Naumanns tidskrift 1874 s. 501

Handlanden E. H. Wennerström instämde till rådstufvurätten i Hudiksvall tullförvaltaren R. Engelke med påstående om utbekommande af 261 rdr 65 öre jemte ränta, på grund af dels en utaf P. F. Lindman utfärdad, på innehafvaren transporterad så lydande räkning:

»Ägarne af skonerten Leonards last debet till P. F. Lindman. An magasinshyra för spannmål m. m. inkommen med »Leonard» i November 1867. — från 1 Maj till 7 Oktober 1868 (garanti af tullförvaltaren Engelke) à 50 rdr pr månad..............................................261; 65»;

dels ock följande förbindelse: »För magasinshyran ansvarar Rudolf Engelke. Den 7 Oktober utrymdes magasinerne». (Intet datum).

Engelke bestred käromålet, enär den åberopade ansvarsförbindelsen afsåge en annan affär, som redan blifvit uppgjord, så att följaktligen Engelke icke vore Lindman något skyldig.

Genom utslag den 28 Mars 1870 ogillade rådstufvurätten käromålet, enär af den åberopade förbindelsen ej kunde slutas, att den afsåge ifrågavarande magasinshyra, och den företedda räkningen, emot hvad bestridt blifvit, icke innefattade laga bevisning i förevarande hänseende, samt dertill komme att berörde förbindelse icke innefattade ansvarighet för magasinshyran såsom för egen skuld.

Wennerström vädjade till Svea hofrätt, som enligt utslag ålade Engelke att, derest han gitte, med ed betyga, att ifrågavarande, af honom utfärdade förbindelse att ansvara för magasinshyra icke afsåge hyresersättning under tiden från den 1 Maj till den 7 Oktober 1868 för spannmål, inkommen i November 1867 med skonerten Leonard.

s. 502 Sida 502 i årgången börjar härKopiera citering

Å edgångsdagen förklarade Engelke, att han ej ville gå den honom förelagda ed, emedan han ej kunde minnas den tid, som förbindelsen afsåge. Dock visste han med säkerhet, att förbindelsen afsåge hyresersättning allenast för en del af den med skonerten Leonard i November 1867 inkomna spannmål, och att Engelke således ville med ed betyga, att förbindelsen icke afsåge den hyra, som debiterats uti åberopade räkningen. Då skonerten Leonard på hösten 1867 inkom till Hudiksvall, hade lastägarne genom L. Ingman låtit förhyra alla Lindmans magasiner för lastens förvarande emot en hyra af 50 rdr i månaden. Största delen af lasten såldes emellertid under påföljande vintern och bortfördes; och Lindman återfick dispositionen af magasinerna någon dag i Maj 1868 utom i fråga om ett magasin, som fortfarande behöfts till förvaring af ett litet parti korn, tillhörigt handlanden Markström. Då denne på hösten 1868 velat bortföra detta koruparti, förvägrades sådant af Lindman, intill dess magasinshyran blifvit betald; och Engelke åtog sig då att ansvara för hyran genom att utfärda ifrågavarande förbindelse. Beloppet på sagde hyra vore ej Engelke bekant, men det kunde icke vara stort, enär det utgjorde allenast en ringa del af hyran för alla de för 50 rdr i månaden förhyrda magasinerne, hvilken hyra erlagts till någon dag i Maj månad, samt Lindman under tiden till annan person uthyrt magasiner, för hvilka nu fordrades hyra af Engelke.

Tre vittnen berättade sammanstämmande, att största delen af den på hösten 1867 i magasinerna inlagda lasten bifvit i April 1868 såld och kort derefter bortförd.

Två vittnen: Att i slutet af Maj 1868 inlagts en last mjöl i samma magasiner, hvari Leonards last hösten förut blifvit inlagd.

Titt vittne: att åtminstone sju rum utrymts i slutet af Maj 1868, så att endast två rum upptagits fortfarande för Leonards last.

Slutligen invände Engelke: att, enär i allt fall hans förbindelse, som vore att anse såsom en borgensförbindelse, icke utgjorde borgen såsom för egen skuld, Eugelke icke borde

s. 503 Sida 503 i årgången börjar härKopiera citering

kunna åläggas någon betalningsskyldighet, förrän visadt blifvit, att lastägarne saknade tillgång att gälda hyran.

Rådstufvurätten yttrade medelst utslag den 30 Oktober 1871: att som Engelke brustit åt den genom hofrättens utslag honom förelagda ed och i stället vidgått, att hans ifrågavarande förbindelse afsåge hyresersättning för allenast en del af den med skonerten Leonard inkomna spannemål, med uppgift derjemte att, då skonerten Leonard inkom på hösten 1867, handlanden Lindmans alla magasiner blifvit hyrda till lastens intagande emot aftaladt hyresbelopp af femtio riksdaler i månaden, men att större delen af denna last sedermera blifvit försåld och magasinerna återställda till någon tid i Maj månad 1868, med undantag af det utrymme, som fordrades i ett magasin för ett deruti förvaradt ringa parti korn, som qvarlegat för handlanden Markströms räkning, till dess bemälde Markström under slutet af sommaren eller på hösten 1868 velat hemta sitt korn, hvilket af Lindman honom förvägrats till dess han betalt magasinshyran, för hvilken Engelke då åtagit sig att ansvara genom utfärdandet af omförmälda förbindelsen, fastän han icke visste beloppet af den hyra, som ännu vore ogulden; samt häraf otvetydigt framginge, att Engelke, då handlanden Markström, utan att erlägga omstämda hyra för ifrågavarande tid eller från den 1 Maj till den 7 Oktober 1868, fått uttaga sin spannmål, hvari Lindman tillförene ägt säkerhet för hyresbeloppet, i stället för denna säkerhet åtagit sig att betala hyran, som ifrån början af lägenheternas öfvertagande för det hela varit aftalad till 50 rdr i månaden; men Engelke icke visat, att nu ifrågavarande hyresbelopp betingats till högre pris, eller att aftal träffats om hyrans nedsättande i mån af godsets uttagande från de hyrda lägenheterna eller att någon del af dessa lägenheter under tiden till Lindman återlemnats eller att det gods, som sedermera under ifrågavarande tid i en del af dessa lägenheter blifvit upplagdt af Lindman, dit intagits, eller att denne derför uppburit godtgörelse; blef Engelke ålagdt att, emot återbekommande af den till stöd för krafvet företedda ansvarighetsförbindelse i hufvudskrift jemte ett

s. 504 Sida 504 i årgången börjar härKopiera citering

exemplar af den till rådstufvurätten ingifna räkningen, behörigen qvitterad, till Wennerström, som visat sig genom räkningens transporterande fått ifrågavarande hyresfordran å sig öfverlåten, genast utgifva 261 rdr 65 öre rmt jemte fem procent ränta derå från stämningsdagen, åtta dagar före den 28 Mars 1870, till dess betalning skedde.

Engelke vädjade till Svea hofrätt, som i dom den 12 December 1872 yttrade: att hofrätten funne väl derigenom att Engelke brustit åt ofvan omförmälda, af hofrätten honom förelagda ed, utredt vara, att Engelke genom ifrågavarande förbindelse åtagit sig att ansvara handlanden Lindman för betalningen af magasinshyra för spannmål, inkommen i November 1867 med skonerten Leonard, under tiden från den 1 Maj 1868 till den 7 nästpåföljande Oktober; men enär, på sätt Engelke invändt, förbindelsen, den der ej vore att annorlunda än som borgen anse, icke innefattade åtagande af Engelke att såsom för egen skuld svara för betalningen af magasinshyran, samt Wennerström icke ens uppgifvit, att hos den eller de ägare af ifrågavarande, med skonerten Leonard till Hudiksvall inkomne last, för hvilkas räkning handlanden Lindmans magasiner blifvit hyrda, tillgång till magasinshyrans gäldande saknades; alltså pröfvade hofrätten lagligt, med ändring af rådstufvurättens utslag, förklara, det käromålet icke kunde för närvarande bifallas.

Om denna dom förenade sig hofrättsrådet Schöning, assessoren Ahlgren samt fiskalerne Boivie och Lilienberg; hvaremot referenten hofrättsrådet friherre Leuhusen yttrade: »Som tullförvaltaren Engelke förklarat sig icke kunna gå den af hofrätten honom förelagda ed; samt med afseende å hvad Engelke vid rådstufvurätten angående tillkomsten af ifrågavarande ansvarsförbindelse förmält eller att, då handlanden Markström på sommaren eller hösten 1868 velat hemta det honom tillhöriga, i magasinerna qvarliggande parti korn,, men af handlanden Lindman förvägrats, till dess han betalt magasinshyran, Engelke åtagit sig ansvara för denna hyra medelst utfärdande af ofvan omförmälda förbindelse, det enligt min åsigt otvetydigt framgår, att Engelke betalningen

s. 505 Sida 505 i årgången börjar härKopiera citering

af magasinshyran a sig tagit, alltså och på de af rådstufvurätten i fråga om beloppet af magasinshyran anförda grunder pröfvar jag rättvist gilla det slut, hvari rådstufvurätten stannat».

Wennerström sökte i underdånighet ändring i hofrättens dom.

Nedre revisionen (revisionssekreterarne Svedelius och Östergren, den sistnämnde föredragande, samt t. f. revisionssekreteraren Bråkenhielm) hemställde i underdånigt betänkande den 6 September 1873, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla hofrättens dom.

Vid sakens föredragning inför Högsta Domstolen den 17 September 1873 biföllo dess fleste ledamöter (justitieråden Almqvist, Naumann, Olivecrona och Strandberg) det underdåniga betänkandet.

Justitierådet Wretman fann för sin del väl Engelke, på grund af den till stöd för krafvet åberopade handling och då han brustit åt honom förelagd värjemålsed, vara pligtig betala hyra för den del af skonerten Leonards spannmålslast, som under omstämda tid förvarats i handlanden Lindmans magasin; men enär det icke kunde, emot Engelkes bestridande, anses styrkt, att ägaren till spannmålen för samma tid bort erlägga hyra för flere rum i magasinet än spannmålen upptagit, pröfvade justitierådet, med afseende å den utredning, som härom i saken ägt rum, skäligt, med ändring af hofrättens dom, endast i så måtto bifalla käromålet, att Engelke förpligtades till sökanden, såsom innehafvare af Lindmans rätt, emot qvitto betala 2/9 af fordrade beloppet med 58 rdr 14 öre rmt jemte fem procent ränta derå från stämningsdagen till dess liqvid skedde.

Justitieråden von Hofsten och Lagerstråle pröfvade rättvist, med ändring af hofrättens dom, fastställa rådstufvurättens i målet meddelade utslag.

Kongl. Maj:ts dom utgafs den 23 Oktober 1873.