Naumanns tidskrift 1874 s. 493

. Bernhard Olssons från Grundsund sterbhusdelägare, hans enka och omyndiga barn, de senare genom sina förmyndare, instämde till Orousts och Tjörns häradsrätt Anton Clements-

s. 494 Sida 494 i årgången börjar härKopiera citering

son med påstående, att enär han, som vore skeppare å storsjöfiskebåten Läcker, tillegnat sig och. till annan person öfverlåtit den niondedel, som Bernhard Olsson i lifstiden ägt i sagde båt, Anton Clementsson måtte åläggas tillhandahålla sterbhusdelägarne nämnde båtandel och lemna redovisning för båtens förtjenst under 1866-års sommar.

Sedan häradsrätten ogillat käromålet, men Göta hofrätt, dit sterbhusdelägarne vädjade, återförvisat saken till häradsrätten med föreskrift, att alla delägare i båten borde instämmas, uttogo sterbhusdelägarne stämning å Anton Clementsson och Carl Gustafsson jemte fyra andra personer, äfvensom sjökaptenen Amandus Bengtsson, byggmästaren Jakob Johansson och fiskaren Alexander Boman, hvika alla vore delägare i båten; och påstods i stämningen, att sterbhusdelägarne måtte förklaras vara ägare till en niondedel af båten och undfå redovisning för den förtjenst, båten lemnat ej mindre under 1866-års sommar än äfven under de sedermera förflutna åren till dess tvisten blefve afgjord.

Enligt anteckning i protokollet har nämnden angående sättet för tillkomsten af ett fiskelag upplyst, att det i orten vore vanligt att ett antal fiskare förenade sig till ett fiskelag och uppsökte en person, som i förskott lemnade alla till byggande och utrustande af en storsjöfiskebåt med tillbehör nödiga utgifter, hvilken person benämndes förskottsgifvare; att denne och fiskrarne gemensamt beställde båten hos någon byggmästare; att fiskrarne jemväl deltogo i beslut om båtens inredning och höllo tillsyn öfver sjelfva byggandet; att, sedan båten blifvit färdig, fiskrarne begagnade densamma, med rättighet dock för förskottsgifvaren att vid fiskelaget hålla en person, som kallades halflotteman, och för sådant fall blifva ägare till lika stor lott i fartyget som hvar och en af fiskrarne och följaktligen af förtjensten åtnjuta enahanda andel, hvaraf likväl hälften skulle tillfalla halflottemannen; att, om någon fiskare i fiskelaget aflede, i qans ställe utsåges en halflotteman, emellan hvilken och den dödes sterbhusdelägare förtjensten af den lott, som tillhört den aflidne, delades i två lika delar; att de förskot-

s. 495 Sida 495 i årgången börjar härKopiera citering

terade penningarne så till kapital som ränta återgäldades med den fisk, förskottsgifvaren ägde att framför någon annan emottaga, så framt han ville betala hvad annan person vore benägen att derför erlägga; att likväl den fisk, förskottsgifvare sålunda tillkomme, vanligen utgjordes endast af torsk och någon gång äfven af långa, allt efter öfverenskommelse, hvaremot fiskrarne finge sälja det öfriga af fångsten till hvem som helst; samt att fiskrarne till trygghet för förskottsgifvaren iklädde sig, alla för en och en för alla, betalningsskyldighet för de förskjutna penningarne.

Käranderne åberopade i målet följande handlingar:

a) ett den 23 December 1864 upprättadt kontrakt emellan byggmästaren Johansson, å ena sidan, samt Anton Clementsson och »hans intressenter», å andra sidan, hvarigenom Johansson åtagit sig att åt Clementsson och hans intessenter bygga en storsjöfiskesbåt, varande detta kontrakt undertecknadt af Johansson, Clementsson, Amandus Bengtsson, Alexander Boman, Bernhard Olsson och fyra andra personer (men icke af Carl Gustafsson);

b) bevis, att Bernhard Olsson aflidit den 11 November 1865;

c) en den 11 April 1866 af Clementsson jemte Boman och Carl Gustafsson samt fyra andra personer till Amandus Bengtsson utgifven skuldsedel å 1,856 rdr 59 öre, utgörande betalning för 7/8 af riggen till en storsjöfiskesbåt.

A kärandernes sida hörde vittnen berättade:

ett vittne: att vittnet på sommaren 1865 hört Bernhard Olsson och Carl Gustafsson omtala, att de hos byggmästaren Johansson beställt eller besigtigat en båt;

ett vittne: att Clementsson och Bernhard Olsson jemte andre fiskare flere gånger under år 1865 inställt sig hos Amandus Bengtsson, dervid de samtalat om bildande af ett fiskelag och beställning af en båt, samt att en handling upprättats;

ett vittne: att vittnet på senhösten 1865 blifvit af skepparen på båten Läcker antaget till fiskebiträde eller s. k. hundrakarl å båten; att vittnet då efter gammal plägsed

s. 496 Sida 496 i årgången börjar härKopiera citering

hållit kalas för delägarne i fiskelaget, till hvilket kalas jemväl Bernhard Olsson inbjudits, eftersom vittnet hört, att han vore en af delägarne i fiskelaget; men att Carl Gustafsson ej blifvit inbjuden, enär han då icke haft del i båten;

ett vittne: att båten varit nästan färdig då Bernhard Olsson afled, och att under båtens byggande denne, likasom de öfrige, hvilka underskrifvit byggnadskontraktet, egnat tillsyn åt byggnadsarbetet.

Svaranderne anförde:

Amandus Bengtsson (förskottsgifvaren): Han, Bernhard Olsson och de sex andre fiskare, som underskrifvit byggnadskontraktet, hade beställt båten. Amandus Bengtsson och byggmästaren Johansson betalde alla kostnader för båtens byggande och utrustande samt träffade muntligt aftal med de sju fiskrarne, att äganderätten till båten skulle delas i tio lotter, af hvilka Amandus Bengtsson och byggmästaren Johansson skulle hafva en, de sju fiskrarne hvardera hafva en, hvaremot de två återstående lotterna skulle utgöra s. k. båtlotter, afsedda för båtens utrustning, men hvilka, sedan utrustningen blifvit betald, borde fördelas emellan intressenterne. Äfvenledes aftalades, att de sju fiskrarne skulle med båten idka fiske och betala sina lotter deri med förtjensten af den torsk, som fångades; och skulle emellertid fiskrarne utgifva skuldebref till Amandus Bengtsson. Som Bernhard Olsson aflidit innan båten blifvit färdig, antogo fiskarne, då båten sattes i sjön, Carl Gustafsson till medintressent i stället för Bernhard Olsson. År 1866 idkades fiske, hvaraf förtjensten redovisades till förskottsgifvarne. Amandus Bengtsson hade erbjudit Bernhard Olssons enka att deltaga i fisket och blifva delägare i båten samt uppmanat henne att göra sin rätt gällande emot de fiskeidkande delägarne.

Byggmästaren Johansson yttrade hufvudsakligen detsamma som Amandus Bengtsson.

Öfrige fiskeidkande delägarne bestredo käromålet och ville ej såsom riktigt vitsorda hvad Amandus Bengtsson och byggmästaren Johansson uppgifvit, samt påstodo, att Bernhard Olsson aldrig varit delägare i båten. Sterbhusdel-

s. 497 Sida 497 i årgången börjar härKopiera citering

ägarne efter Bernhard Olsson hade icke lemnat betalning för båten. Redovisning för förtjensten hade aflemnats till Amandus Bengtsson och byggmästaren Johansson, såsom förskottsgifvare; och förtjensten hade icke förslagit till båtens betalning. Under rättegången hade båten på auktion sålts till Carl Gustafsson; och äfven de genom försäljningen influtne medel hade ej räckt till skuldens gäldande, utan hvarje delägare hade fått tillskjuta 74 rdr. De hade icke tillegnat sig större andelar i båten än de 7/89 som de köpt af Amandus Bengtsson och med utfärdade skuldsedlar betalt; och förevisade de två till Amandus Bengtsson å köpeskillingen för 7/8 i båten utfärdade och öfverkorsade skuldsedlar.

Käranderne anmärkte, att försäljningen af båten på auktion endast vore ett skenköp, tillkommet för att intrassla saken, och att båten äfven efter försäljningen begagnades af samma fiskare som förut. Äfven om till Amandus Bengtsson lemnats redovisning för torskfisket, qvarstode dock att redovisa fångsten af annan fisk, hvilken delats emellan intressenterne.

Det upplystes, att någon hufvudredare icke blifvit utsedd; och att räkenskaper öfver båtens inkomster och utgifter ej blifvit förde; hvarjemte företeddes ett af Amandus Bengtsson för 1/169 byggmästaren Johansson för 1/16 samt af Clementsson, Carl Gustafsson och Alexander Boman jemte fyra andra fiskare hvardera för 1/8 undertecknadt protokoll, utvisande, att intressenterna den 15 Oktober 1869 beslutat upplösa fiskelaget och sälja båten.

Häradsrätten yttrade medelst utslag den 23 December 1871: att handlingarne i saken utvisade: att byggmästaren Johansson förbundit sig att åt Amandus Bengtsson, Bernhard. Olsson och fem andre fiskare, såsom utgörande ett fiskelag, för 1,700 rdr bygga ifrågavarande båt, som skulle vara färdig i Oktober 1865; att Amandus Bengtsson åtagit sig förskottsvis utbetala så väl sagde summa som äfven allt hvad i öfrigt erfordrades för båtens utrustande; att dessa utgifter borde återgäldas med fisk, som vid båtens begag-

Tidskrift för lagstiftning etc. 11:te årg. 32

s. 498 Sida 498 i årgången börjar härKopiera citering

nande af fiskelaget fångades; att Bernhard Olsson aflidit den 11 November 1865, då båten var nära färdigbyggd; att båten sattes i sjön på våren 1866 samt såväl detta som de följande åren användts på fiskeresor, dervid, i stället för Bernhard Olsson, varit till delägare i fiskelaget antagen Carl Gustafsson, hvilken ock underskrifvit två den 11 April 1866 af öfrige fiskare i det dåvarande fiskelaget till Amandus Bengtsson utfärdade skuldsedlar å 7/8 af kostnaden för båtens byggande och utrustning; att Amandus Bengtsson, byggmästaren Johansson och Alexander Boman jemte öfrige delägare i fiskelaget enligt protokoll den 15 Oktober 1869 beslutat, att fiskelaget skulle upplösas och båten med alla dess tillhörigheter säljas å auktion, hvilket äfven skett den 25 i samma månad, hvarvid Carl Gustafsson stannat för högsta anbudet 2,400 rdr; och emedan Bernhard Olsson genom omförmälda kontrakt och Amandus Bengtssons ofvan anmärkta åtagande förvärfvat rättighet att, så snart båten blifvit byggd och utrustad, vara ägare till en lott deraf, samt denna lott med afseende å de personers antal, som ingått berörda kontrakt med byggmästaren Johansson, icke kunde antagas hafva utgjort mindre än hvad uppgifvet blifvit eller 1/9 af det hela; ty och som samma äganderätt ej kunde anses förverkad hvarken derigenom att Bernhard Olsson kort innan båten blifvit färdigbyggd aflidit, så att han ej kunnat deltaga i utgifvandet af skuldsedlarne å de af Amandus Bengtsson förskjutna medlen, eller dymedelst att båten med tillbehör blifvit afyttrad till Carl Gustafsson eller deraf att halflotteman i Bernhard Olssons ställe icke blifvit utsedd, hvilket käranderne ej undandragit sig att verkställa, förklarade häradsrätten käranderne, i egenskap af Bernhard Olssons sterbhusdelägare, berättigade att, såsom varande rätte ägare till en niondedel af hela ifrågavarande storsjöfiskebåten med allt som dertill hörde, genast taga samma del i besittning och deröfver förfoga på sätt lag medgåfve.

Vidare yttrade häradsrätten: att alldenstund vid det upplysta förhållande, att någon hufvudredare för båten ej blif-

s. 499 Sida 499 i årgången börjar härKopiera citering

vit utsedd, det enligt 48 § Sjölagen den 23 Februari 1864 ålegat Anton Clementsson, hvilken under hela ifrågavarande tid obestridt varit skeppare å båten, att till rederiet afgifva redogörelse öfver båtens inkomster och utgifter och låta densamma delgifvas hvar och en af redarne, till hvilka det ej bort vara Anton Clementsson obekant, att Bernhard Olssons sterbhusdelägare hörde, ålades Anton Clementsson, vid vite af 100 rdr, att inom tre månader från utslagets dag till käranderne emot qvitto öfverlemna skriftlig redogörelse öfver båtens samtliga inkomster och utgifter under alla de resor, hvilka med detta fartyg företagits alltsedan detsamma år 1866 blef dertill färdigt; samt att enär, vidkommande kärandernes påstående om liqvid för båtens förtjenst, Carl Gustafsson varit den, som i uppgifven egenskap af ägare till kärandernes niondedel i båten med tillbehör fått för samma anlott deltaga i fiskeresorna, blefve kärandernes påstående härutinnan på det sätt bifallet att, för den händelse omförmälda redogörelse komme att upptaga någon samma niondedel tillkommande behållning utöfver hvad som blifvit till Amandus Bengtsson såsom förskottsgifvare erlagdt för samma anlott, Carl Gustafsson förpligtades att till käranderne emot qvitto genast betala samma behållning tillika med sex procent årlig ränta derå från dagen för redogörelsens afgifvande till dess liqvid komme att ske; dock att för det fall att sådant öfverskott funnes, Carl Gustafsson, derest han ville anse sig såsom för käranderne antagen halflotteman vid båtens sjöresor och följaktligen åtnöjdes med hälften af behållna förtjensten å kärandernes niondedel i fartyget, finge tillgodonjuta afdrag för hälften af sagde öfverskott, äfvensom Carl Gustafsson vore obetaget att, om han derutöfver ansåge sig hafva något att fordra af käranderne, talan derom särskildt genom stämning anhängiggöra och utföra efter befogenhet; och ägde käranderne och Carl Gustafsson att berörde redogörelse, inom tre månader från delfåendet deraf, klandra genom stämning, vid talans förlust.

Emot denna dom vädjades till Göta hofrätt af Anton Clementsson och medparter (dock ej af Amandus Bengtsson,

s. 500 Sida 500 i årgången börjar härKopiera citering

som förut blifvit frän målet skiljd). De vädjande ville nu ej längre bestrida, att i det väsendtligaste tillgått så, som Amandus Bengtsson och byggmästaren Johansson uppgifvit; men förnekade att de före Bernhard Olssons död gemensamt med denne eller sinsemellan träffat något aftal rörande fartyget. Det hade stått Amandus Bengtsson öppet att, sedan båten blifvit färdig, antaga hvilka han ville till medintressenter: och Amandus Bengtsson hade i stället för Bernhard Olsson antagit Carl Gustafsson till delägare. Först den 11 April 1866, då till Amandus Bengtsson utfärdades skuldsedlarne, hade äganderätten till båten öfvergått till de vädjande.

Hofrätten fann enligt dom den 22 November 1872 ej skäl meddela ändring i häradsrättens utslag; dock komme tiden för afgifvande af den Anton Clementsson förelagda redovisning att beräknas från hofrättens doms dag.

Underdånig talan fullföljdes.

Nedre revisionen (revisionssekreterarne Svedelius och Östergren, den sistnämnde föredragande, samt t. f. revisionssekreteraren Bråkenhielm) yttrade i underdånigt betänkande den 6 September 1873: att enär upplyst blifvit att uti den ort, der parterne vore boende, sedvanligt vore, att, då en till ett fiskelag hörande fiskare aflede, i hans ställe antoges en person, som kallades halflotteman, och att den andel i fiskfångsten, som skulle belöpt på den aflidnes lott i fiskelaget, lika fördelades emellan halflottemannen och den aflidnes sterbhusdelägare, nedre revisionen hemställde, att Kongl. Maj:t måtte, med stöd af denna sedvänja och på de af domstolarne anförde skäl, pröfva rättvist gilla hofrättens domslut, med föreskrift att Anton Clementsson skulle fullgöra ådömda redovisningsskyldigheten inom tre månader från den dag, Kongl. Maj:ts dom utfärdades.

Detta betänkande bifölls vid sakens föredragning den 16 September 1873 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Almqvist, Wretman, Naumann, Bolin, von Hofsten, Lagerstråle och Strandberg).

Kongl. Maj:ts dom utgafs den 23 Oktober 1873.