Naumanns tidskrift 1873 s. 618

Rättighet att å fastighetsköp erhålla sökt lagfart, eller icke? Fideikommitterad egendom. Kongl. Förordningen den 19 Maj 1845, angående lagfart, § 5.

Enligt köpeafhandling den 14 Oktober 1871, försålde löjtnanten A. L. Grewesmühl och hans hustru Agneta Grewesmühl, född Elgenstjerna, kaptenen Hj. Zaccos enka Christina Zacco, född Bure, och fabriksidkaren A. J. Vougts enka Maria Vougt, född Poignant, till landtbrukaren 0. Almström, utom annan fastighet, ett mantal frälse Heby med underlydande torp och lägenheter.

I anledning af Almströms ansökning vid 1871-års hösteting med Öster-Rekarne härad om lagfart å nämnde köp, hade häradsrätten, genom beslut den 16 December samma år, yttrat: att enär af de för ådagaläggande af säljarnes åtkomst till hemmanet Heby åberopade handlingar inhemtades, att sedan sekreteraren Gustaf Adolf Kahl och hans hustru H. C. Fogat genom köpebref den 24 Juli 1786 försålt berörde hemman till stallmästaren Claes Gustaf Bure, som derå, enligt köpebrefvet åtecknade bevis, vid häradsrätten erhållit tre uppbud, stallmästaren Bure och hans hustru Catharina Dorothea Bure, född Elgenstjerna, i lifstiden genom testamente den 22 December 1808 förordnat, att efter Bures och hans hustrus död hemmanet Heby, jemte några i ofvanberörda köpeafhandling ej omnämnda fastigheter, skulle, utan att de finge säljas, förpantas eller förbytas, under nyttjanderätt tillfalla stallmästarens broder majoren Carl Wilhelm Bures två döttrar Brita Christina Ulrika och Carolina Wilhelmina Elisabeth Bure samt Catharina Dorothea Bures broders, majoren Carl Gustaf Elgenstjernas äldsta dotter Anna Maria Elgenstjerna, hvarefter alltid två fruntimmer af den Bureska gren, hvarifrån stallmästaren Bure härstammade,

s. 619 Sida 619 i årgången börjar härKopiera citering

och ett fruntimmer af Elgenstjernska familjen skulle af egendomens afkastning sig begagna under iakttagande, bland annat, dels att, om Brita Christina Ulrika Bure i tillämnadt äktenskap med dåvarande löjtnanten Poignant erhölle någon dotter, hon komme att efter föräldrarnes död ikläda sig modrens rätt till en tredjedel af fastigheternas afkastning, dels att, med undantag för hvad om Brita Christina Ulrika och Carolina Wilhelmina Elisabeth Bure vore stadgadt, de två till fruntimmer af Bureska slägten anslagna lotter ej finge af andra, än ogifta eller enkor, innehafvas och begagnas, så länge af förenämnda slägt och namn sådane funnes, af hvilka en afgåendes lott tillfölle den med henne närmast skylda och, i händelse af flera lika närskylda, den mest behöfvande, samt dels att hvad sålunda angående dessa två lotters succession blifvit förordnadt, komme att lämpas äfven till den tredje eller Elgenstjernska lotten, och samma utstakade grunder ofelbart dervid att iakttagas; samt berörda testamente, på sätt i afskrift företedt utdrag af Svea hofrätts protokoll för den 4 November 1819 utvisade, då blifvit af majoren Magnus Poignant, å hans hustrus Brita Christina Ulrika Bures vägnar, och såsom befullmäktigadt ombud för Carolina Wilhelmina Elisabeth Bure och Anna Maria Elgenstjerna hos hofrätten till bevakning anmäldt, utan att, så vidt handlingarne upplyste, klandertalan emot samma testamente blifvit anhängiggjord, än mindre någon ändring i sålunda meddelade förordnanden genom domstols beslut åstadkommits; förty och då, äfven om visadt vore, att Agneta Grrevesmühl samt enkorna Zacco och Vougt vore lagligen berättigade att framför andra tillgodonjuta de i testamentet medgifna förmåner, genom samma testamente likväl icke tillerkändes dem sådan rätt till hemmanet Heby, att, med stöd deraf, fastigheten kunde af dem under äganderätt upplåtas, samt annan grund för deras åtkomst icke uppgifvits, förklarades den sökta lagfarten ej kunna beviljas.

Almström klagade i Svea hofrätt samt företedde genealogiska tabeller och bouppteckningar efter dels Carolina Wilhelmina Elisabeth Bure, hvilken såsom sterbhusdelägare

s. 620 Sida 620 i årgången börjar härKopiera citering

efterlemnat fem systerdöttrar, ibland hvilka enkan Maria Vougt; och var en tredjedel af 1 mantal frälse Heby med underlydande upptagen såsom boets fastighet; dels ock efter fröken Anna Maria Elgenstjerna, hvilkens sterbhusdelägare varit kaptenen Jon Reinh. Elgenstjerna och två andra bröder; och fanns bland boets tillgångar antecknad en tredjedel af ifrågavarande hemman. Dessutom uppgaf klaganden, att Brita Christina Ulrika Bures lott tillfallit enkan Maria Vougt; att enkan Zacco, enligt Kongl. Maj:ts dom den 11 November 1869,1 erhållit Carolina Wilhelmina Elisabeth Bures lott; och att Anna Maria Elgenstjernas lott tillfallit Agneta Grewesmühl.

Hofrätten meddelade utslag den 13 Maj 1872: att som hvarken genom ofvan omförmälda, till stöd för säljarnes åtkomst åberopade testamente eller hvad i öfrigt förekommit kunde anses ådagalagdt, att säljarne kommit i besittning af hemmanet Heby, jemte underlydande, med sådan rätt, att de lagligen kunnat om äganderätten till samma fastigheter, på sätt som skett, förfoga, funne hofrätten ej skäl att i häradsrättens beslut göra ändring.

Almström sökte i underdånighet ändring.

Ärendet föredrogs inför Högsta Domstolen den 19 November 1872. Justitieråden Södergren, von Hofsten och Olivecrona funno icke skäl att i domstolarnes öfverklagade beslut göra annan ändring, än att, jemlikt 5 § i Förordningen angående lagfart den 19 Maj 1845, klaganden, hvars ansökning om lagfart förklarades i ärendets närvarande skick ej kunna bifallas, ägde att inom tre månader från Kongl. Maj:ts utslags dag, till laga domstol instämma sin talan mot vederbörande om den rätt, klaganden förmenade sina fångesmän, löjtnanten Grewesmühl och dennes hustru samt enkan Zacco och enkan Vougt, hafva ägt att ifrågavarande fastighet sälja, samt att i öfrigt för lagfartsansökningens fullföljd iakttaga hvad i berörde författning är föreskrifvet, vid det deruti stadgade äfventyr att den nu gjorda ansökningen anses hafva förfallit; och skulle emellertid klaganden hos häradsrätten

s. 621 Sida 621 i årgången börjar härKopiera citering

skyndsamligen förete Kongl. Maj:ts utslag att i lagfartsprotokollet antecknas.

Justitierâdet Cramér fann skäl icke vara anfördt, som kunde verka ändring i hofrättens öfverklagade utslag.

Justitieräden Carleson och Wretman förenade sig om följande, af den sistnämnde afgifna yttrande: »Emedan stallmästaren Claes Gustaf Bure och hans hustru Dorothea Catharina Elgenstjerna, hvilka i lifstiden ägt hemmanet Heby och genom testamente af den 22 December 1808, på sätt ofvan förmäldes, förordnat om besittningsrätten dertill för all framtid, aflidit, hustrun år 1817 och mannen år 1819 och således efter det 16 kap. 1 § Ärfdabalken genom Förordningen den 27 April 1810 erhållit den förändrade lydelse, att rättigheten till fast egendoms bortgifvande inskränktes till utnämnande af testaments- eller gåfvotagarens nästa efterträdare, i hvilken sistnämndes hand fastigheten iklädde sig egenskap af arfvejord, hvarmed i allt efter allmän lag skulle förhållas, samt en persons rättighet att om sin egendom genom testamente förfoga är, utan afseende å tiden då testamente uppgöres, beroende på de lagar, som gälla då testamentsgifvaren aflider och hans genom testamentet uttryckta yttersta vilja i afseende å hans qvarlåtenskap skall tillämpas; ty och som upplyst är, att hemmanet Heby efter makarne Bures död, på grund af deras testamente, besutits först af de i testamentet till första innehafvare utnämnda Brita Christina Ulrika och Wilhelmina Carolina Elisabeth Bure samt Anna Maria Elgenstjerna och, sedan dessa aflidit, af enkorna Zacco och Vougt samt löjtnanten Grewesmühls hustru Christina Agneta Charlotta Elgenstjerna; alltså finner jag, med ändring af domstolarnes beslut, hinder i afseende å sökandens åtkomst till ifrågavarande fastighet icke möta för uppbuds beviljande för sökanden; i följd hvaraf ärendet af mig visas åter till häradsrätten, som har att, uppå anmälan, detsamma ånyo upptaga och dermed vidare lagligen förfara».