Kan den omständighet, att en utmätningsförrättare vid auktion utbjudit ett hemman såsom vore det icke besväradt med en ifrågaställd inteckning, leda till förringande af inteckningshafvarens rätt? Orätt nummer å intecknadt hemman influtet i protokollet
28 november 1872
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1873, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 0,7 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 658–663 i årgången 1873. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, G) Utsökningsbalken, nr 2 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 96 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Utsökningsbalken, nr 2.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tionde årgången, 1873 i litteraturen — s. 658–663 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom är utgifven den 28 November 1872»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Genom afhandling den 11 September 1852 försålde Per Nilsson och hans hustru Anna Johansdotter till den förres brorson Nils Nilsson 19/128 mantal n:o 6 i Flarkens by, hvarvid säljarne förbehöllo sig åtskilliga undantagsförmåner från hemmanet. Detta såldes derefter den 7 Maj 1870 på exse-
s. 659 Sida 659 i årgången börjar här
kutiv auktion från Nils Nilssons omyndige barn och inropades af Olof Nilsson, att genast tillträdas.
Anna Johansdotter, dåmera enka, instämde till Nysätra tingslags häradsrätt bemälde Olof Nilsson och yrkade hans förpligtande att för oguldne undantagsförmåner för tiden från den 7 Maj 1870 till den 1 Maj 1871 utgifva ersättning, enligt räkning, med 389 rdr 75 öre samt att för framtiden erlägga de betingade förmånerna halfårsvis.
Enligt anteckningar å ofvanberörde afhandling, hade densamma den 20 Maj 1853 blifvit intagen i häradsrättens inteckningsprotokoll, jemlikt Kongl. Förordningen den 9 November 1844, Per Nilsson och Anna Johansdotter till säkerhet för undant agsbeting från 19/128 mantal n:o 1 Flarken, hvarefter inteckningen den 21 Februari 1863 förnyats (enligt ordalydelsen i beviset: »blef den till säkerhet för denna afhandling fastställda inteckning förnyad»).
Olof Nilsson bestred käromålet, enär hemmanet sålts undantagsfritt, till bestyrkande hvaraf han åberopade:
l:o) ett af vederbörande domhafvande den 11 April 1870 meddeladt gravationsbevis, innehållande att Nils Nilssons barns ägande 19/128 mantal n:o 6 Flarken ej var besväradt med någon annan inteckning än den som den 5 December 1861 deri faststälts, Per Nilsson och Anna Johansdotter till säkerhet för 800 riksdaler;
2:o) protokoll vid exsekutiva auktionen den 7 Maj 1870 utvisande att dervid A. Nygren såsom god man för Anna Johansdotter förevisat en inteckning å undantagsförmåner i 19/128 mantal n:o 1 Flarken, under förmenande att densamma afsåge inteckning uti hemmanet n:o 6, men att, som domhafvandens ofvanberörda bevis ej omförmälde någon dylik inteckning, hade derå ej fästats afseende, utan hemmanet utbjudits såsom förgångsfritt, hvarefter Olof Nilsson genom sin son Nils Olofsson, på grund af fullmakt, stannat för högsta anbudet; och
3:o) en den 8 Juni 1870 upprättad liqvid öfver köpeskillingen, som, enligt denna handling, var till fullo gulden.
s. 660 Sida 660 i årgången börjar här
Åtskilliga vittnen hördes och bland dessa förbemälde Nygren, hvilken intygade, att Nils Olofsson före auktionens början medgifvit, att Anna Johansdotter åtnjutit »förgånga» eller undantagsförmåner från ifrågavarande hemman, och att det rätteligen borde vara det hemmanet, som skulle svara för inteckningen till säkerhet för berörda förgångsbeting.
Olof Nilsson medgaf såväl sanningsenligheten af detta vittnesmål, som ock att han sjelf afvetat att förgångan (undantaget) utgått från det inköpta hemmanet; men det oaktadt och då hemmanet sålts under uttryckligt tillkännagifvande att intet undantag besvärade detsamma, bestred Olof Nilsson fortfarande bifall till käromålet.
Anna Johansdotter deremot påyrkade bifall till sin talan. Inteckningsbeviset innehölle desto tydligare en misskrifning i fråga om hemmansnumret som häradsrättens inteckningsprotokoll för den 20 Maj 1853, § 3, af hvilket protokoll bestyrkt afskrift företeddes, utmärkte, att afhandlingen fått i protokollet inflyta, Per Nilsson och Anna Johansdotter »till säkerhet för dem från 19/128 mantal Flarken n:o 6 förbehållna undantag och beting».
Häradsrätten yttrade i utslag den 14 Juni 1871: att enär, enligt hvad upplyst vore, Olof Nilsson å offentlig auktion inropat ofvanberörda, för skuld utmätta hemman med det i auktionsprotokollet intagna vilkor att det skulle vara förgångsfritt, samt med detta vilkor måste förstås, att blifvande ägare af hemmanet skulle vara befriad från utgifvande af några fördels- eller undantagsförmåner, ehvad sådana förmåner från hemmanet förut utgjorts eller icke; ty och som inropare af å utmätningsauktion försåld fastighet icke vore förbunden att ansvara för större köpeskilling eller andra vilkor, än de vid köpet bestämda och betingade; alltså och då Anna Johansdotter, derest hon ansett sin rätt genom ofvannämnda auktionsförrättning förnärmad, ägt att i vederbörlig ordning deruti söka ändring och rättelse, samt deremot samma förrättning vunnit laga kraft, kunde icke Olof Nilsson lagligen emot sitt bestridande förpligtas att omstämda
s. 661 Sida 661 i årgången börjar här
fördels- och undantagsförmånerna till Anna Johansdotter utgifva, hvadan käromålet ogillades.
Svea hofrätt, der talan af Anna Johansdotter efter vad fullföljdes, meddelade dom i saken den 7 Mars 1872 af följande innehåll: Som Anna Johansdotter med företedt utdrag af Nysätra häradsrätts inteckningsprotokoll för den 20 Maj 1853 hos hofrätten styrkt, att, samma dag, inteckning henne och mannen Per Nilsson till säkerhet för vissa af dem i köpeafhandling den 11 September 1852 vid försäljning till Nils Nilsson af deras 19/128 hemman i Flarkens by n:o 6 förbehållna undantagsförmåner blifvit beviljad i omförmälde hemman, hvilken inteckning, enligt köpeafhandlingen åtecknadt bevis, den 21 Februari 1863 till fortfarande kraft och verkan förnyats; alltså och emedan Olof Nilsson, hvilken, enligt hvad upplyst vore, å utmätningsauktion den 7 Maj 1870 från aflidne Nils Nilssons omyndige barn inropat samma 19/128 mantal, icke visat att förberörda inteckning blifvit i laga ordning upphäfd och dödad; samt den omständighet, att vid auktionen utmätningsförrättaren utbjudit hemmanet såsom icke besväradt med ifrågavarande inteckning, icke kunde leda till förringande af Anna Johansdotters på inteckningen grundade rätt; ty pröfvade hofrätten rättvist, med ändring af häradsrättens utslag, förklara Anna Johansdotter fortfarande berättigad att från meranämnda hemman utbekomma de henne enligt förberörda afhandling tillkommande undantagsförmåner, till följd hvaraf och då Olof Nilsson icke framställt någon anmärkning emot de enligt de i saken företedda räkningarne fordrade förmånerna eller derå upptagna värden, tillhopa 389 rdr 75 öre, förklarades: att, derest Olof Nilsson icke genast erlade detta belopp till Anna Johansdotter, ifrågavarande hemman 19/128 mantal n:o 6 Flarken finge till gäldande deraf i mät tagas och exsekutive försäljas.
Olof Nilsson sökte i underdånighet ändring och företedde dervid utdrag af häradsrättens inteckningsprotokoll för den 21 Februari 1863, så lydande: »Sedan häradsrätten vid vintertinget den 20 Maj 1853, på sätt § 27 af då
s. 662 Sida 662 i årgången börjar här
förda inteckningsprotokoll omförmäler, låtit till säkerhet jemlikt Kongl. Förordningen den 9 November 1844, uti detta protokoll intaga en den 15 November 1850 upprättad afhandling, hvarigenom Per Nilsson och hans hustru Anna Magdalena Johansdotter blifvit tillförsäkrade undantagsförmåner från 19/128 mantal n:o 1 i Flarken; så ingafs för vinnande af inteckningsförnyelse nu berörda afhandling; — — — och pröfvade, enär tio år ännu icke förflutit från det inteckningen beviljades, häradsrätten skäligt att till ansökningen lemna bifall».
Nedre revisionen (revisionssekreterarne Östergren, Fâhræus, föredragande, och Ryding) afgaf underdånigt betänkande den 19 Oktober 1872: Enär, sedan, på sätt hofrätten anmärkt, den afhandling, hvarigenom Anna Johansdotter och hennes numera aflidne man vid försäljning af 19/128 mantal n:o 6 i Flarkens by förbehållit sig åtskilliga undantagsförmåner, blifvit den 20 Maj 1853 under § 27 i häradsrättens inteckningsprotokoll intagen, dem till säkerhet för berörda förmåner, samma afhandling, enligt hvad det utaf Olof Nilsson hos Kongl. Maj:t företedda utdrag af häradsrättens inteckningsprotokoll för den 21 Februari 1863 utvisar, då, under anhållan om inteckningsförnyelse till häradsrätten ånyo inlemnats, och bemälde rätt, med hänvisning till sagde § i inteckningsprotokollet för den 20 Maj 1853, nämnda anhållan bifallit; ty och som de omständigheter att i protokollet angående inteckningsförnyelsen kommit att i strid med den företedda afhandlingens innehåll inflyta, det omförmälde undantagsförmåner tillförsäkrats Anna Johansdotter och hennes man från 19/128 mantal n:o 1 i Flarken och att i det vid auktionen tillgängliga gravationsbevis rörande hemmansdelen förutnämnda inteckning ej upptagits, desto mindre torde kunna lända till befrielse för Olof Nilsson att för ifrågakomne förmåner ansvara, som Anna Johansdotters ej emotsagda uppgift det Olof Nilsson före auktionen afvetat ej mindre att dessförinnan undantagsförmåner från sistberörda hemman till henne utgått, än äfven att den för dem meddelade inteckning rätteligen samma hemman besvärade, vunnit
s. 663 Sida 663 i årgången börjar här
sådan bekräftelse af hvad derom i saken förekommit, att Olof Nilsson torde få antagas ej hafva om dessa förhållanden då saknat kännedom ; alltså och på de af hofrätten i öfrigt anförda skäl, hemställde nedre revisionen i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist hofrättens domslut att gilla.
Saken föredrogs inför Högsta Domstolen den 30 Oktober 1872, hvarvid dess flesta ledamöter (justitieråden Qvensel, ron Hofsten, Lagerstråle och Strandberg) pröfvade, med ändring af hofrättens dom, rättvist fastställa häradsrättens utslag.
Justitierådet Cramer yttrade: »Som, jemlikt häradsrättens inteckningsprotokoll den 21 Februari 1863, inteckning till säkerhet för den afhandling, hvarigenom undantagsförmåner tillförsäkrats svaranden och hennes numera aflidne man, blifvit då förnyad uti 19/128 mantal Flarken n:o 1 och således icke, såsom hofrätten yttrat, uti 19/128 mantal Flarken n:o 6, samt följaktligen antagas måste, hvad ock det af domaren utfärdade gravationsbevis utmärker, att sistnämnda hemmanslott, då densamma den 7 Maj 1870 å utmätningsauktion försåldes och af sökanden inköptes, icke häftade med gällande inteckning för omstämda undantagsförmånerna; alltså, och på de af häradsrätten i öfrigt anförda skäl, pröfvar jag rättvist att, med upphäfvande af hofrättens dom, gilla det slut i saken, hvaruti häradsrätten stannat».
Justitieråden friherre Leuhusen och Olivecrona biföllo nedre revisionens underdåniga betänkande.
Kongl. Maj:ts dom är utgifven den 28 November 1872.