I hvilken ordning skall mål hos Kongl. Maj:t fullföljas rörande skadeersättning till följd af fartygs ombordläggning?

4 februari 1874


Så kom texten hit

  • Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
  • Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1874, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
  • Textkvalitet: högst omkring 0,4 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
  • Tryckta sidor: s. 408–409 i årgången 1874. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
  • Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
  • Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag för Kongl. Maj:ts dom eller för föredragningen inför Högsta domstolen. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
  • Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Elfte årgången, 1874 i litteraturen — s. 408–409 där är samma sidor som här.
  • Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 4 Februari 1874». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
  • Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.

Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.

Domstolens referat

Skepparen J. Petersson hade efter stämning å ångfartygsbefälhafvaren G. Willman till rådstufvurätten i Kalmar yrkat, att enär Willman, såsom befälhafvare å ångfartyget Bråviken, genom felaktig manövrering vållat att ångfartyget den 11 April 1872 i Kalmar sund stött tillsamman med den af Petersson förda skonerten Asipo samt dervid tillfogat skonerten skador, för hvilkas afhjelpande kostnaden uppgått till 659 riksdaler 91 öre, Willman måtte dömas till ansvar för berörda förseelse samt åläggas ersätta Petersson all i följd af sammanstötningen liden skada och förlust.

s. 409 Sida 409 i årgången börjar här

Sedan rådstufvurätten, medelst utslag den 12 Augusti 1872, på anförda grunder ogillat stämningspåståendet; samt Göta hofrätt, der Petersson efter vad fullföljt talan, genom utslag den 23 April 1873, med förklarande att, enär Willman dämera aflidit, frågan om ansvar å honom hade förfallit, af anfördt skäl fastställt det slut, hvari rådstufvurätten stannat, så hade Petersson hos Kongl. Maj:t i underdånighet häruti yrkat ändring.

Målet föredrogs den 4 Februari 1874 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Södergren, Cramér, Carleson, Naumann, Bolin och Olivecrona); och som ifrågavarande mål, hvilket angår skadeersättning i följd af ombordläggning, är af tvistemåls egenskap, och hofrätten följaktligen icke bordt, på sätt som skett, tillåta underdånig fullföljd af talan emot dess utslag uti annan ordning, än som i 30 kapitlet 1 eller 6 § Rättegångsbalken stadgas, pröfvade Högsta Domstolen skäligt att, med undanrödjande af den utaf hofrätten meddelade hänvisning för öfverklagande af dess utslag, visa ärendet derutinnan åter till hofrätten, som hade att, derest klaganden inom två månader från Kongl. Maj:ts utslags dag sig derom i behörig ordning anmäler, meddela ny föreskrift angående fullföljd af talan i saken.