Om återupplifvande, utan Kongl. Maj:ts särskilda nådiga bifal’, af en i fideikommissegendom behörigen tillåten och meddelad inteckning, som fått förfalla.

22 januari 1873


Så kom texten hit

  • Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
  • Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1874, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
  • Textkvalitet: högst omkring 0,9 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
  • Tryckta sidor: s. 178–181 i årgången 1874. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
  • Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
  • Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag för Kongl. Maj:ts dom eller för föredragningen inför Högsta domstolen. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
  • Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Elfte årgången, 1874 i litteraturen — s. 178–181 där är samma sidor som här.
  • Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 22 Januari 1873». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
  • Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.

Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.

Domstolens referat

Kaptenen David Fredrik Georg Stjernclo-Lillienberg, innehafvare af Wallersta fideikommiss, erhöll den 3 Mars 1854 Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd att inteckna hela fideikommissegendomen, hypoteksföreningen mellan jordägare i Småland m. fl. provinser till säkerhet för 30,000 rdr banko.

Genom utslag den 30 Mars 1858 medgaf Kongl. Maj:t, att den fideikommissegenskap, som var fästad vid 19 af de ursprungliga fideikommissfastigheterna, finge öfverflyttas på säteriet Schedingsnäs och åtskilliga andra fastigheter; och i dessa sålunda till fideikommisset i stället för andra lagda egendomar meddelade. Westbo häradsrätt den 19 Augusti 1859 inteckning, bemälde hypoteksförening till säkerhet för 20,000 rdr rmt.

Hypoteksföreningen försummade att i laga tid förnya denna inteckning.

Sedan emellertid fideikommissinnehafvaren uti en den 26 Mars 1870 daterad, till domhafvanden i Westbo härad ställd skrift medgifvit, att den revers, som låg till grund för den förfallna inteckningen, finge till fortfarande säkerhet för hypoteksföreningen ånyo intecknas i Schedingsnäs med underlydande, söktes af hypoteksföreningens ombudsman sådan inteckning.

Häradsrätten resolverade, att som fidei kommissarien till sina borgenärers förnöjande afträdt sin egendom och dessas rätt vore på ansökningen beroende, dem förelades att å viss bestämd dag afgifva förklaring, vid äfventyr att ärendet i befintligt skick till afgörande företoges.

s. 179 Sida 179 i årgången börjar här

Vid sammanträde, utlyst af sysslomännen för att lemna borgenärerna tillfälle att få del af sagde ansökning, kom icke någon borgenär tillstädes; vid hvilket förhållande och då sysslomännen hade sig bekant, att de fleste, om icke alla, borgenärerne blifvit ackordsvis förnöjde, sysslomännen förklarade sig anse hinder icke möta för inteckningens återupplifvande.

Genom beslut den 14 Oktober 1870 yttrade häradsrätten: att emedan icke någon af borgenärerna å den bestämda dagen afhörts, samt fideikommissarien lemnat skriftligt samtycke till den förut beviljade inteckningens återupplifvande; ty och enär med domarens den 13 Oktober 1870 utfärdade gravationsbevis blifvit styrkt, att någon inteckning i fastigheterna icke tillkommit efter den 19 Augusti 1859, då hypoteksföreningens inteckning meddelades, funne häradsrätten skäligt att åter upplifva och med gällande kraft samt åtnjutande af förmånsrätt från sistnämnde dag förse den inteckning, som på grund af ofvan omförmälde, den 4 i samma månad och år utgifna skuldebref och i enlighet med Kongl. Maj:ts dertill då lemnade tillstånd meddelats i säteriet Schedingsnäs m. fl. hemman, hypoteksföreningen eller ordres till laga säkerhet för 20,000 rdr rmt jemte ränta samt förvaltnings- och låneomkostnader.

Sedan fideikommissarien kaptenen Stjernclo-Lillienberg den 23 Oktober 1870 aflidit, öfverklagades häradsrättens berörde beslut af den nye fideikommissinnehafvaren, som anförde, att då ursprungliga inteckningen förfallit, hypoteksföreningen icke varit berättigad att utan särskildt tillstånd af Kongl. Maj:t ånyo vinna inteckning, samt att den meddelade inteckningen vore ogiltig jemväl på grund af det i 17 kap. 9 § 2 momentet Handelsbalken, enligt dess lydelse i K. Förordningen den 8 Oktober 1861, förekommande stadgande: »Ej heller gälle inteckning, som blifvit sökt samma dag, då konkurs börjats, eller derefter». Äfven förre fideikommissariens syster öfverklagade häradsrättens beslut.

Göta hofrätt yttrade medelst utslag den 11 Juni 1872: att enär Kongl. Maj:t tillåtit Georg Stjernclo-Lillienberg att

s. 180 Sida 180 i årgången börjar här

för ett lån hos hypoteksföreningen â 20,000 rdr få inteckna fideikommissegendomen Schedingsnäs med tillhörande hemman, samt Stjernclo-Lillienberg i lifstiden medgifvit, att det utaf honom den 4 Augusti 1859 utgifna skuldebref å sagde belopp finge till hypoteksföreningens fortfarande säkerhet ånyo intecknas uti nämnda fastigheter, funne hofrätten icke skäl att meddela ändring i häradsrättens beslut.

Underdånig talan emot hofrättens utslag fullföljdes.

Nedre revisionen (revisionssekreteraren Östergren, föredragande, samt konstituerade revisionssekreterarne Adlers och Glimstedt) hemställde i underdånigt betänkande den 18 Januari 1873, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla hofrättens utslag.

Målet föredrogs den 22 Januari 1873 inför Högsta Domstolen; och som, efter det Kongl. Maj:t genom utslag tillåtit, att den af Georg Stjernclo-Lillienberg innehafda fideikommissegendom finge intecknas för ifrågavarande skuld, den omständighet att, sedan bemälde fideikommissinnehafvare upptagit nämnda lån mot säkerhet af sådan inteckning, långifvaren, innan den intecknade egendomen i någon mån blifvit föilånets betalning använd, låtit den först erhållna inteckningen förfalla och å annan dag sökt lika beskaffad inteckning för samma lån, icke hindrade att beviljandet af denna senare inteckning må antagas utgöra behörig tillämpning af Kongl. Maj:ts omförmälda utslag, funno justitieråden Södergren, von Hofsten, och Rabe icke skäl att i hofrättens utslag göra ändring.

Justitieråden Naumann, Strandberg och Huss förenade sig om följande yttrande: »Som, efter det den till säkerhet för kaptenen Georg Stjernclo-Lillienbergs den 4 Augusti 1859 till hypoteksföreningen utgifna, skuldebref å tjugo tusen riksdaler riksmynt, jemte ränta samt förvaltnings- och låneomkostnader, med Kongl. Maj:ts tillstånd uti ifrågavarande fideikommissegendom den 19 i nämnda månad beviljade biteckning upphört att belasta egendomen, frågan huruvida samma egendom må med ny inteckning för nämnde skuldsedel besväras, bör i enlighet med föreskrifterna i Förord-

s. 181 Sida 181 i årgången börjar här

ningen den 3 April 1810 behandlas, men det i berörda förordning stadgade förfaringssätt icke blifvit iakttaget, pröfvade bemälde ledamöter rättvist att, med upphäfvande af domstolarnes beslut, förklara den af hypoteksföreningen gjorda inteckningsansökningen icke kunna bifallas».

Den 18 Februari 1873 utgafs Kongl. Maj:ts dom., som är utfärdad i enlighet med den af förstbemälde tre justitieråd uttalade åsigt.