradsrätten i saken stannat.

Justitieråden Wretman och von Hofsten biföllo nedre revisionens underd. betänkande,

Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 28 Mars 1871.