Beträffande ansvar för underlåtenhet att inom föreskrifven tid söka lagfart å köp.
3 december 1872
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1873, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,4 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 748–750 i årgången 1873. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, C) Jordabalken, nr 11 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 117 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Jordabalken, nr 11.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tionde årgången, 1873 i litteraturen — s. 748–750 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 3 December 1872». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Å exsekutiv auktion den 4 September 1871 inropade enkan Sofia Erhardt fasta egendomen under n:o 11 i qvarteret Oxen större vid Jakobsbergsgatan i Stockholm för 88,500 rdr, hvarefter öfverståthållareembetets kansli genom utslag den 31 Oktober samma år förklarade enkan Erhardt »hafva behörigen liqviderat köpeskillingen samt vara berättigad att å fastigheten undfå köpebref, som stadens auktionskammare hade att för henne utfärda». På enkan Erhardts anmälan utfärdade auktionskammaren köpebref den 26 Januari 1872, hvilket, belagdt med stämpelpapper till erforderligt belopp, ingafs till Stockholms rådstufvurätt den 22 nästpåföljde Februari. Första uppbudet erhölls den 26 i samma månad. Sistnämnde dag hade stadsfiskalen W. Gilljam, å tjenstens vägnar, yrkat ansvar å enkan Erhardt för det hon underlåtit att, inom tre månader efter köpets afslutande, derå söka lagfart.
Enkan Erhardt bestred ansvarspåståendet och åberopade till sitt försvar: att hon, af anledning att handlingar behöft anskaffas, hvilka enligt hennes förmenande erfordrats för erhållande af köpebref, först mot slutet af Januari anmält sig hos auktionskammaren om köpebref; att hon sökt lagfart inom tre månader efter köpebrefvets utfärdande, sedan hon på förfrågan hos rådstufvurättens registrator erhållit det besked, att lagfart skulle sökas inom tre månader från köpebrefvets datum; samt att sådant ock syntes öfverens-
s. 749 Sida 749 i årgången börjar här
stämma med 4 kapitlet 1 och 2 §§ Jordabalken samt 6 § i K. förordningen om stämpelpapper den 18 Augusti 1871, hvarest köpebref omtalas såsom rätter åtkomsthandling, och hvarföre enkan Erhardt jemväl blifvit i liqvidationsutslaget hänvisad till auktionskammaren för erhållande af köpebref.
Gilljam fortsatte ansvarspåståendet under erinran, att enkan Erhardt, ehuru väl hemmastadd i de med fastighetsköp förenade formaliteter, först efter det stämningen i målet delgifvits, sökt lagfart å köpet.
Rådstufvurätten yttrade i utslag den 26 Februari 1872: att enär enkan Erhardt, hvilken å Stockholms auktionskammare för 88,500 rdr inropat ifrågakomna fasta egendom och derå erhållit auktionskammarens den 26 Januari 1872 utfärdade salubref, icke förr än den 22 derpå följande Februari anmält sig om lagfart å köpet, ehuru liqvid af köpeskillingen blifvit redan den 31 Oktober 1871 inför öfverståthållareembetets kansli genom beslut, som vunnit laga kraft, fastställd; samt enkan Erhardt således icke, inom tre månader sedan köpet slutadt blef, sökt uppbud å detsamma, dömdes enkan Erhardt i förmågo af K. Förordningarne den 13 Juni 1800 och den 10 Juni 1841, att för berörda försummelse böta så mycket som svarade mot värdet af det stämplade papper, hvarmed köpebrefvet bort förses, eller 531 rdr, till tväskiftes mellan åklagaren Gilljam och Stockholms stads fattige.
Enkan Erhardt besvärade sig i Svea hofrätt. Köpeskillingsliqviden hade vunnit laga kraft först den 15 November 1871. Klaganden hade derigenom berättigats att erhålla köpebref af auktionskammaren, hvars skyldighet det varit att utfärda köpebrefvet och således äfven att bestämma tiden derför. Det var orimligt att beräkna tiden för lagfartssökandet från liqvidationsutslaget, enär lagfart på grund deraf ej kunde erhållas å köpet.
Hofrätten, i utslag den 4 April 1872, fann skäl icke vara anfördt, som kunde föranleda ändring i rådstufvurättens utslag.
Enkan Erhardt sökte i underdånighet ändring.
s. 750 Sida 750 i årgången börjar här
Målet föredrogs den 3 December 1872 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Qvensel, Södergren, friherre Leuhusen, Bolin, Babe, Olivecrona och von Segebaden); och då handlingarne visa att klaganden sökt lagfart inom tre månader från det hon, efter fullgjorda vilkor, erhållit auktionskammarens köpebref, som befästat ifrågavarande å utmätningsauktionen gjorda fastighetsköp, blef, med ändring af domstolarnes beslut, klaganden från det anställda åtalet befriad.