Naumanns tidskrift 1873 s. 383

Efter stämning till Stockholms rådstufvurätt å grosshandlanden O. H. Seippel, yrkade kammarförvandten G. J. Boström: att som Seippel, hvilken å exsekutiv auktion den 13 Maj 1867 inropat Euphrosyne Lundins i mät dömda fasta egendom n:o 2 i qvarteret Wedbäraren i Stockholm för 25,200 rdr, å denna summa erlagt vid auktionstillfället allenast 4,200 rdr, och återstående 21,000 rdr först den 29 April 1868; samt Seippel vid sådant förhållande och då han genast efter auktionen fått tillträda nämnda egendom och af densamma draga afkastning, vore pligtig att erlägga afgäld å berörda köpeskillingsbelopp 21,000 rdr för tiden från den 13 Maj 1867 till den 29 April 1868, uppgående, efter

s. 384 Sida 384 i årgången börjar härKopiera citering

beräkning af sex procent årlig ränta å beloppet, till 1,211 rdr; det måtte alltså, — enär vid den af öfverståthållareembetets kansli om ifrågavarande köpeskilling den 9 Juni 1868 upprättade liqvidation med deri den 18 Januari 1870 verkställda ändringar, Boström icke erhållit full godtgörelse för sina uti förenämnda fastighet intecknade skuldebref, ett af den 6 September 1854 å 666 rdr 32 skillingar banko, med sex procent ränta, samt två af den 20 Juni 1865, det ena å 5,000 rdr och det andra å 1,500 rdr rmt, begge jemväl löpande med sex procent ränta, utan, med beräkning af räntorna till den 29 April 1868, brist uppstått för Boström till belopp af 758 rdr 56 öre, — Seippel varda ålagdt att af ofvanberörda 1,211 rdr, sedan derifrån afgått 489 rdr 16 öre, såsom tillkommande annan inteckningshafvare, till Boström utgifva öfrige 721 rdr 84 öre emot afskrifning å omförmälda skuldebref, äfvensom att å sistnämnda belopp gälda ränta.

Seippel bestred käromålet. Han hade icke genast efter inropet fått tillträda fastigheten eller uppbära afkastningen deraf. Vid auktionen var huset knappast halffärdigt, och till följd af fullföljda besvär öfver ej mindre auktionen än köpeskillingsliqviden hade Seippel ej vågat fullborda byggnaden, hvadan ock uthyrning af alla lägenheterna ej kunnat ske förr än efter den 29 April 1868 till påföljde Oktober. Seippel vore följaktligen ej skyldig att betala ränta å resterande köpeskillingen för den tid han sålunda utan eget förvållande hindrats disponera egendomen. Köpeskillingsliqviden hade emot Boström vunnit laga kraft, och enligt denna liqvid hade Boströms omstämda fordran icke kunnat till någon del ur köpeskillingen utgå.

Häremot erinrade Boström: Seippel hade ägt tillträda fastigheten den 13 Maj 1867, och för förlust genom uppskof med tillträdet hade han sig sjelf att skylla, då han ej genast vidtog åtgärd för Lundins afhysande. Att en eller annan byggnad icke varit fullt färdig när auktionen hölls, förringade ej Seippels skyldighet att utbetala hela köpeskillingen eller liqvidera ränta å det bristande.

s. 385 Sida 385 i årgången börjar härKopiera citering

Rådstufvurätten yttrade i dom den 12 December 1870: att som Boström emot Seippels bestridande icke styrkt, att Seippel, som på exsekutiv auktion den 13 Maj 1867 för 25,200 rdr inropat ogifta Euphrosyne Lundins i mät dömda fasta egendom n:o 2 i qvarteret Wedbäraren, varit skyldig betala berörda köpeskilling annorledes än att han, på sätt som skett, skulle erlägga en sjettedel deraf eller 4,200 rdr vid inropet, och återstoden då auktionsförrättningen vunnit laga kraft; alltså och emedan utredt vore, att. sedan Euphrosyne Lundin anfört klander mot berörda förrättning, och densamma slutligen blifvit genom Kongl. Maj:ts den 6 April 1868 meddelade dom fastställd, Seippel till auktionskammaren inbetalt den oguldna köpeskillingen 21,000 rdr, hvilken derefter blifvit den 28 i nämnde månad och år för öfverståthållareembetets kanslis räkning i riksbanken insatt, samt Seippel på grund af de inteckningar, som i fastigheten meddelats till säkerhet för ifrågakomna tre af Boström innehafvande skuldebref å tillsamman 7,500 rdr med ränta, icke vore pligtig att, såsom Boström yrkat, ansvara denne, som låtit den af öfverståthållareembetets kansli den 9 Juni 1868 verkställda köpeskillingsliqvid om ofvannämnda egendom mot sig vinna laga kraft, för betalningen af större eller mindre del af de i samma skuldebref förskrifna belopp med ränta, som enligt liqviden icke kunnat ur köpeskillingen utgå, blef Boströms i målet förda talan af rådstufvurätten ogillad.

Svea hofrätt. der Boström, efter erlagdt vad emot rådstufvurättens beslut, fullföljde talan, meddelade den 7 Mars 1872 dom af innehåll: att emedan genom hvad Seippel uppgifvit och i öfrigt förekommit ådagalagdt vore ej mindre att Seippel vid ofvanomförmälda, den 13 Maj 1867 hållna auktion inköpt ifrågavarande, från Euphrosyne Lundin utmätta fastighet med rätt att den genast tillträda, än äfven att Seippel sedermera, innan den om auktionens bestånd uppkomna tvist blifvit genom Kongl. Maj:ts dom den 6 April 1868 afgjord, tagit befattning med och uppburit afkastning af fastigheten; samt vid dessa förhållanden Seippel, hvilken af den

Tidskrift för lagstiftning etc. 10:de årg. - 25

s. 386 Sida 386 i årgången börjar härKopiera citering

för fastigheten utfästa köpeskilling 25,200 rdr betalt vid auktionstillfället 4,200 rdr, vore pligtig att â öfriga 21,000 rdr erlägga sex procent ränta för den tid desamma efter auktionsdagen den 13 Maj 1867 varit hos Seippel innestående, eller till den 29 April 1868, då nämnda köpeskillingsåterstod finge anses hafva blifvit liqviderad; ty och som den omständighet, att Boström låtit den af öfverståthållareembetets kansli den 19 Juni 1868 upprättade köpeskillingsliqviden emot sig vinna laga kraft, icke utgjorde hinder för Boström att talan uti ifrågavarande hänseende mot Seippel anställa; men det icke kunde i förevarande sak afgôras, huruvida Boström i förhållande till andra inteckningshafvare vore berättigad att komma i åtnjutande af hela det räntebelopp 721 rdr 84 öre, hvarpå han för sina intecknade fordringar å tillhopa 7,500 rdr gjort anspråk; pröfvade hofrätten rättvist att, med ändring af rådstufvurättens dom, på det sätt bifalla Boströms talan, att Seippel förpligtades att af den ränta, för hvilken han, enligt hvad berördt blifvit, vore skyldig ansvara, uppgående till ett ostridigt belopp af 1,211 rdr, genast hos öfverståthållareembetets kansli nedsätta omstämda 721 rdr 84 öve för att derstädes tillhandahållas Boström i mån af den rätt, han dertill kunde visa sig äga.

Seippel sökte i underdånighet ändring. Han åberopade, utom det förut anförda, bland annat, att inrymning i fastigheten icke innefattade någon stadfästelse af äganderätten till densamma, utan endast beredde tillfälle för Seippel att vårda fastigheten till dess besvären öfver auktionen blifvit pröfvade, äfvensom att inrymningen icke kunde för Seippel medföra vidsträcktare skyldighet än att redovisa fastighetens afkastning under mellantiden; men afkastningen hade icke förslagit ens att bestrida utgifterna för egendomen.

Nedre revisionen (revisionssekreterarne Svedelius, föredragande, och Lilienberg samt konstituerade revisionssekreteraren Glimstedt) hemställde medelst underdånigt betänkande den 12 Oktober 1872, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofrättens dom.

s. 387 Sida 387 i årgången börjar härKopiera citering

Saken föredrogs den 17 i samma månad inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Qvensel, Cramér, Wretman, Bolin, von Hofsten, Olivecrona och Strandberg); hvarvid det underdåniga betänkandet blef af Högsta Domstolen bifallet.

Kongl. Maj:ts dom är utgifven den 26 November 1872.