A. har blifvit genom underrätts utslag förpligtad att till B. utgifva ett visst belopp, hvarefter B. söker utmätning hos A. och får emot borgen lyfta det ådömda beloppet. Emellertid har A.
23 oktober 1873
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1874, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 0,8 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 512–515 i årgången 1874. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag för Kongl. Maj:ts dom eller för föredragningen inför Högsta domstolen. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Elfte årgången, 1874 i litteraturen — s. 512–515 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom utgafs den 23 Oktober 1873»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
5 § Utsökningsbalken.
Genom utslag den 20 December 1869 dömde rådstufvurätten i Ystad Adelaide Pettersson och hennes syster Fredrika Pettersson, såsom enda arftagare efter aflidne handlanden Georg Pettersson, att till godsägaren F. E. Hemberg utgifva 13,500 rdr jemte ränta äfvensom 200 rdr i rättegångskostnadsersättning.
Adelaide Pettersson och hennes syster vädjade till hofrätten öfver Skåne och Blekinge, men Hemberg sökte emellertid hos konungens befallningshafvande att rådstufvurättens utslag mätte varda verkstäldt; och i anledning häraf utmättes frän Pettersson och hennes syster den 22 April 1870 åtskilliga värdepapper (aktier och skuldsedlar) till ett sammanräknadt värde af 14,352 rdr 38 öre; hvilka utmätta värdepapper Hemberg fick lyfta emot borgen af ryttmästaren von Segebaden och handlanden Hintze.
Sedan hofrätten den 10 Maj 1872 upphäft det rådstufvurättens utslag, hvarå utmätningen grundades, sökte Adelaide Pettersson för egen del och såsom ensam arfvinge efter sin bemälda syster, som under tiden aflidit, hos konungens befallningshafvande handräckning för att hos Hemberg och hans löftesmän utbekomma 14,352 rdr 38 öre jemte sex procent ränta derå från lyftningsdagen den 22 April 1870 eller ock
s. 513 Sida 513 i årgången börjar här
att bekomma sjelfva värdepapperen jemte redovisning för deras rätta värde.
Konungens befallningshafvande yttrade medelst utslag den 30 Augusti 1872: att som, enligt 3 kap. 5 § Utsökningsbalken, gods, som på grund af underrätts dom, deremot vädjadt blifvit, i mät tagits och emot borgen fått lyftas, skulle jemte dess ränta och afgäld återgå, då den, som i underrätten saken vunnit, i hofrätten deremot tappat, samt Hemberg medgifvit, att han — sedan, på grund af rådstufvurättens i Ystad ofvan anmärkta utslag den 20 December 1869 för hvad derigenom Adelaide Pettersson och hennes syster ådömts att gemensamt, eller hvilkendera gälda kunde, till Hemberg utbetala, hos bemälda systrar den 22 April 1870 i mät tagits de i åberopade utmätningsprotokollet förtecknade aktiebref och skuldsedlar, — emot borgensförbindelsen fått lyfta berörde aktiebref och skuldsedlar; alltså och då genom hofrättens dom den 10 Maj 1872 blifvit upphäfdt rådstufvurättens utslag den 20 December 1869, samt den omständigheten, att Hemberg emot hofrättens dom anmält missnöje för fullföljd af underdånig talan, icke på saken hade inverkan, funne konungens befallningshafvande, som lemnade utan afseende Hembergs antydan att aflidna Fredrika Pettersson efterlemnat annan arfvinge än Adelaide Pettersson, som jemte henne skulle vara arftagare efter Georg Pettersson, skäligt förpligta Hemberg dels att emot qvitto till Adelaide Pettersson genast vid anfordran återställa ifrågavarande, hos henne och hennes syster den 22 April 1870 i mät tagne aktiebref och skuldsedlar och dels att, derest Hemberg icke fullgjorde hvad honom sålunda blifvit ålagdt, till Adelaide Pettersson emot qvitto utbetala aktiebrefvens och skuldsedlarnes kapitalbelopp med tillsammans 14,352 rdr 38 öre rmt jemte sex procent ränta derå från den 22 April 1870 tills betalning skedde; dock så, att denna betalningsskyldighet minskades i samma mån Hemberg vid anfordran återställde ett eller annat eller några af de ifrågavarande aktiebrefven och skuldebrefven, sålunda nemligen att det för återstäldt aktie-
Tidskrift för lagstiftning etc. 11:te årg. 33
s. 514 Sida 514 i årgången börjar här
bref och skuldebref i utmätningsprotokollet utförda kapitalbelopp afräknades frän det Hemberg till utgifvande ådömda kapitalet.
Hemberg besvärade sig i hofrätten öfver Skåne och Blekinge, som i utslag den 10 December 1872 fann skäl icke hafva förekommit, ledande till ändring i konungens befallningshafvandes utslag.
Hemberg fullföljde underdånig talan och styrkte nu, att Kongl. Maj:t den 6 Mars 1873 upphäft den hofrättens dom, hvarpå skyldigheten att återbära det lyftade beloppet blifvit grundad, samt visat målet åter till hofrätten. Då saken alltså numera vore i samma skick, som då utmätningen skedde, eller att Hemberg hade rådstufvurättens utslag för sig, yrkades att hofrättens utslag den 10 December 1872 måtte upphäfvas.
Nedre revisionen (revisionssekreterarne Svedelius och Östergren, den sistnämnde föredragande, samt t. f. revisionssekreteraren Bråkenhiélm) hemställde i underdånigt betänkande den 6 September 1873, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla hofrättens utslag.
Saken föredrogs den 18 September 1873 inför Högsta Domstolen, hvars flesta ledamöter, (justitieråden Almqvist, Naumann, von Hofsten, Olivecrona och Strandberg) funno ej skäl att i hofrättens dom göra ändring; Hemberg obetaget att, med anledning af det enligt Hembergs anmälan nu inträffade förhållande, att hofrättens dom i sjelfva skuldfordringstvisten blifvit af Kongl. Maj:t undanröjd och saken till hofrätten återförvisad, göra ny ansökning om utmätning och lyftning på grund af rådstufvurättens dom, i händelse Hemberg finner sig dertill befogad.
Justitieråden Wretman och Lagerstråle förklarade, att emedan, efter hvad Hemberg styrkt, hofrättens i skuldfordringstvisten parterne emellan den 10 Maj 1872 gifna dom blifvit af Kongl. Maj:t den 6 Mars 1873 upphäfd och målet för ny behandling till hofrätten återförvisadt; samt det förhållande, som förutsättes för tillämpning af stadgandet i 3 kap. 5 § Utsökningsbalken, följaktligen i förevarande mål
s. 515 Sida 515 i årgången börjar här
icke vidare förefunnes, justitieråden funno, med ändring af hofrättens öfverklagade utslag, den af Adelaide Pettersson i nu förevarande mål sökta handräckning icke kunna bifallas.
Kongl. Maj:ts dom utgafs den 23 Oktober 1873.