Kongl. Maj:ts befallningshafvandes behörighet i visst fall att - stadga vite, eller icke?
19 september 1873
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1874, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 3,5 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 176–177 i årgången 1874. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag för Kongl. Maj:ts dom eller för föredragningen inför Högsta domstolen. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Elfte årgången, 1874 i litteraturen — s. 176–177 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom, affattad enligt förstbemälde tre ledamöters yttrande, är utgifven den 19 September 1873»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Tillförordnade jägmästaren A. Lindvall anmälde hos konungens befallningshafvande i Westerbottens län, att sågverksbolaget under firma A. Markstedt & söner å krononybygget Wågträsks ägoområde låtit uppföra en dammbyggnad samt att bolaget för arbetet dervid ofvanför och omkring dammen afverkat 390 stycken såg- och byggnadstimmer; hvarjemte Lindvall, som tagit i beslag timret och dammen, begärde ordres huru härmed skulle förfaras.
Sågverksbolaget, häröfver hördt, yttrade i afgifven förklaring bland annat, att Wågträsks åboer af ålder haft damm uti ifrågavarande bäck; att häradsrätten för längre tid sedan der insynat sådan byggnad och meddelat beslut rörande vattnets uppdämning; samt att bolaget med åboernas begifvande företagit sig att iståndsätta eller, om så erfordrades, nybygga dammen för att underlätta utflottning af deromkring varande utstämpladt timmer, till hvilket arbetes utförande dock ej användts virke, taget å kronans mark.
Sedan vederbörande länsmans utlåtande blifvit inhemtadt, och parterna i öfrigt sin talan utvecklat, meddelade landshöfdingeembetet utslag den 17 Februari 1872: Emedan ostridigt vore, att ifrågakomna under byggnad varande damminrättning vore belägen å kronomark, samt Markstedt & söner icke styrkt sin uppgift att vederbörande häradssynerätt utsynat dammbyggnad i Wågträsksbäcken, hvarest Wågträsks åboer af ålder skulle haft en dammbyggnad, äfvensom dömt i uppdämningsfrågan, utan af den utredning länsmannen åstadkommit fasthellre ville synas som om någon äldre damminrättning i samma bäck ej funnits; ty och då icke visadt blifvit att laglig rätt erhållits till vattnets uppdäm-
s. 177 Sida 177 i årgången börjar här
mande i Wågträsksbäcken eller anbringande af dammbyggnad derstädes, pröfvade landshöfdingeembetet skäligt att tills vidare, eller till dess annorlunda kunde varda förordnadt, stadga ett vite af 100 riksdaler för den, som toge vidare befattning med ifrågavarande dammbyggnads uppförande eller samma byggnad för vattnets uppdämmande begagnade.
Svea hofrätt, der sågverksbolaget sig häröfver besvärade, gaf utslag den 4 September 1872 och fann ej skäl att ändra landshöfdingeembetets beslut.
Sågverksbolaget sökte hos K. M. i underdånighet ändring.
Medelst underdånigt betänkande den 23 Februari 1873 hemställde nedre revisionen (revisionssekreterarne Svedelius och Wedberg samt konstituerade revisionssekreteraren Glimstedt, föredragande) att Kongl. Maj:t måtte finna skäligt gilla hofrättens utslag.
Vid sakens föredragning inför Högsta Domstolen den 19 Augusti 1873, yttrade justitieråden Almqvist, Wretman och Hziss, att enär Kongl. Maj:ts befallningshafvande icke lagligen ägde att stadga särskildt vite mot företag af ifrågavarande beskaffenhet, hvilket, om det i behörig ordning pröfvades vara olofligt, vore i lag med ansvar belagdt, funno justitieråden skäligt undanrödja Kongl. Maj:ts befallningshafvandes och hofrättens öfverklagade beslut.
Justitieråden von Hofsten, Olivecrona och Lagerstråle biföllo nedre revisionens underdåniga betänkande.
Kongl. Maj:ts dom, affattad enligt förstbemälde tre ledamöters yttrande, är utgifven den 19 September 1873.
Tidskrift för lagstiftning etc. 11:te årg.